Cancer

Livsstil

Nykter fakta om alkohol och cancer

Det finns ett akut behov av att öka den globala medvetenheten om det direkta sambandet mellan alkoholkonsumtion och risken för cancer.

Det budskapet levererades av Isabelle Soerjomataram, PhD, vid International Agency for Research on Cancer (IARC), Lyon, Frankrike, vid en föreläsning om alkohol och cancer vid European Society for Medical Oncology (ESMO) 2023.

”Den globala medvetenheten om sambandet mellan alkohol och cancer är fortsatt mycket låg”, sa Soerjomataram. ”Sjukvårdspersonal – onkologer, sjuksköterskor, läkare, allmänläkare – har en viktig roll i att öka medvetenheten och föra ut denna kunskap till patienter, vilket kan leda till minskad konsumtion.”

Gilberto Morgan, onkolog, Skånes universitetssjukhus, Lund, Sverige, höll med. Morgan betonade att vårdpersonal tenderar att tona ned sitt inflytande över patienternas dryckesvanor och tar ofta inte upp alkoholkonsumtion till diskussion.

Det måste ändras

”Vi har absolut inga problem att fråga patienter om de tar kosttillskott eller vitaminer eller om de äter hälsosamt,” sa Morgan. ”Så, vad är skillnaden? Varför inte rekommendera att de minskar sitt alkoholintag och sedan låter var och en besluta om att göra det eller inte?”

Under kongressen lyfte Soerjomataram fram den globala statistiken över alkoholanvändning. IARC-data visar till exempel att nästan hälften (46 %) av världens befolkning konsumerar alkohol, med fler män (54 %) än kvinnor (38 %).

Hur mycket dricker vi?

Globalt sett uppgår mängden vi dricker i genomsnitt till cirka 6 liter ren etanol per år och per person, eller cirka en vinflaska per vecka. Konsumtionsmönstren varierar dock kraftigt från land till land. I Frankrike konsumerar man cirka 12 liter per år eller cirka två vinflaskor per vecka.

Soerjomataram betonade sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer.

Enligt data från IARC (International Agency for Research on Cancer är WHO:s och FN:s samarbetsorganisation som utför och samordnar epidemiologisk forskning för att internationellt bekämpa cancer) står kraftigt drickande – definierat som mer än 60 g/dag eller cirka 6 dagliga drinkar – för 47% av de alkoholrelaterade cancersjukdomarna. Riskfyllt drickande – mellan 20 och 60 g/dag – står för 29%, medan måttligt drickande – mindre än 20 g/dag eller cirka 2 dagliga drinkar – står för ungefär 14% av den alkoholrelaterade cancern.

Globalt stod alkoholen för 4% av alla cancersjukdomar som diagnostiserades 2020, enligt en analys av IARC.

Fakta om alkohol och cancer

Bara i Storbritannien orsakade alkoholdrickande nästan 17 000 fall av cancer 2020, sa Soerjomataram, och bröstcancer utgjorde nästan en fjärdedel av dessa fall.

Förutom bröstcancer kan 6 andra cancertyper kopplas till alkoholkonsumtion – munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, kolorektal och levercancer, och nya bevis tyder på att ventrikelcancer och bukspottkörtelcancer också kan göra det.

De goda nyheterna, sa Soerjomataram, är att långsiktiga trender visar nedgångar i alkoholdrickande i många länder, inklusive de högvinproducerande länderna Frankrike och Italien, där en kraftig minskning av konsumtionen har noterats sedan toppen på 1920-talet .

”Om det är möjligt i dom länderna bör det även är möjligt i andra länder”, avslutade Soerjomataram.

Medscape

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Kost

Kolhydrater och fett påverkar livslängden

För lite kolhydrater och fett kan förkorta livslängden, enligt en ny japansk studie.
Studien visar att män som dagligen äter för lite kolhydrater kan öka risken att dö, medan kvinnor som konsumerar för lite fett kan göra detsamma.
I studien ingick endast deltagare från Japan, så därför vet man inte om resultaten kan överföras till en västerländsk population.

En ny studie från Nagoya University Graduate School of Medicine i Japan visar att för lite kolhydrater och för lite fett påverkar livslängden. Däremot skilde sig riskerna för män och kvinnor åt. Alla deltagare var i god kondition vid studiestart.

Studien visade att män som åt för lite kolhydrater avsevärt ökade risken för dödlighet oavsett orsak. Samtidigt hade kvinnor som konsumerade för lite fett en marginellt högre risk för att dö oavsett orsak och även cancerrelaterad död.

Författarna till studien målar upp en komplex bild av en hälsosam kost när det gäller kolhydrater och fetter, och att tillhöra en extrem diet kan kan påverka livslängden negativt.

Studien publicerades i The Journal of Nutrition.

Intaget av kolhydrater och fett påverkar livslängden

När det kom till konsumtion av kolhydrater fann forskarna att män som fick färre än 40 % av sina dagliga kalorier från kolhydrater, hade en betydligt högre risk för dödlighet oavsett orsak.

För kvinnor, däremot, löpte de som fick mer än 65 % av sina kalorier från kolhydrater en högre risk för dödlighet oavsett orsak.

Forskarna fann ingen märkbar skillnad mellan effekten av att konsumera minimalt förädlade kolhydrater kontra raffinerade kolhydrater.

När det gäller fett i kosten löpte män som fick mer än 35 % av sina kalorier från någon form av fett, en högre risk för cancer och hjärt-kärldödlighet.

Hos män, när kvaliteten på fettintaget undersöktes, observerades inget tydligt samband för intag av mättat fett. Men att konsumera för lite omättat fett var associerat med en högre risk för dödlighet oavsett orsak och cancerrelaterad dödlighet.

För kvinnor minskade risken att dö när de konsumerade mer fett, särskilt mättade fetter.

Studien involverade 34 893 män och 46 440 kvinnor, i åldern 35 till 69 år. Det genomsnittliga BMI för män var 23,7, och för kvinnor 22,2, dvs inom normalvikten.

Förbehåll gällande studiens resultat

Enligt den kardiologiska dietisten Michelle Routhenstein, som inte var inblandad i studien så tyder resultaten från denna studie på att lågt innehåll av kolhydrater i kosten och dieter med låg fetthalt för att gå ned i vikt kan minska livslängden för kvinnor.

”Studien omnämner inte något om modedieter”, säger näringsepidemiologen Prof. Linda Van Horn, som inte heller var involverad i studien, ”inte heller bör dessa studier utföras med olika metoder i olika populationer och definitivt inte i USA med sin höga frekvens av fetma, intag av ultraprocessade livsmedel och generellt låga näringsinnehåll i maten”.

I USA kvalificerar sig nästan en av tre, eller 30,7 %, av den vuxna befolkningen som överviktig, och två av fem, eller 42,4 %, har fetma.

Dr Van Horn tillade: ”U.S. Dietary Guidelines tar hänsyn till detta faktum och är mycket mer tillförlitliga än att som här försöka tvinga fram några meningsfulla konstateranden från en studiegrupp med ett genomsnittligt BMI på 23,7 hos män och 22,2 hos kvinnor!”

Källor till mättade och omättade fetter

”Vissa källor till mättat fett inkluderar rött kött, kokosnötsolja, smör, palmolja och feta mejeriprodukter,” sade Routhenstein. Prof. Van Horn noterar också att ”mättade fetter kommer från animaliska källor: smör, grädde, bacon, bearbetat kött”.
Reds anmärkning – enligt Livsmedelsverket behöver vi inte äta något mättat fett alls eftersom kroppen omvandlar de andra fettsyrorna till mättat fett vid behov.

”Vissa källor till omättade fetter,” påpekade Routhenstein, ”inkluderar avokado, oliver, pekannötter, nötter i allmänhet, solrosfrön och pumpafrön”.

Risken med för lågt intag av kolhydrater hos män

Om män kräver minst 40 % av sina kalorier från kolhydrater för att undvika att förkorta sin livslängd, hur kan det vara så och vilka är de nödvändiga kolhydraterna som de bör få i sig?

Prof. Van Horn antyder att ”i den här studien beror det troligen på dålig kostkvalitet, brist på adekvat hälsovård relaterat till fattigdom, rökning, och alkohol”.

”Dieter låga på kolhydrater, har brist på kostfibrer och näringsämnen som magnesium, kalium, vitamin C och B-vitaminer, som är avgörande för att våra kroppar ska må bra. När vi saknar dessa skyddande näringsämnen kan det öka risken för vissa cancerformer”, säger Michelle Routhenstein.

Studien tyder på att en brist på bioaktiva kostkomponenter kan spela roll. Specifikt nämner författarna fiber, hemjärn, vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror och fytokemikalier som en bristvara.

Författarna till studien nämner också att en diet som saknar växtbaserade källor – särskilt när animaliska produkter ersätter – har setts leda till inflammatoriska processer, vilket leder till snabbare biologiskt åldrande och producera oxidativ stress.

Behovet av mer fett i kosten för kvinnor

Prof. Van Horn föreslog att givet de kvinnliga deltagarnas låga BMI, kan det vara troligt att de äter mindre socker och dricker mindre alkohol, och därmed konsumerar högre procent fett jämfört med männen.

”Men allt detta är spekulativt eftersom dessa frågor inte tas upp i studien,” säger hon.

Routhenstein noterade behovet för kvinnor att äta en viss mängd fett för att producera tillräckligt med hormoner som östrogen, som är hjärtskyddande.

Studien stödjer behovet av ytterligare forskning. För människor i USA och andra västländer kan en motsvarande studie gjord i dessa länder ge resultat som då speglar den respektive lokala situationen.

Medical News Today

The Journal of Nutrition

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Tidsbegränsad fasta med ett ätfönster på 8-10 timmar

Kost

Tidsbegränsad fasta effekt på åldrande och cancer

Tidsbegränsat ätande (intermittent fasta / periodisk fasta) begränsar när människor kan äta under dagen, till ett ”fönster” på mellan 8 till 10 timmar.
Bevisade fördelar med tidsbegränsningen inkluderar positiv effekt på sömn, övervikt och fetma, blodsockerreglering, hjärtfunktion och tarmhälsa.
I en nyligen genomförd studie på möss fann man att tidsbegränsad ätning har en påverkan på gener i flera vävnader, inklusive tarmen och hjärnan.
Studien lägger också till bevis för att tidsbegränsad ätning kan främja livslängden och ha positiv effekt mot cancer.

Tidsbegränsat ätande innebär en regelbunden, 24-timmarscykel av att äta och fasta, med måltider strikt begränsade till samma 8–10 timmars fönster varje dag.

Tidsbegränsat ätande är en form av intermittent fasta (IF) där människor kan äta vad de vill under en bestämd period men måste fasta under resten av tiden.

Forskare tror att tidsbegränsat ätande förbättrar hälsa och välbefinnande genom att förstärka kroppens naturliga dagliga cykel av vila och aktivitet. Men hur det fungerar på molekylär nivå har varit oklart.

En ny studie på möss visar att tidsbegränsat ätande påverkar genaktiviteten i 22 olika vävnader i kroppen, inklusive hjärnan, hjärtat, lungorna, levern och tarmen.

”Våra resultat öppnar dörren för att titta närmare på hur denna näringsintervention aktiverar gener involverade i specifika sjukdomar, såsom cancer,” säger en av författarna till studien Satchidananda Panda, Ph.D., ordförande för Rita och Richard Atkinson vid Salk Institute for Biological Studies i La Jolla, Kalifornien, USA.

Forskarna presenterade sina resultat i Cell Metabolism.

Tidsbegränsat ätande: Vilka är fördelarna?

En review artikel från 2022 konstaterar att pilotstudier på människor tyder på att hälsofördelarna med tidsbegränsat ätande inkluderar förbättringar av fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fastandet kan också förbättra sömn och mental hälsa.

Dessutom fann en ny studie på möss att ätmönstret till och med kan ha anti-cancereffekter.

Avgörande är att hälsofördelarna med tidsbegränsat ätande jämfört med att äta när som helst under dagen verkar gälla oavsett totala kalorier eller typer av mat som konsumeras.

Kimberly Gomer, RD, dietist vid Body Beautiful Miami Florida, USA, säger att tidsbegränsat ätande kan minska hungern som ett resultat av lägre insulinsvar och därmed leda till viktminskning.

”Jag har sett intermittent fastande som ett extremt effektivt verktyg för mina patienter som behöver gå ner i vikt,” och ett stort plus är att det motverkar förhastade mellanmål, vilket är ett problem för många, säger hon.

”Naturligtvis måste vad som äts övervägas, särskilt av dem som har diabetes,” säger hon.

Tidsbegränsad ätning förändrar genernas uttryck

I denna studien fick en grupp möss äta när de ville, medan en andra grupp bara hade tillgång till mat under en 9 timmarsperiod.

Båda grupperna åt motsvarande en västerländsk diet och konsumerade samma antal kalorier totalt sett.

Efter 7 veckor tog forskarna prover från 22 organ och hjärnregioner varannan timme under en 24 timmarsperiod.

Proverna inkluderade vävnad från mage, tarmar, lever, lungor, hjärta, binjure, hypotalamus, njure och hjärna.

Jämfört med kontrollgruppen förändrade tidsbegränsat ätande det övergripande genuttrycket (hastigheten med vilken gener genererar proteiner) eller den rytmiska aktiviteten hos cirka 80% av alla musgener.

Effekter på dygnsrytmen

Dieten med tidsbegränsat ätande förstärkte kroppens dygnsrytm (över alla vävnader som studerades i musmodellen), som innefattar våra naturliga cykler av vila och aktivitet.

”Dygnsrytmer finns överallt i varje cell”, förklarar Prof. Panda.

”Vi fann att tidsbegränsat ätande synkroniserade dygnsrytmen till två stora vågor: en under fasta och en annan precis efter att ha ätit”, säger han.

”Vi misstänker att detta gör att kroppen kan koordinera olika processer”, tillade han.

Intressant nog minskade tidsbegränsat ätande aktiviteten hos gener som spelar en roll vid inflammation samt ökade aktiviteten hos generna som är involverade i autofagi – återvinning av gamla och skadade celldelar.

”Ökad autofagi (endast under fasteperioden) är känd för att förbättra hälsan genom att förebygga och hantera åldersrelaterade sjukdomar och öka hälsan,” sa prof. Panda.

Ökad inflammation och minskad autofagi är välkända kännetecken för biologiskt åldrande.

Potentiella fördelar för skiftarbetare – Tidsbegränsad fasta effekt på åldrande och cancer

Även om skiftarbete är oundvikligt för många människor, är det förknippat med en ökad risk för fetma, diabetes, hjärtsjukdomar och cancer som ett resultat av störningar i kroppens dygnsrytm.

I teorin kan tidsbegränsat ätande hjälpa till att återställa dessa rytmer och öka skiftarbetarnas hälsa och välbefinnande.

I en nyligen genomförd studie fann Prof. Panda och hans kollegor att tidsbegränsat ätande förbättrade den fysiska och mentala hälsan hos brandmän som arbetar regelbundna 24 timmarsskift.

Men den här typen av diet kommer sannolikt att vara fördelaktigt för alla, sa prof. Panda, inte bara för skiftarbetare.

Fördelar med tidsbegränsat ätande hos människor: Forskning pågår

Enligt Prof. Panda så har den stora majoriteten av vuxna i USA ett ”oberäkneligt” ätmönster, med måltider, mellanmål och söta drycker som konsumeras under mer än 12 timmar varje dag.

”Tidsbegränsat ätande är känt för att förbättra tarmfloran, leverhälsan, blodsockerregleringen, muskelfunktion (ökad uthållighetskapacitet), sömnkvalitet, kognitiv funktion och motståndskraft mot infektionssjukdomar”, säger prof. Panda.

”Så det gäller för alla att hålla sig friska och uppnå sin bästa fysiska och känslomässiga nivå,” tillade han.

Författarna konkluderar:

”Vår studie kommer att fungera som en viktig resurs för att förklara effekterna av tidsbegränsat ätande i prekliniska djurmodeller av kroniska metabola störningar, neurodegenerativa sjukdomar och cancer, som motiverar till fortsatta och framtida studier för utvärdera effektiviteten av tidsbegränsat ätande för att förebygga och hantera kroniska sjukdomar.”

Prof. Panda säger att det finns många pågående studier om fördelarna med tidsbegränsat ätande på människor, inklusive mer än 150 studier som undersöker effekterna på:

övervikt
diabetes typ 2
hypertoni
högt kolesterol
hjärtsjukdom
cancer

Begränsningar av djurmodeller vid studier med tidsbegränsat ätande

Författarna noterar att studien har vissa begränsningar.

I synnerhet omfattade forskningen endast unga hanmöss. Forskarna skriver att tidsbegränsat ätande är känt för att påverka fysiologin olika beroende på försökspersonens ålder och kön.

Dessutom är möss nattaktiva och äter på natten, vilket kan begränsa tillämpbarheten av fynden på människor.

”Många av fördelarna som observerades hos möss som ett resultat av tidsbegränsat ätande verkar kunna realiseras hos människor,” sa Dorothy Sears, Ph.D, professor i medicin vid UC San Diego School of Medicine.

”Men bevisen är fortfarande i ett mycket tidigt skede, och stöds främst av små, men lovande randomiserade studier. Större studier är på gång”, konstaterar hon.

Medical News Today

Cell Metabolism

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Övervikt

Fetma och cancer

År 2030 beräknas de flesta amerikaner vara överviktiga (BMI ≥25), och nästan 50% av den vuxna befolkningen kommer att klassificeras som feta (BMI ≥30). Även om majoriteten av amerikanerna är medvetna om att fetma kan ha negativa hälsokonsekvenser, visar resultaten från undersökningen att få är medvetna om att det kan öka risken för cancer.

Kopplingen mellan vikt och cancer är kanske inte linjär, men storskaliga epidemiologiska studier har visat på ett konsekvent och övertygande samband mellan fetma och risken för att utveckla cancer.

Studier visar också att fetma minskar livslängden med upp till 8 år och är kopplad till minst 236 andra medicinska problem, inklusive 13 typer av cancer.

Tabell. Cancer kopplad till fetma

Gastrointestinal (GI) Cancer	Annan typ av cancer
Esophageal adenocarcinoma (matstrupscancer)	Bröstcancer (kvinnor i klimakteriet)
Kolorektalcancer	Livmodercancer
Gallblåsecancer	Njurcancer
Magsäckscancer	Äggstockscancer
Levercancer	Sköldkörtelcancer
Pankreascancer	Meningiom (utgår från hjärnans eller ryggmärgens hinnor)
	Multipelt myelom

Det komplexa sätt som fetma aktiverar cancerrisken lyftes tidigare fram i en artikel. Författarna noterade att kronisk inflammation är kännetecknande vid fetma och en känd förmedlare av cancer. Fetma-inducerad inflammation ökar ytterligare cancerrisken via flera mekanismer för fettdysfunktion och ökade proinflammatoriska faktorer. Dysreglering av leptin, adiponectin och kemokiner resulterar i förändringar av cancerns mikromiljö vilket ökar pro-tumorala följdeffekter. Dessutom kan insulinresistens, hyperglykemi och dyslipidemi till följd av fetma påverka tumörtillväxt och cancerutveckling.

Fetma och tarmcancer

Tarmcancer står för 26% av den globala andelen cancer och 35% av alla cancerrelaterade dödsfall. Systemisk litteraturgenomgång visar på ett stark orsakssamband mellan fetma och cancer i matstrupen, levern, tjocktarmen, magsäcken (övre delen) och bukspottkörteln.

”International Agency for Research on Cancer” rapporterade en ökad relativ risk på 1,5 till 1,8 gånger för tarmcancer vid ett BMI ≥40, jämfört med ett normalt BMI. Dessutom har patienter med tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer sämre överlevnad om de är överviktiga eller feta när de får diagnosen. Detta kan härledas till en ökad risk för återfall av cancer, högre förekomst av cancerrelaterad dödlighet och sämre effekt av cancerbehandling för personer med fetma.

Fetma är den vanligaste riskfaktorn för ”icke alkoholrelaterad leversjukdom” (NAFLD – Non-Alcoholic Fatty Liver Disease). Nya studier visar att NAFLD var associerat till ökad förekomst av multipel cancer, särskilt hepatocellulärt karcinom (HCC). NAFLD är också kopplat till en ökad frekvens av andra cancerformer som cancer i bukspottskörteln, njure/urinblåsan och till melanom.

Ytterligare effekter

Metaboliskt friska överviktiga vuxna åldras snabbare än vuxna med normalvikt med motsvarande hälsostatus. De har också en högre förekomst av rörelsebegränsning, sämre fysisk funktion och mer smärttillstånd.

Globalt sett är övervikt den tredje vanligaste riskfaktorn för cancer efter rökning och infektion, och i västvärlden kommer övervikt på andra plats efter rökning.

Strategier för att minska fetma och cancer risken

Även om ingen fetma-specifik markör har identifierats som man kan rikta in sig på, och det saknas randomiserade data om interventioner, så finns det en betydande mängd observationsbevis som säger att viktminskning vid fetma minskar den totala risken för cancer.

Swedish Obese Subjects Study visade på färre cancerdiagnoser för patienter med fetma som genomgick viktminskningskirurgi (Gastric Bypass) jämfört med de utan ingrepp. En annan studie från USA drog slutsatsen att viktminskningskirurgi för patienter med fetma minskade risken för alla cancerformer, inklusive fetma-relaterade cancerformer. Och specifikt för tarmcancer så kopplades viktminskningskirurgi till färre antal fall av tjocktarmscancer och bukspottskörtelcancer.

Minskning av cancerrisk kan åstadkommas utan viktminskningskirurgi.

Motion kan förebygga eller hämma många sjukdomstillstånd, inklusive cancer.

Högre följsamhet till Medelhavskost är kopplad till en lägre risk för både cancerdödlighet och risk för att utveckla cancer, inklusive kolorektal cancer, magcancer och levercancer. De fördelaktiga effekterna av Medelhavskosten kopplas främst till ett högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn. För HCC (hepatocellulärt karcinom) kan intag av kaffe, te och fisk, tillsammans med hälsosamma kostmönster, minska risken.

Även om ett förnyat fokus på att minska fetma hos patienterna verkligen är motiverat, är det inte det enda sättet man har för att hantera cancer. Minskad konsumtion av tobak och alkohol, vaccinera mot hepatit B -virus och screening för kolorektal cancer är andra förebyggande åtgärder som också är viktiga för att kontrollera förekomst av cancer i magtarmkanalen.

Medscape

Det måste ändras

Hur mycket dricker vi?

Fakta om alkohol och cancer

Du kanske även är intresserad av

Intaget av kolhydrater och fett påverkar livslängden

Förbehåll gällande studiens resultat

Källor till mättade och omättade fetter

Risken med för lågt intag av kolhydrater hos män

Behovet av mer fett i kosten för kvinnor

Du kanske även är intresserad av

Tidsbegränsat ätande: Vilka är fördelarna?

Tidsbegränsad ätning förändrar genernas uttryck

Effekter på dygnsrytmen

Potentiella fördelar för skiftarbetare – Tidsbegränsad fasta effekt på åldrande och cancer

Fördelar med tidsbegränsat ätande hos människor: Forskning pågår

Begränsningar av djurmodeller vid studier med tidsbegränsat ätande

Du kanske även är intresserad av

Fetma och tarmcancer

Ytterligare effekter

Strategier för att minska fetma och cancer risken

Du kanske även är intresserad av