Man har tidigare hittat mikroplast i lungor, lever, blod och hjärta. Nu rapporterar forskare om att mikroplast har hittats i hjärnan.
I en nyligen genomförd studie hittade man mikroplast i hjärnan, i delen som kallas luktloben (bulbus olfactorius) och som sitter vid luktnervens ände som mynnar i taket av näshålan, hos 8 av 15 avlidna personer, och det var mest av polypropen (polypropylen), en plast som vanligtvis används i livsmedelsförpackningar och vattenflaskor.
Mikroplaster bildas när plastmaterial successivt nöts ned men inte bryts ned biologiskt, och som i storlek är mindre än 5 mm. Vi kan få i oss dessa ämnen via maten, luften och huden.
Medan forskare lär sig mer om hur dessa ämnen absorberas av kroppen, kvarstår frågor om hur mycket exponering som kan anses vara ”säkert”, vilka effekter mikroplaster kan ha på hjärnans funktioner.
Vilka är de största hälsoproblemen?
Plastic Health Council uppskattar att mer än 500 miljoner ton plast produceras i världen varje år. Dessutom rapporterar man att plastprodukter kan innehålla mer än 16 000 kemikalier, av vilka ungefär en fjärdedel har visat sig vara farliga för vår hälsa och för miljön.
En studie som publicerades i mars 2024 visade att patienter med plack i halsartären och med fynd av mikroplast och nanoplast i placken löpte en ökad risk för att drabbas av kardiovaskulära incidenter och för att dö.
Andra studier har visat ett samband mellan dessa substanser och inflammation i placentan, och för tidig födsel, minskad manlig fertilitet och endokrina störningar – men också en accelererad spridning av cancerceller i tarmen.
Det finns även bevis som tyder på att mikroplaster kan underlätta utvecklingen av antibiotikaresistens hos bakterier och kan bidra till ökningen av födoämnesallergier.
Mikroplast har hittats i hjärnan
Forskarna från Sao Paulo i Brasilien, undersökte vävnader från luktloben hos 15 avlidna personer (12 män och 3 kvinnor) i åldrarna 33 till 100 år och som genomgick en rutinmässig obduktion.
Om personerna tidigare hade genomgått neurokirurgiska ingrepp så exkluderades dom.
Man använde sig av ett ”plastfritt tillvägagångssätt” i sin analys.
Studiefynden hittade mikroplast hos 8 av de 15 deltagarna, inklusive hos hundraåringen. Totalt upptäcktes 16 syntetiska polymerpartiklar och polypropen (polypropylen) var den vanligaste polymeren som hittades (44%), följt av polyamid (nylon, kevlar) och polyetenvinylacetat (PEVA eller EVA). Dessa ämnen används ofta i ett brett utbud av produkter, inklusive livsmedelsförpackningar, textilier, köksredskap, medicinsk utrustning och lim.
Mikroplastpartiklarna varierade i storlek från 3 till 26 mikron (1 mikron = 1 miljondels meter).
”Såvitt vi vet är detta den första studien där man hittat mikroplaster i mänsklig hjärna”, skriver forskarna.
Hur når mikroplaster hjärnan?
Det har ifrågasatts om mikroplaster kan passera över blod-hjärnbarriären. Luktloben kan istället vara en passage genom att vi inandas partiklarna.
Det betyder att när vi vistas inomhus så kan det vara viktig källa till att vi får mikroplaster i hjärnan.
Och tillsammans med de betydligt mindre nanoplasterna som ännu lättare kommer in i kroppen, kan den totala nivån av plastpartiklar vara mycket högre. Det finns en oro kring dessa partiklars förmåga att tas upp i cellerna och på sätt påverka funktioner i kroppen.
Det finns även om frågor kring hälsokonsekvenserna av att plast ansamlas i hjärnan. Djurstudier har visat att mikroplaster i hjärnan kan kopplas till neurotoxiska effekter, inklusive oxidativ stress.
Dessutom har exponering för partiklar tidigare varit kopplad till neurologiska tillstånd som demens och neurodegenerativa tillstånd som Parkinsons sjukdom.
Förutom passage av mikroplast via luktloben så finns andra potentiella inträdesvägar, som exempelvis via blodet.
Inandning av mikroplaster inomhus kan vara oundvikligt, vilket gör det mycket svårt att eliminera exponering för dessa ämnen.
Allt som omger oss är plast, så vi kan inte riktigt bli av med det.
FDA (US Food & Drug Administration) hävdar i en rapport från juli 2024 att det inte finns vetenskapliga bevis för att aktuella nivåer av mikroplaster eller nanoplaster i livsmedel utgör en risk för människors hälsa.
Internationella åtgärder för att reglera mikroplaster har kommit mycket längre.
Den sista förhandlingsrundan för FN:s globala fördrag om plaster kommer att slutföras under december 2024.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
