Även om det finns en viss osäkerhet så uppmanar en ny vetenskaplig rekommendation till screening av hs-CRP och inflammation vid hjärt-kärlsjukdom.
Bevis som stöder inflammationens koppling till hjärt-kärlsjukdom är övertygande och kan användas i sjukvården, enligt ett nytt vetenskapligt uttalande av American College of Cardiology (ACC).
Analysen, som leddes av George A. Mensah, MD, National Institutes of Health, Bethesda, och publicerades den 29 september 2025 i Journal of the American College of Cardiology (JACC), sammanfattar rollen av kronisk, låggradig inflammation vid hjärt-kärlsjukdom men även data specifikt riktade mot hjärtsvikt och perikardit (inflammation i hjärtsäcken).
Hypotesen att inflammation är en drivkraft för hjärt-kärlsjukdom är långt ifrån ny. Redan 2002 tog US Centers for Disease Control and Prevention (CDC) i samarbete med American Heart Association (AHA) fram en rapport som identifierade högkänsligt C-reaktivt protein (hs-CRP) som den bästa biomarkören för ex vis personer som har en ”mellanhög risk för hjärt-kärlsjukdom, och där hs-CRP kan indikera behov om vidare utredning och behandling”.
Med tanke på vad som är känt idag är tiden inne för att agera, säger Mensah.
FÖRKLARING
hs-CRP är en mer finkänlig metod att mäta CRP (C-Reaktivt Protein) på. När man i sjukvården mäter CRP (kallas också för snabbsänka) gör man det för att kontrollera om du har en infektion och då ska normalvärdet vara under 3. Men har du ingen infektion och har ett CRP på 2-3 så har du en pågående inflammation i kroppen. En så kallad lågintensiv inflammation som bland annat orsakar hjärt-kärlsjukdom och som denna artikeln handlar om. Därför MÅSTE du kräva att få ta ett hs-CRP test för att få veta om du har en ökad risk för att drabbas.
Medförfattaren Paul Ridker, MD Brigham and Women’s Hospital, Boston, säger att det vetenskapliga utlåtandet riktar sig till kardiologer som tidigare kanske inte kände till detaljerna om hur inflammation påverkar hjärt-kärlsjukdom.
”Vi inom kärlbiologin som har funderat på detta de senaste 30 åren anser att det nu är hög tid för läkare i kliniken att ta tag i – det är precis vad det handlar om”, säger han. ”Det är ett mycket viktigt dokument med ett budskap som kommer att påverka hur vi utövar medicin”.
Aktuellt läge – inflammation vid hjärt-kärlsjukdom
Studier har visat att hos till synes friska personer kan förhöjda nivåer av hs-CRP användas för att fastställa vilka som kan dra nytta av statinbehandling även om man inte har högt LDL-kolesterol. För att förhindra återfall (sekundärprevention) i hjärt-kärlsjukdom, är hs-CRP-nivåer som indikerar kvarvarande inflammation starkt förutspående för ett återfall, även hos statinbehandlade patienter.
De amerikanska riktlinjerna för primärprevention från 2019 bedömer att ”långvarigt förhöjda inflammatoriska markörer” är en faktor för ökad risk.
Screening som ett första steg
Råden spänner över flera ämnen:
- Användning av hs-CRP (och i mindre omfattning andra biomarkörer) för utvärdering och riskbedömning
- Användning av hs-CRP-screening, både för primär och sekundär prevention
- Sambandet mellan inflammation och livsstilsfaktorer (kost, fysisk aktivitet, kroppsvikt, rökning, etc)
- Kopplingen mellan inflammation och hjärtsvikt och perikardit
Screening av hs-CRP är det viktigaste första steget, betonade Ridker. ”Läkare kommer inte att behandla det de inte mäter. Det handlar inte längre om forskning. Det handlar om att göra patienters liv bättre”.
Han betonade att biomarkören i sig inte spelar en roll i att orsaka hjärt-kärlsjukdom. ”Vi vet att inflammationen ÄR orsaken till ateroskleros. CRP är inte den orsakande faktorn – det är sättet man mäter inflammation på”, ungefär som att ta tempen vid en infektion, förklarade Ridker.
”Det är nu väl etablerat att kronisk, tyst, låggradig inflammation, tillsammans med viktiga mediatorer som cytokiner, kemokiner och akutfasreaktanter, spelar en avgörande roll i aterosklerotisk plackbildning, utveckling, bristning av innersta kärlväggen och proppbildning som sedan leder till akut koronarsyndrom”, säger Mensah.
”Tiden har kommit för kliniska riktlinjer att implementera bred screening av hs-CRP på patienter för primär- och sekundärprevention, i kombination med LDL-kolesterol, och att anamma antiinflammatoriska interventioner hos patienter med etablerad aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom och bevis på kvarvarande inflammatorisk risk, oavsett nivå av LDL-kolesterol.”
Ridker hänvisade till ”överväldigande bevis” för att kontroll av hs-CRP är minst lika viktigt som att mäta kolesterol i både primär- och sekundärprevention.
Tiden för att agera är här!
Journal of the American College of Cardiology
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
