Mikrobiotan och neurologiska sjukdomar. Åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar – motorneuronsjukdomar (ex ALS), demyeliniserande sjukdomar (ex MS), Alzheimers sjukdom och andra proteinopatier (inlagring i hjärnan av olika proteiner vilket är vanligt förekommande vid neurodegenerativa hjärnsjukdomar och används som ett paraplybegrepp för sjukdomar som ofta leder till demens) – befinner sig vid en “brytpunkt”, enligt forskaren Andrea R. Merchak, PhD, biträdande forskningsprofessor i neurologi vid Indiana University School of Medicine i Indianapolis.
Under kongressen ”Gut Microbiota for Health (GMFH) World Summit 2025”, berättade Merchak att det är här tarmmikrobiotan kommer in i bilden, och att ”Tarm-hjärnaxeln” är viktig att ta hänsyn till.
Centralt för en hälsosamt åldrande hjärna befinner sig mikroglia och perifera monocyterna, säger hon. Dessa immuncellsgrupper påverkas direkt av nedbrytning av blod-hjärnbarriären, inflammation och tarmpermeabilitet – och indirekt av mikrobiella produkter, tarmfunktionen och bakteriell mångfald.
Hjärnan har sina speciella funktioner men samverkar även med blodet och med immuncellerna i kroppen.
Merchak var en av författarna till en reviewartikel från 2024 som publicerades i Neurotherapeutics där man förklarade att hjärnan är starkt kopplad till perifer immundynamik och att tarmen – som kroppens största immunorgan – är en avgörande plats för perifer immunutveckling, och påverkar därmed hjärnans hälsa.
Tarmmikrobiotan interagerar med hjärnan via flera mekanismer, som genom metaboliter (som uppkommer när mikrobiotans bakterier bryter ned ämnen) som kommer in i cirkulationen, eller som direkt kommunikation via vagusnerven och genom modulering av immunsystemet. En läckande tarm (uppstår vid en obalans i mikrobiotan, en så kallad dysbios) kan leda till en ansamling av inflammatoriska celler som kan förvärra eller starta neurodegenerativa tillstånd.
Klinisk forskning – Mikrobiotan och neurologiska sjukdomar
De studier som publicerats med terapier som involverar tarmmikrobiotan är för närvarande inte tillräckligt långsiktiga för att ingående studera neurodegenerativa sjukdomar som i många fall utvecklas under årtionden. Man har bl.a studerat Parkinsons sjukdom och Multipel skleros men inte hunnit se förbättringar på motorfunktionen.
På patienter med Alzheimers och relaterade demenssjukdomar har man sett att kosten kan leda till kognitiva förbättringar, men det har inte funnits mycket bevis för probiotika.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
