/

BEKRÄFTAT: Växtbaserad kost ”skyddar” mot svår COVID-19

7 juni 2021 BMJ Nutrition, Prevention & Health

Grönsaker, frukt, avokado

Abstrakt

Bakgrund

Flera studier har misstänkt att kostvanor kan spela en viktig roll vid COVID-19 infektion, för svårighetsgraden av symtom och för sjukdomslängden. Inga tidigare studier har dock undersökt sambandet mellan kostmönster och COVID-19.

Metod

Hälso- och sjukvårdspersonal från sex länder (Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Storbritannien, USA) som utsatts för betydande exponering för COVID-19 patienter genomförde en webbaserad undersökning från 17 juli till 25 september 2020. Deltagarna uppgav information om demografiska egenskaper, kost och COVID-19 utfall. Man utvärderade sambandet mellan självrapporterade dieter (se nedan*) och COVID-19-infektion, svårighetsgrad och varaktighet.

Resultat

I studien konstaterades 568 fall av COVID-19 och 2.316 kontrollfall (lämnat ett negativt test och / eller upplevde inga symtom som överensstämmer med COVID-19). Bland de 568 fallen hade 138 individer måttlig till svår COVID-19 och 430 individer hade mycket mild till mild COVID-19.
Efter att ha justerat för andra viktiga parametrar hade deltagare som rapporterade att de följde ”växtbaserade dieter” 73% och ”växtbaserade dieter eller fiskdiet” 59% lägre risk att drabbas av måttlig till svår COVID-19, jämfört med deltagare som inte följde dessa dieter.
Deltagare som rapporterade att de följde dieter med “låga kolhydrater – högt protein” hade större risk för måttlig till svår COCID-19 jämfört med de som rapporterade att de följde ”växtbaserade dieter”.
Inga samband observerades mellan självrapporterade dieter och risk för COVID-19-infektion eller varaktighet i sjukdom.

Slutsats

I en studie på hälso- och sjukvårdspersonal i sex länder visade att växtbaserade dieter eller fiskdieter kunde kopplas till lägre risk för att drabbas av måttlig till svår COVID-19. Dessa dieter bör övervägas som ett skydd mot svår COVID-19.

* Rapporterade kostmönster

Deltagarna rapporterade om de följt någon specifik diet under det senaste året före COVID-19-pandemin. Man använde tidsperioden 1 år för att fånga vanligt och långvarigt kostintag. Deltagarna hade 11 val: Whole diet (ej processad kost och innehåller både växtbaserat innehåll och lite animaliskt), växtbaserad kost; keto-diet (LCHF); vegetarisk kost; Medelhavsdiet; fiskdiet; Paleolitisk diet (stenålderskost); diet med låg fetthalt; diet med låg kolhydratinnehåll; högt proteininnehåll; Övrig; inget av ovanstående.
Innan analyser valde man kostmönster med tillräckligt många svar med Ja (svar från minst 100 individer). För att öka precisionen analyserade man tre kostmönster efter att ha kombinerat kostmönster som är likartade när det gäller kostintag. Man kombinerade ”Whole diet”, ”växtbaserade” dieter och ”vegetariska” dieter i en kategori (benämndes ”växtbaserade dieter”, n = 254). Sedan kombinerade man ”Whole diet”, växtbaserade” dieter, “vegetariska” dieter eller “fisk” dieter till en kategori (benämndes “växtbaserade dieter eller fiskdieter”, n = 294) för att testa om ett spektrum av växtbaserade dieter som även innehåller animaliska produkter är förknippade med svårighetsgrad av COVID-19. På grund av det lilla antalet fall (nio fall av måttlig till svår COVID-19, 40 COVID-19 fall) kunde man inte analysera fiskdiet separat. Man använde växtbaserade dieter som samlingsnamn för att omfatta växtbaserade dieter och vegetariska dieter, med tanke på att vegetariska dieter anses vara en delmängd av växtbaserade dieter och som minimerar konsumtionen av animaliska produkter (kött, fisk, mejeriprodukter) . Slutligen kombinerade man dieter med lågt kolhydratinnehåll och diet med högt proteininnehåll  till en kategori (‘lågt kolhydratinnehåll, högt proteininnehåll’, n = 483) för att utvärdera om dessa kostmönster är associerade med svårighetsgrad av COVID-19.

BMJ Nutrition, Prevention & Health

EnglishSwedish