Kardiologer brister i kunskap om kost och livsstil. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken världen över, men antalen kan minska genom livsstilsförbättringar vad gäller kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, stresshantering och sömn. Att integrera livsstil i kardiologers arbete är dock fortfarande motstridigt.
Dessutom påverkar läkares personliga livsstil deras förmåga att ge patienter effektiv rådgivning. Denna intervjustudie utvärderade kardiologers uppfattningar, personliga följsamhet och kliniska rekommendationer gällande livsstilsförändringar.
Studien
Medlemmar i American College of Cardiologys (ACC) CardioSurve-panel intervjuades mellan 14 juni och 11 juli 2024.
Av de 525 som tillfrågades svarade 166 på enkätfrågorna om utbildning i livsstilsmedicin; Personliga kostvanor, Fysisk aktivitet och sömnmönster; Alkohol- och tobaksanvändning; Livsstilsrekommendationer till patienter; samt Stresshantering och socialt välbefinnande.
Resultat
Resultat från de 166 kardiologer som hade självrapporterat om livsstilsbeteenden och utbildning i livsstilsmedicin.
Utbildning i livsstilsmedicin
De flesta kardiologer (87%) hade inte fått formell utbildning i livsstilsmedicin under sin medicinska utbildning.
Kostmönster och patientrådgivning
Även om 41% ofta rekommenderade en växtbaserad kost för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, följde endast 8% av läkarna själva en sådan kost. De flesta (68%) konsumerade en allätande eller semi-vegetarisk kost. Hinder för att rekommendera en växtbaserad kost var oro för otillräckligt med protein (28%), sociala och kulturella utmaningar (40%) och att patienterna skulle ha en dålig följsamhet till kosten (63%).
Fysisk aktivitet
Nästan alla som svarade (91%) använde sig av rådgivning om fysisk aktivitet till patienterna. De flesta (69%) uppfyllde själva riktlinjerna för fysisk aktivitet och ägnade sig åt minst 150 minuters måttlig eller 75 minuters högintensiv träning per vecka. Dessutom styrketränade 49% av läkarna minst två gånger i veckan.
Sömn och stresshantering
Kardiologer sov i genomsnitt 6,8 timmar per natt, varav 71% uppnådde mellan 6 och 8 timmar. 35% uttryckte dock missnöje med sina sömnmönster. Även om 50% deltog i övningar om stresstålighet hade få deltagit i formella stresshanteringsprogram.
Socialt välbefinnande och nyttjande av beroendeframkallande medel
Även om 84% värdesatte sociala kontakter, rapporterade 69% svårigheter att upprätthålla dem på grund av arbetet. De flesta (92%) avstod från tobaksbruk, medan 69% konsumerade alkohol och 34% drack varje vecka.
Diskussion
Kardiologers utbildning kan påverka både personliga hälsobeteenden och deras rådgivning till patienter om förebyggande hälsoåtgärder. Dessa resultat tyder på att de flesta av kardiologerna inte har fått formell utbildning i att själv tillämpa eller ge rådgivning om de 6 pelarna inom livsstilsmedicin: Regelbunden fysisk aktivitet, ett Växtbaserat ätmönster, Stresshantering, Råd för att förbättra sömn, vikten av att ha positiva Sociala kontakter och att undvika Farliga substanser.
Även om många rekommenderar den växtbaserade diet som stöds av American College of Cardiology Prevention Guideline från 2019 till patienter för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, följde endast 8% av läkarna själva en sådan diet, och man uttryckte bekymmer över patienternas följsamhet till en sådan diet, kulturella utmaningar och funderingar om man får i sig tillräckligt med protein. Att man inte skulle få i sig tillräckligt med protein är en välkänd felkälla när det gäller en mängd olika bönor, linser, spannmål, nötter, frön och svampar som ingår i dieten.
Detta överensstämmer med publiceringar om läkares brister i näringsutbildning. Emellertid är 8% som anammar en växtbaserad diet betydligt högre än de 0,3% som nyligen konstaterats för akademiska läkare (forskare, lärare mm).
Råd om motion till patienter rekommenderades rutinmässigt (91%). Dock var det endast 69% av kardiologerna som själva motionerade och de är verksamma inom ett yrke som riskerar överdrivet stillasittande och därmed utsatte de sig själva för risk för kardiovaskulära incidenter.
Även om stress är vanligt förekommande, använde läkarna sällan stresshanteringsprogram, vilka sannolikt skulle minska utbrändhet hos läkare.
Tillräcklig sömn rapporterades av de flesta kardiologer, men 1 av 3 noterade missnöje med sitt sömnmönster. Sömnhälsa, vilket är avgörande för kognitiv funktion och emotionell reglering, är fortfarande underprioriterad bland läkare, kanske på grund av krävande arbetsscheman.
Sociala kontakter, som är avgörande för emotionellt välbefinnande och livslängd inom läkarkåren, värderades högt av de tillfrågade. Detta beskrevs dock som svårt att upprätthålla med tanke på kardiologers arbetsbelastning.
Uppskattningsvis 10–15% av läkarna kommer att utveckla problem med droger någon gång i sin karriär, och avhållsamhet från alkohol noterades endast hos 25% av de som svarade på enkäten innan de besvarade undersökningen Surgeon Generals warning (2025) om att även lätt till måttligt alkoholintag ökar risken för bröst-, mun- och halscancer. Tobakskonsumtionen var mycket låg bland kardiologer.
Liksom med alla frivilliga undersökningar kan det finnas en viss grad av urvalsbias (partiskhet pga personliga preferenser). Med tanke på svarsfrekvensen på 31% (166 svarade av 525 som tillfrågades) kan resultaten överrepresentera kardiologer med ett större intresse för livsstilsbeteenden.
Slutsatser – Kardiologer brister i kunskap om kost och livsstil
Resultaten av denna undersökning av American College of Cardiology-medlemmar ger insikt i hur kardiologer personligen hanterar samma livsstilsutmaningar som de ska hanterar med sina patienter.
Trots att man insett vikten av livsstilsmedicin som en grund för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, rapporterade många av läkarna att de inte lever som de ska lära, särskilt brister det i rekommendationer kring kost och fysisk aktivitet.
Att överbrygga denna klyfta mellan kunskap och beteende kan förbättra läkarnas personliga välbefinnande och vara en modell för mer effektiv och trovärdig rådgivning till patienter. Att integrera utbildning i livsstilsmedicin i kardiologiutbildningen skulle kunna spela en avgörande roll för att uppnå dubbel fördel dvs fördel både för sig själva och för patienterna.
The Journal of the American College of Cardiology (JACC)
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
