Forskning tyder på ett samband mellan mikrobiotan och eksem. Mer specifikt att vår mikrobiota kan påverka huden. Man kallar detta tarm-hud-axeln.
Mikrobiotan är samlingen av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som lever i och på kroppen. Medan många av dessa organismer lever i tarmarna, sträcker sig deras påverkan bortom matsmältningen.
Forskning pekar mot att många hudsjukdomar uppstår vid en förändrad mångfald av mikrobiotan. Detta inkluderar atopisk dermatit, vilken är en specifik typ av eksem.
Är eksem kopplat till tarmhälsan?
Även om forskning pågår, så antyder en genomgång av studier från 2024 på ett samband mellan eksem och tarmhälsa.
Kroppen innehåller många arter av mikroorganismer, inklusive bakterier, svampar och virus. Dessa organismer har olika effekter på vår hälsa.
De flesta av dessa mikrober lever i tarmen, särskilt tjocktarmen. Men vissa lever också på huden. Forskare har upptäckt att tarmmikrobiomet och hudmikrobiomet påverkar varandra.
När det finns en obalans i tarm- eller hudfloran kallas det dysbios. Detta kan uppstå om det:
- finns för många ”dåliga” arter
- inte finns tillräckligt med ”goda” arter
- inte finns tillräckligt antal arter
Hos personer med atopisk dermatit (AD), som är en typ av eksem, kan dysbios spela en roll i sjukdomens utveckling.
Hur tarmhälsan påverkar eksem
Detta vet man hittills om sambandet.
Dysbios
Studier har visat att det hos personer med AD ofta finns en förändring och försämring av deras tarmmikrobiota.
I granskning från 2021 noteras att atopisk dermatit är förknippat med lägre bakteriell mångfald och lägre nivåer av nyttiga arter, såsom Bacteroidetes, Akkermansia och Bifidobacterium.
Personer med atopisk dermatit kan också ha högre nivåer av bakterier som kan bidra till inflammation, såsom:
- Faecalibacterium prausnitzii
- Clostridium
- Escherichia
En översikt från 2024 tyder på att det inte finns någon skillnad i den totala mångfalden av tarmbakterier mellan personer med och utan atopisk dermatit. Vissa bakterier, inklusive Bacteroidales, Enterobacteriaceae och Clostridium perfringens, var dock vanligare hos personer med atopisk dermatit.
Mer forskning behövs för att förstå sambandet mellan eksem och dysbios.
Immunsvar
Immunsystemet spelar en roll vid atopisk dermatit. När immunsystemet uppfattar ett hot på huden skapar det en inflammation, vilket orsakar kliande utslag.
Forskare tror att dysbios i tarmen och på huden kan orsaka detta. Immunsystemet kan upptäcka skadliga nivåer av ”dåliga” mikrober på huden och reagera på dem.
Dysbios och eksem kan sedan skapa en inflammationscykel som vidmakthåller symtomen.
Enligt genomgången från 2021 kan förändringar i mikrobiomet också förändra immunsvaret, vilket gör att det uppstår en obalans (rubbning).
Tarmpermeabilitet
Vissa forskare tror att det finns ett samband mellan atopisk dermatit och en dysfunktion av tarmbarriären.
Vissa nyttiga bakteriearter producerar biprodukter som hjälper tarmbarriären att fungera mer effektivt. Dessa inkluderar vissa arter som personer med atopisk dermatit kan ha mindre av, såsom bifidobakterier.
Vad orsakar tarm- och huddysbios?
Många aspekter av det dagliga livet påverkar mikrobiomet. Dysbios kan utvecklas på grund av:
Orala antibiotika: Orala antibiotika dödar alla bakteriearter de kommer i kontakt med. De skiljer inte mellan ”bra” och ”dåliga” arter i tarmen. För tidig födsel, upprepade eller långvariga antibiotikakurer är förknippade med dysbios.
Andra läkemedel: En studie från 2020 utvärderade effekten av olika läkemedel på mikrobiomet. De som hade den starkaste kopplingen till dysbios, förutom antibiotika, inkluderade laxermedel, metformin och protonpumpshämmare (PPI).
Rökning och nikotin: En granskning från 2021 visar att personer som rökte hade högre halter av skadliga bakteriestammar och lägre halter av nyttiga stammar. Att sluta röka resulterade i ökad mångfald.
Brist på mänsklig kontakt under och efter förlossningen: Vaginal förlossning, hud-mot-hud-kontakt och amning ger nyfödda barn tidig exponering för en annan människas mikrobiota, vilket gör att de kan börja utveckla sin egen mikrobiota. Barn som föds via kejsarsnitt, får mindre av den kontakten eller som bara får mjölkersättning kan gå miste om detta.
Andra potentiella orsaker
Andra faktorer som också påverkar mikrobiomet, även om det finns mindre forskning som kopplar dem direkt till dysbios, är:
Kost: Den västerländska kosten tenderar att vara rik på inflammatoriska livsmedel, såsom mättat fett, vilket kan bidra till dysbios.
Brist på D-vitamin: Solljus innehåller UVB-strålar, som gör att huden kan producera D-vitamin. D-vitamin är förknippat med mer mångfald i mikrobiotan, så brist på detta kan hämma mångfalden.
Stress: Enligt en granskning från 2023 finns det ett väletablerat samband mellan kronisk stress och förändringar i tarmmikrobiotan.
Diagnostisera eksem och tarmdysbios
Det finns för närvarande inget sätt att testa om någons eksem är tarmrelaterat. Att mäta tarmhälsan är komplicerat. Tester för att mäta tarmmikrobiomet finns tillgängliga, men data kan vara förvirrande, och det är oklart om vi kan förändra vår mikrobiota.
Det är möjligt att använda följande tester för att bedöma den allmänna tarmhälsan hos personer med eksem:
- ett tarmmikrobiomtest
- ett Calprotectin-test, som mäter tarminflammation
- tester för celiaki, vilket kan förekomma vid sidan av atopisk dermatit
Det är också värt att notera att tester av mikrobiotatan inte kan mäta alla arter eftersom det finns så väldigt många arter i mikrobiotan.
Påverkar kosten eksem?
Forskning om sambandet mellan tarmmikrobiotan och eksem pågår. Mer forskning behövs för att förstå om förändringar i kosten kommer att påverka sambandandet.
En studie från 2021 undersökte effekten av olika livsmedel på tarmmikrobiotans sammansättning. Författarna associerade en viss kost med högre mängder mikrobiella arter som har antiinflammatoriska effekter.
Livsmedel du ska äta:
- frukt
- grönsaker
- bönor och ärtor
- nötter
- fettsnål fermenterade mejeriprodukter, såsom yoghurt
- fisk
Livsmedel du ska undvika:
- alkohol
- läsk
- fettrik charkuteri
Det är dock viktigt att notera att detta inte är botemedel mot eksem. Istället kan kostförändringar stödja den allmänna hälsan. Detta kan ha en dominoeffekt på huden och minska symtomen för vissa personer.
Department of Veterans Affairs rekommenderar en antiinflammatorisk kost för att minska eksemsymtom.
Hjälper probiotika mot eksem?
Probiotika är ett annat namn för ”goda” mikroorganismer som ingår i mikrobiotan. Man kan få dem från mat eller kosttillskott. Forskningen hittills om huruvida probiotika hjälper mot eksem är blandad.
En granskning från 2021 noterar att några studier har visat att Lactobacillus och Bifidobacterium är bra mot atopisk dermatit. De kan också ha en skyddande effekt på mikrobiotan när en person måste ta antibiotika, vilket kan minska risken för dysbios.
En metaanalys från 2025 tyder på att probiotika är en lovande alternativ behandling för barn med atopis dermatit. Resultaten noterar dock att de kanske bara är effektiva för personer med måttliga till svåra symtom, inte milda symtom.
Probiotika kanske inte är lämpliga för alla och kan ha biverkningar och risker.
Sammanfattning – Mikrobiotan och eksem
Kopplingen mellan eksem och tarmhälsa kommunicerar via tarm-hud-axeln, vilket refererar till hur tarmfloran påverkar mikroberna på huden. En rubbad mikrobiota (dysbios) kan spela en roll i inflammationen och immunsvaret som orsakar eksem.
Dysbiosen uppstår när någon har för många ”dåliga” bakterier, inte tillräckligt många ”goda” arter eller en allmän brist på mångfald.
Mer forskning behövs för att förstå hur mikrobiotan kan vara relevant för eksembehandling.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
