Resultat från den pågående svenska hjärtstudien SCAPIS – För lite fibrer leder till ökad plackbildning i kranskärlen.
Bakgrund
SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) är den mest omfattande studien om hjärt- och lungsjukdomar i världen. Totalt har drygt 30 000 män och kvinnor i åldern 50-64 år från hela Sverige inkluderats, och genomgått noggranna undersökningar av hjärt-kärlsystemet och lungorna. Målet är att identifiera individuella riskfaktorer för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar, för att kunna sätta in förebyggande behandling innan sjukdom uppstår. SCAPIS har genomförts av forskare vid universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping, Malmö/Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå, i samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.
Syfte
Kost är en avgörande faktor för hjärt-kärlsjukdomar, och kranskärlssjukdom är den dominerande orsaken till för tidig död. Man ville analysera hur kost var associerad med koronar ateroskleros, inklusive plackegenskaper.
Metoder och resultat
Den underliggande patologin (bakomliggande orsaken) bakom flera av de nämnda sjukdomarna är åderförfettning (ateroskleros). Med tiden kan åderförfettningsplack bildas, vilket leder till förträngningar i kärlen. När plack i hjärtats kranskärl brister och utlöser en propp kan det leda till hjärtinfarkt eller plötslig död. Plackens sammansättning kan påvisa hur stabilt det är. Ett instabilt plack utan kalkinlagringar är farligare då det har lättare att brista än ett stabilt plack med kalkinlagringar. Det är inte enbart matvanorna som har betydelse för åderförfettning och plackbildning, utan även faktorer som rökning, fysisk inaktivitet, stort midjeomfång, högt blodtryck och förhöjda nivåer av blodfetter.
Denna populationsstudie, med data från Swedish CArdioPulmonary BioImage Study (SCAPIS) inkluderade 24 079 vuxna i åldern 50-64 år, rekryterade mellan 2013 och 2018 som inte hade någon hjärt-kärlsjukdom när de inkluderades.
Rekryteringen och de omfattande undersökningarna genomfördes på sex platser i Sverige.
Deltagarna besvarade en webbaserad enkät om sin kost från vilken ett kostindex beräknades och ett dietindex (DI) beräknades. Detta index har tidigare utvecklats och utvärderats i två stora svenska befolkningsstudier. Höga poäng i kostindexet visade på regelbundet intag av livsmedel rika på fullkorn och fiber, grönsaker och frukt, nötter och vegetabiliska oljor, medan låga poäng visade på regelbundet intag av rött kött, chips och sockersötade drycker.
Koronar ateroskleros bedömdes med avancerad koronar datortomografi, inklusive att man bedömde om det fanns plack i koronarkärlen och hur allvarlig den var, från lite till högriskplack (instabilt plack).
De med lägst kostindexpoäng, jämfört med de med högst poäng (nyttigast kost), kunde kopplas till yngre ålder, oftare män (62,2% vs. 32,9%), högre nivå av högkänsligt C-reaktivt protein (hs-CRP), högre metabol risk relaterat till hjärtat, rökare, högre alkoholkonsumtion och högre energiintag.
Hos de med bäst kost jmf med sämst, fann man koronarplack hos 36,3% respektive 44,3%, stenos ≥ 50% hos 3,7% resp 6,0%, icke-förkalkade koronarplack med stenos ≥50% hos 0,9% resp 1,5%.
I gruppen som åt minst hälsosamt (497 personer) hade 44,3% förträngningar i kranskärlen på minst 50 procent och instabila högriskplack. I gruppen som åt mest hälsosamt var motsvarande antal 36,3% (227 personer).
Det var 1,6 gånger vanligare med förträngningar och instabila högriskplack i gruppen som åt minst hälsosamt. Efter att ha justerat för ett stort antal faktorer fann man att sambandet mellan kostmönster och ateroskleros kunde förklaras av ett stort midjeomfång, högt blodtryck och höga nivåer av triglycerider.
Slutsats – För lite fibrer leder till ökad plackbildning i kranskärlen
En fiberfattig kost med högt innehåll av rött kött var associerad med högriskplack, ökad förkalkning och förträngning i koronarkärlen. Midjemått, triglycerider och hypertoni framkom som potentiella bakomliggande orsaker till dessa samband, vilket understryker vikten av kostens inverkan på uppkomsten av koronar ateroskleros.
Resultaten tyder på att en fiberfattig kost med lågt intag av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och nötter, och högt intag av rött kött, chips och sockersötade drycker, kan bidra till förändringar som leder till en ogynnsam sammansättning vid plackbildning i kranskärlen. Det visar i sin tur på hur viktiga våra matvanorna är för hjärt-kärlhälsan och fördjupar kunskapen kring vad vi vet om mat och hjärthälsa på kärlnivå.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
