Mikrobiotan och cancer. Växande bevis tyder på att mikrober i mag-tarmkanalen och på andra platser i och på vår kropp påverkar uppkomst och utveckling av sjukdomar som cancer.
Kliniska och prekliniska bevis tyder på att mikrober i mag-tarmkanalen och andra anatomiska platser, som luftvägarna, kan påverka cancerbildning, utveckling av metastaser, svar på cancerbehandling och cytostatikarelaterade biverkningar. Inom tumörer hos patienter med cancer kan mikrober påverka svaret på behandling, och terapier som minskar eller eliminerar dessa mikrober kan förbättra resultaten hos patienter med cancer.
Att modulera mikrober i mag-tarmkanalen (tarmen) genom transplantation av fekal mikrobiota och andra strategier såsom kostintervention (t.ex. fiberrik kostintervention) har förbättrat resultaten i små studier av patienter som behandlats med cancerimmunterapi.
Däremot har störningar i tarmmikrobiotan genom behandling med bredspektrumantibiotika före behandling med cancerimmunterapi associerats med sämre total överlevnad och högre andel biverkningar hos patienter som behandlats med immunblockad för solida tumörer och även med antigen receptor T-cellsbehandling för hematologiska maligniteter.
Slutsatser – Mikrobiotan och cancer
Mikrober i tarmen och på andra platser i kroppen kan påverka uppkomst och utveckling av cancer, och även påverka hur svåra biverkningar man får av cancerbehandlingen. Framtida behandlingar som riktar sig mot mikrober i tarmen och andra platser i kroppen skulle potentiellt kunna förbättra resultaten för patienter med cancer.
Behandlingsmetoder
Transplantation av fekal mikrobiota
Transplantation av fekal mikrobiota har experimentellt använts för att behandla flera specifika sjukdomstillstånd, såsom Clostridioides difficile-kolit, i USA. Transplantation av fekal mikrobiota kan administreras via flera olika vägar, inklusive under koloskopi, som lavemang eller oralt.
Nuvarande utmaningar för behandling med transplantation av fekal mikrobiota inkluderar risken för överföring av multiresistenta bakterier och andra negativa effekter, såsom att påverka andra hälsoresultat (inklusive infektionsrisk) som delvis kan vara beroende av en individs gastrointestinala mikrobiomprofil.
Prebiotika och probiotika
Den gastrointestinala mikrobiotan kan modifieras med probiotiska tillskott (som kan bestå av enskilda mikrobiella stammar eller av flera) såväl som prebiotiska preparat (som inkluderar fibrer som kan främja tillväxten av hälsorelaterade mikrober i mag-tarmkanalen).
Få studier har utvärderat probiotika i samband med cancerbehandling. Emellertid rapporterade en klinisk studie av 29 deltagare med spridd njurcellscancer att probiotika i kombination med immunblockad var associerad med signifikant förbättrad överlevnad jämfört med enbart immunblockad (P = 0,001).
Kost- och livsstilsförändringar
Pågående studier utvärderar tarmmikrober (och svar på cancerbehandling) med hjälp av kost- och livsstilsförändringar. Kosten kan påverka mikrobiotan genom att förbättra mångfalden och sammansättningen av mikroberna i mag-tarmkanalen.
En retrospektiv analys av 128 patienter med spridd melanomcancer som behandlades med immunblockad rapporterade att 37 patienter med kostfiberintag på minst 20 g per dag hade signifikant längre överlevnad jämfört med 91 patienter med kostfiberintag mindre än 20 g per dag.
Patienter som intog minst 20 g kostfiber per dag hade fler fiberfermenterande bakterier i mikrobiotan.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
