COVID-19: Antikroppsökning efter tredje dosen varierar mycket beroende på vaccin

3 december 2021 BMJ

Covid-19 vaccin

Sex olika Covid-19 vacciner är säkra och effektiva att använda som boosterdoser till personer som tidigare fått AstraZenecas eller Pfizers vacciner, men antikroppssvaret de ger varierar kraftigt, visar en studie.

Cov-Boost-studien undersökte säkerhet, immunsvaret och biverkningar av sju vacciner när de används som en tredje vaccindos, ofta kallad boosterdos – AstraZeneca, Curevac, Johnson & Johnson (Janssen), Moderna, Novavax, Pfizer och Valneva, medan ett meningokockvaccin användes som kontrollsubstans.

Studien involverade 2.878 friska deltagare över 30 år som delades upp i 13 experiment- och kontrollgrupper – sju vacciner plus tre med halv dos och tre kontrollgrupper.

Studien, publicerad i The Lancet, fann att Moderna-vaccinet gav det största antikroppssvaret och en halv dos av Valneva den minsta.

Bland de som hade fått två doser med AstraZenecas vaccin, så var antikroppsnivåerna 32 gånger högre efter en tredje booster med Modernas vaccin än för kontrollgruppen (24,8 till 42,0) jämfört med knappt två gånger högre efter en halv dos av Valneva (1,8 till 2,3).

För personer som först fått Pfizers vaccin ökade en tredje boosterdos med Modernas vaccin antikroppsnivåerna 11,5 (9,4 till 14,1) gånger högre än för kontrollgruppen medan en halv dos Valneva ökade nivåerna med 1,3 gånger (1,0 till 1,5). Resultaten var liknande i alla åldersgrupper.

Forskarna sa att resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom de relaterar till immunogenicitet snarare än skydd mot sjukdom.

Saul Faust, NIHR:s klinisk forskningschef vid University Hospital Southampton NHS Foundation Trust, och som ledde studien sa: ”Det är uppmuntrande att ett brett utbud av vacciner, som använder olika teknologier, visar fördelar som en tredje dos till antingen AstraZenecas eller Pfizers vaccin. Det ger förtroende och flexibilitet i att utveckla boosterprogram både i Storbritannien och globalt, tillsammans med andra faktorer som försörjningskedjor och logistik.”

Reaktionerna på alla sju vaccinerna var likartade, med trötthet, huvudvärk och smärta vid injektionsstället som oftast rapporterades. Det registrerades 24 allvarliga biverkningar – fem i kontrollgruppen, två i Johnson & Johnson, fem i Valneva, en på halv dos Valneva, en i Pfizer, två på halv dos av Pfizer, två i AstraZeneca, en i Curevac, två i Novavax, två på halv dos Novavax, och en i Moderna.

T-cellssvar

När man tittade på T-cellssvar fann forskarna att alla studievacciner utom AstraZenecas, Valneva och halvdos Valneva ”avsevärt inducerade cellulära svar” hos de som fått AstraZenecas vaccin i de båda första doserna. För dem som fått Pfizers vaccin gav dock alla vacciner ett signifikant T-cellssvar förutom en halv dos Novavax.

Noterbart fann forskarna att T-cellssvaren mot delta- och β-varianterna liknade dem som mot det det sk ”vilda viruset” eller det ursprungliga Wuhan-viruset.

När han talade vid Science Media Center briefingen den 1 december, sa Faust: ”T-cellsdata, även om vi inte riktigt förstår dess relation till långsiktig immunitet, pekar på att det verkar ha ett bredare svar mot alla varianter, vilket ger oss hopp om att en variant av viruset skulle kunna hanteras, speciellt mot sjukhusinläggningar och dödsfall, om inte förebyggande mot infektion med de nuvarande vaccinerna.”

Halva doser

Faust tog också upp frågan om att använda halva istället för fulla doser av mRNA-vaccinerna som boosters, som ett sätt att vaccinera fler människor med mindre resurser samtidigt som man uppnår höga immunsvar.

Han sa, ”Vi kanske kan minska doserna av mRNA-vaccinerna när de används som en tredje dos för att öka den globala vaccintillgången. En sak vi behöver är studier av lägre doser som kan uppnå lika höga antikroppsnivåer och lika bra cellulära svar men som gör det möjligt för oss att immunisera kanske två, tre eller fyra gånger antalet personer med samma vaccinmängd.”

Studien, finansierad av UK Vaccine Taskforce och National Institute for Health Research, hade flera begränsningar, inklusive att intervallet mellan andra och tredje dosen var kortare hos vissa deltagare än mellan deras två första doser, vilket innebär att ökningen av immunitet kan vara lägre än om längre intervaller hade använts. Eftersom endast personer över 30 år rekryterades, sa forskarna att resultatens generaliserbarhet till yngre åldersgrupper är begränsad.

BMJ