Kolesterol

Växtbaserad kost kopplad till lägre kolesterol

Växtbaserad kost kopplad till lägre kolesterol

Människor som följde en vegansk eller vegetarisk kost hade lägre nivåer av LDL-kolesterol, totalkolesterol och apolipoprotein B (apoB) än personer som var allätare, enligt en ny metaanalys av 30 studier .

Fynden tyder på att ”växtbaserad kost har potential att minska den aterosklerotiska påverkan från blodfettsproteiner och därigenom minska risken för hjärt-kärlsjukdom”, säger Caroline Amelie Koch, läkarstudent vid Köpenhamns universitet, Danmark, som deltog i studien. Deras resultat publicerades i European Heart Journal den 24 maj.

”Vegetarisk och vegansk kost var förknippad med en 14% minskning av alla blodfettsproteiner som täpper igen kärlen i hjärtat, vilket indikeras av apoB (apolipoprotein B)”, säger Ruth Frikke-Schmidt, DMSc, PhD, professor, Rigshospitalet, Köpenhamns universitet, i ett pressmeddelande.

”Detta motsvarar en tredjedel av effekten av att ta kolesterolsänkande mediciner som statiner”, tillade hon, ”och skulle resultera i en 7% minskning av risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos någon som höll sig sig till en växtbaserad kost i 5 år .”

”Och av vikt var att vi fann liknande resultat, på alla kontinenter, i olika åldrar, i varierat BMI och bland människor i olika hälsotillstånd,” betonade Frikke-Schmidt.

Och att kombinera statiner med växtbaserad kost skulle sannolikt ge en synergistisk effekt, spekulerade hon.

”Om människor börjar äta vegetarisk eller vegansk kost från tidig ålder,” sa hon, ”är potentialen betydande för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.”

Dessutom drar forskarna slutsatsen: ”Att byta till växtbaserad kost på befolkningsnivå kommer dels att minska utsläppen av växthusgaser avsevärt – samtidigt som den minskar den växande bördan av kardiovaskulär sjukdom.”

Ytterligare stöd för vegansk, vegetarisk kost

Dessa nya rön ”lägger till bevismaterial som stöder gynnsamma effekter av hälsosam vegansk och vegetarisk kost på nivåer av LDL-C och aterogena blodfettsproteiner, vilket kan förväntas minska risken för kardiovaskulär sjukdom,” skriver Kevin C. Maki, PhD och Carol Kirkpatrick, PhD, MPH, i en ledare i samma tidskrift.

”Även om det inte är nödvändigt att helt utelämna livsmedel som kött, fågel och fisk/skaldjur för att följa ett rekommenderat kostmönster, är en minskning av konsumtionen av sådana livsmedel ett rimligt alternativ för dem som föredrar att göra det,” noterar Maki, från Indiana University School of Public Health och Kirkpatrick vid Idaho State University.

Växtbaserad kost måste vara ”välplanerad”

Flera experter som inte var involverade i denna metaanalys belyser studien och dess betydelse i kommentarer till UK Science Media Center.

”Även om en vegetarisk och vegansk kost kan vara mycket hälsosam och fördelaktig med avseende på kardiovaskulär risk, är det viktigt att den är välplanerad och innehåller järn, jod, vitamin B12 och vitamin D.” sade Duane Mellor, PhD, dietist och universitetslektor, Aston Medical School, Aston University, Birmingham, Storbritannien.

Vissa människor ”kan ha lättare att följa en medelhavskost som innehåller frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, fisk, ägg och mejeriprodukter med låg fetthalt, med endast små mängder kött,” föreslog Tracy Parker, dietist på British Heart Foundation, London, Storbritannien.

”Det finns avsevärda bevis för att denna typ av diet kan hjälpa till att sänka din risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar genom att förbättra kolesterol- och blodtrycksnivåer, minska inflammation och kontrollera blodsockernivåerna”, tillade hon.

Och Aedin Cassidy, PhD, ordförande i nutrition & preventiv medicin, Queen’s University Belfast, noterade att ”inte alla växtbaserade dieter är lika bra. Hälsosam växtbaserad kost, kännetecknad av frukt, grönsaker och fullkorn förbättrar hälsan, men andra växtbaserade dieter (t.ex. de som inkluderar raffinerade kolhydrater, processade livsmedel med hög fett/salt etc.) inte gör det.”

Den här nya studien visar att växtbaserad kost har potential att förbättra hälsan genom att förbättra blodfetterna, ”men det här är en av många potentiella mekanismer inklusive påverkan på blodtryck, upprätthållande av vikt och blodsocker”, tillade hon.

”Detta representerar en väl genomförd analys av 30 kliniska studier som involverar över två tusen deltagare och belyser värdet av en vegansk eller vegetarisk kost för att minska risken för hjärtinfarkt eller stroke genom sänkning av kolesterolnivåerna i blodet”, säger Robert Storey, BM, DM , professor i kardiologi, University of Sheffield, Storbritannien.

Men det visar också att kostens inverkan på en individs kolesterolnivå är relativt begränsad, tillade han.

”Detta beror på att en del människor genom arvet producerar för mycket kolesterol i levern, vilket betyder att högt kolesterol påverkas starkare av våra gener (DNA) än av vår kost”, förklarade han.

Det är ”därför statiner behövs för att blockera kolesterolproduktionen hos personer som löper högre risk för eller redan har drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller annan sjukdom relaterad till kolesteroluppbyggnad i blodkärlen.”

Gynnsam effekt på ApoB, LDL-kolesterol och totalt kolesterol

ApoB är det huvudsakliga apolipoproteinet i LDL-kolesterol (”onda” kolesterolet), konstaterar forskarna. Tidigare studier har visat att LDL-kolesterol och apoB-innehållande partiklar är associerade med ökad risk för kardiovaskulär sjukdom.

De syftade till att uppskatta effekten av vegetarisk eller vegansk kost på blodnivåer av totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider och apoB hos personer som randomiserades till en vegetarisk eller vegansk kost jämfört med en allätande diet (innehållande kött och mejeriprodukter).

De identifierade 30 studier publicerade mellan 1982 och 2022 och utförda i USA (18 studier), Sverige (2), Finland (2), Sydkorea (2), Australien (1), Brasilien (1), Tjeckien (1) ), Italien (1), Iran (1) och Nya Zeeland (1).

Dietinterventionerna varade från 10 dagar till 5 år med ett genomsnitt på 29 veckor (15 studier ≤ 3 månader; 12 studier 3-12 månader; och tre studier > 1 år). Nio studier använde en crossover-design (man byter diet efter halva tiden), och resten använde en parallell design där deltagarna endast följde en diet och inte bytte till en annan.

Studierna hade 11 till 291 deltagare (medelvärde 79 deltagare) med ett medel-BMI mellan 21,5-35,1 kg/m2 och medelålder mellan 20-67 år. Tretton studier inkluderade deltagare som behandlades med lipidsänkande behandling vid studiestart.

Kostinterventionen var vegetarisk i 15 studier (tre lakto-vegetarisk och 12 lakto-ovo-vegetarisk) och vegansk i de övriga 15 studierna.

I genomsnitt, jämfört med personer som var allätare, hade personer som åt en växtbaserad kost en 7% minskning av det totala kolesterolet från studiestart (–0,34 mmol/L), en 10% minskning av LDL-kolesterol från studiestart (–0,30 mmol/L), och en 14 % minskning av apoB från studiestart (–12,9 mg/dL) (alla P < 0,01).

Effekterna var likartade över ålder, kontinent, studiens längd, hälsostatus, interventionsdiet, interventionsprogram och i undergrupper.

Det fanns ingen signifikant skillnad i triglyceridnivåer hos patienter som var allätare jämfört med växtbaserad kost.

Dessa dieter kan avsevärt minska utsläpp av växthusgaser

Frikke-Schmidt noterade: ”Nya systematiska översikter har visat att om befolkningen i höginkomstländer går över till växtbaserad kost kan detta minska nettoutsläppen av växthusgaser med mellan 35% till 49%.”

”Växtbaserad kost är nyckelfaktorn för att förändra livsmedelsproduktionen till mer miljömässigt hållbara former, samtidigt som den minskar bördan av hjärt-kärlsjukdomar” i en åldrande befolkning, sa hon.

”Vi borde äta en varierad, växtbaserad kost och släcka törsten med vatten”, avslutade hon.

Medscape

European Heart Journal

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

ApoB kan vara bättre på att förutspå hjärtsjukdom än kolesterol

ApoB kan vara bättre på att förutspå hjärtsjukdom än kolesterol

  • Ateroskleros (åderförkalkning) innebär en uppbyggnad av plack i blodkärlen. Detta kan leda till komplikationer som hjärtinfarkt och stroke.
  • Screening för komponenter som bidrar till åderförkalkning, såsom kolesterol, är avgörande för att förhindra negativa kardiovaskulära händelser.
  • En nyligen genomförd studie fann att provtagning för ett specifikt protein, apolipoprotein B-100 (ApoB), kan vara en mer exakt metod för att förutsäga risken för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom än att enbart testa kolesterolnivåer.

Hälsan hos hjärtat och blodkärlen är avgörande för kroppens funktion. Tidig screening kan hjälpa människor att förstå sina risker och potentiellt förhindra negativa komplikationer.

Att testa kolesterolnivåer är viktigt, men ett annat test kan ytterligare hjälpa till att identifiera risken för hjärt-kärlsjukdom: Apolipoprotein B-100 (ApoB). Detta protein hjälper till att transportera kolesterol genom kroppen.

Att undersöka detta protein i blodet kan hjälpa till att identifiera personer som löper större risk för hjärt-kärlsjukdom, även när kolesterolnivåerna är normala.

Detta argumentet fördes fram av forskare vid American College of Cardiologys årliga kongress 2023 i New Orleans, USA.

Forskarnas presentation baserades på en studie som de nyligen publicerat i Journal of the American College of Cardiology.

Aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom

Ateroskleros är ett tillstånd som kännetecknas av uppbyggnad av plack i blodkärlens väggar. Detta plack kan bestå av kolesterol och andra ämnen.

Ateroskleros gör det svårare för blodet att cirkulera ordentligt i kroppen (placket gör att kärlen blir trängre). Det kan leda till flera livshotande hälsokomplikationer om det inte kontrolleras.

Aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom är en samlingsbeteckning för tillstånd som kan uppstå på grund av åderförkalkning. Hjärtattacker, stroke och aneurysm kan vara exempel på aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar.

Dr Salim Virani, kardiolog vid Texas Heart Institute, som inte var involverad i studien som presenterades på kongressen, förklarade:

”Ateroskleros är en ansamling av fett, kolesterol och andra ämnen inuti kärlväggarna i artärerna. Denna ansamling kallas plack. Plack gör i slutändan att artärerna blir trängre och så småningom begränsar blodflödet. När placket spricker kan det leda till en blodpropp – som ökar risken för stroke eller hjärtinfarkt. Aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom inkluderar hjärtinfarkt, stroke, kärlvidgning med stent, bypass-operationer eller blockering av blodkärl som levererar blod till de nedre extremiteterna (benen) eller hjärnan.”

Att förstå apolipoprotein B-100 (ApoB)

Eftersom aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom kan vara dödlig, kan tidiga tester hjälpa människor att identifiera och minimera sin risk för att drabbas. Ett område som man undersöker är kolesterolnivåerna.

Höga kolesterolnivåer, särskilt LDL kolesterol (Low-Density Lipoprotein), kan öka risken för åderförkalkning och aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.

Att undersöka kolesterolnivåer kan vara en del av en rutinmässig blodkontroll. Ändå kan ett annat test – ApoB – hjälpa till att ytterligare identifiera risken för hjärt-kärlkomplikationer.

”ApoB, förkortning för apolipoprotein B, är det huvudsakliga proteinet som finns i LDL-partiklar och som är bärare av det ”onda” kolesterolet. Apolipoprotein B (ApoB) är ett bärarprotein som hjälper till att transportera LDL-kolesterol (även kallat det onda kolesterolet) samt andra skadliga fettmolekyler i blodet, och som medverkar till att det passerar igenom artärernas väggar, där det kan bilda plack”, förklarade Dr Virani.

”När detta händer ökar det risken för hjärtsjukdomar och stroke. Att mäta för ApoB är ett direkt mått på alla partiklar i blodet som kan bidra till hjärtsjukdomar”, tillade han.

Fördel med att testa för ApoB

Studien som presenterades på kongressen undersökte trender i att testa för ApoB och hur nivåerna av detta protein relaterar till nivåer av LDL kolesterol.

Forskarna använde data från journaler och kontrollerade provsvar för ApoB- och LDL-kolesterol. De undersökte data som samlats in mellan 2010 och 2022 från 705 individer, med medelåldern 56 år och 41 % var kvinnor.

Det första de noterade var att tester för ApoB ökade under tidsperioden. De fann också att ApoB-nivåerna fortfarande kan vara förhöjda, även när LDL-nivåerna låg inom det rekommenderade hälsosamma intervallet.

Bland deltagarna hade cirka 46 % förhöjda ApoB-nivåer, även när LDL-kolesterolet var lägre än 1,8 mmol/liter, en nivå inom det hälsosamma intervallet.

Studiens författare Dr Jeffrey L. Anderson förklarar:

”Apo-B ger unik information utöver LDL (onda kolesterolet). Vid låga LDL-nivåer kan ApoB fortfarande vara förhöjt. Enligt andra studier är Apo-B en bättre riskmarkör än LDL, så om den är förhöjd kan den indikera liten, tät LDL (dvs kolesterolfattig), och mer aggressiv kolesterolsänkande behandling behövs.”

Med andra ord, när någon har en förhöjd ApoB-nivå med en normal LDL-nivå, kan de fortfarande löpa risk för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom och bör behandlas därefter.

”Dessa ’små täta LDL-partiklar är fortfarande aterogena”, utvecklade Dr. Anderson ytterligare. Det innebär att de främjar bildningen av fettinlagring (plack) i artärerna.

”Konsekvensen är att vissa patienter med LDL under 1,8 mmol/liter – särskilt de med metabolt syndrom, pre-diabetes eller diabetes – kan vara underbehandlade”, säger Dr. Anderson. ”Kontrollera ApoB på dessa patientgrupper, och om ApoB fortfarande är förhöjt, kan ytterligare lipidsänkande medicinering – t.ex. med statiner eller PCSK9-hämmare — vara indicerat.”

Begränsningar med studien och fortsatt forskning

Studien samlade in data från deltagare från 24 sjukhus och cirka 200 kliniker i USA. Ytterligare studier som analyserar större mängd patientdata är önskvärt för att bekräfta resultaten.

Ändå tyder de aktuella resultaten på att provtagning av ApoB kan gynna personer med risk för hjärt-kärlsjukdom. Det här testet blir också allt vanligare. När läkare identifierat någon med förhöjda ApoB-nivåer kan de utarbeta en lämplig behandlingsplan.

Dr. Virani förklarar strategin vid förhöjd ApoB-nivå:

”När höga ApoB-nivåer upptäcks är de första första stegen för behandling desamma som de skulle vara när man upptäcker höga LDL-nivåer: kostförändring, livsmedel med lågt innehåll av mättade fetter och transfetter och att bibehålla en hälsosam vikt genom diet och träning. Kolesterolsänkande mediciner, som statinterapi, ordineras också ofta.”

Sammantaget noterar studien att ApoB-testning kan behövas som ytterligare ett steg för att upptäcka risken för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.

Medical News Today

Journal of the American College of Cardiology

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

CRP säkrare än LDL för att förutse hjärtincidenter

CRP säkrare än LDL för att förutse hjärtincidenter

Ett antiinflammatoriskt preparat kan ge bättre skydd mot framtida hjärtincidenter än ytterligare lipidsänkande läkemedel (statiner), enligt en metaanalys.

För patienter som redan får statiner är inflammation starkare kopplat till framtida hjärtincidenter än LDL (”onda” kolesterolet), visar en metaanalys. Sambandet mellan högkänsligt C-Reaktivt Protein (hsCRP – en markör för inflammation) och hjärtincidenter är så starkt, att forskare anser att det indikerar på en alternativ behandlingsväg för att minska kvarvarande risk.

Forskare bakom tre studier publicerade nyligen sina resultat i tidskriften The Lancet – PROMINENT, REDUCE-IT och STRENGTH – vilket sammanföll med kardiologikongressen American College of Cardiology/World Congress of Cardiology (ACC/WCC) 2023.

”Vi är införstådda med att för personer som aldrig behandlats med statiner (kolesterolsänkande läkemedel) så bidrar inflammation och högt kolesterol med lika stor risk för att drabbas av trombos i koronarkärlen, och att dessa två processer interagerar med varandra för uppkomsten av åderförkalkning,” berättade Paul M. Ridker, MD Brigham and Women’s Hospital, Boston, USA, för åhörarna vid ACC/WCC.

Utöver statinbehandling har ett flertal studier visat att tillägg med andra läkemedel, såsom med ezetimib (Ezetrol) eller PCSK9-hämmare och nu senast bempedoinsyra (Nexletol; Esperion) kan sänka LDL ännu mer och därmed minska risken för hjärtkomplikationer. På liknande sätt, berättade Ridker, har man sett fördelar när man, utöver statiner, riktar in sig på inflammationen med medel som kolchicin eller canakinumab.

På grundval av detta bestämde sig forskarna att jämföra behandling med lipidsänkande läkemedel med läkemedel som minskar inflammationen, på patienter som behandlades med statiner. ”När vi gick in i det här projektet gjorde vi ett antagande att både LDL och CRP (inflammationsmarkör) skulle vara ganska jämlika som riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom. Det var dock inte vad vi fann, vilket förvånade alla inblandade forskare”, sa Ridker.

Tre studier – ett budskap

I metaanalysen (sammanvägning av flera studier) analyserade forskarna data från PROMINENT, REDUCE-IT och STRENGTH – alla ursprungligen utformade för att mäta sänkning av triglycerider – på totalt 31 245 patienter med risk eller med hög risk för aterosklerotisk sjukdom som redan fick behandling med statiner. Majoriteten av patienterna fick högdos med statiner och två tredjedelar fick behandling för sekundär prevention (behandling av riskfaktorer inklusive ohälsosamma levnadsvanor).

I de tre studierna var startvärdena för hsCRP och LDL-kolesterol ”nästan identiska”, sa Ridker. Kvartil 1 (lägst nivå) för hsCRP varierade från 1,1 till 1,2 mg/L i studierna, och kvartil 4 (högst nivå) från 4,2 till 4,8 mg/L. För LDL varierade gränsvärdena för kvartil 1 mellan 1,45 och 1,60 mmol/L i de tre studierna och kvartil 4-värden mellan 2,30 och 2,64 mmol/L.

Justerat för ålder, kön, BMI, rökstatus, blodtryck, historia av hjärt-kärlsjukdom, hade patienter i den högsta kvartilen (högst nivå) av hsCRP större risk för efterföljande kardiovaskulär händelse, kardiovaskulär död och död oavsett orsak jämfört med de i den lägsta kvartilen (lägst nivå av hsCRP). Sambanden man noterade för LDL var mer blygsamma, med mindre skillnader mellan de högsta och lägsta kvartilerna för kardiovaskulär död och död oavsett orsak; LDL-nivån hade ingen signifikant inverkan på kardiovaskulära händelser. Samma resultat sågs i alla tre studierna, och oavsett patienternas behandling var sambandet mellan dessa biomarkörer och incidenter konsekventa.

Mer än hälften av deltagarna hade hsCRP ≥ 2 mg/L. Bara detta kriterium ökade deras risk för att drabbas av en kardiovaskulär händelse, kardiovaskulär död, oavsett om de hade ett LDL-kolesterol ≥ 1,8 mmol/l.

”Datan ska inte tolkas som att man minskar betydelsen för lipidsänkning för personer med hyperkolesterolemi, men vår data tyder på att man inte enbart ska rikta behandlingen mot LDL för att minska risken för åderförkalkning, men behandling mot inflammationen är något man bör prioritera högre”, avslutade Ridker.

Och nu?

Ridker har ägnat en stor del av sin karriär med att utforska inflammationen vid hjärt-kärlsjukdom och undersöka produkter som kan hjälpa till att vända de negativa effekterna som uppstår. Resultaten av denna studie bör ge läkare en signal om att ha inflammation i åtanke när de ska minimera den kvarvarande risken hos sina patienter.

”Vi tror att dessa resultat kliniskt har flera konsekvenser,” säger Ridker. När det gäller valet mellan ett andra lipidsänkande läkemedelmedel och ett antiinflammatoriskt medel, finns det flera för närvarande tillgängliga alternativ att överväga i den senare kategorin: för patienter med normal njurfunktion, finns det kolchicin, som länge använts för att behandla gikt och återkommande perikardit (hjärtsäcksinflammation); bempedoinsyra, som sänker både LDL och hsCRP; samt natrium-glukos cotransporter 2 (SGLT2) hämmare och glukagonliknande peptid-1 (GLP1) receptoragonister, som har antiinflammatoriska effekter.

Ridker berättar att dom förutspår en kombinerad behandling med aggressiv sänkning av LDL och en inflammationshämmande behandling kommer att vara normen i framtiden. ”Jag vill vara tydlig: det här är inte en antingen-eller situation”, betonade han.

Och slutligen, sa han, att deras data starkt stöder en förebyggande livsstil bestående av en hälsosam kost, viktminskning, mer motion och rökavvänjning, ”som alla sänker vaskulär inflammation och minskar kardiovaskulära incidenter.”

Fynden väcker frågan om varför provtagning av hsCRP inte görs rutinmässigt. ”Jag skulle hävda, som jag har gjort i ganska många år, att vi alla borde mäta CRP,” instämde Ridker. ”Vi mäter LDL. Vi mäter blodtryck. Om du inte mäter CRP har du ingen aning om att din patient ens har det här problemet, och för dessa 32 000 patienter var detta uppenbarligen väldigt viktigt.”

TCTMD

The Lancet

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Kolesterol och igenproppade kärl

Koppling mellan ApoB och hjärtinfarkt

Abstrakt

Av betydelse

Hanteringen av lipider (blodfetter) fokuserar vanligtvis på nivåer av Low Density Lipoprotein-Kolesterol (LDL-C) och, i mindre utsträckning, triglycerider (TG). Djurmodeller och genetiska studier tyder dock på att de aterogena partikelsubpopulationerna (LDL och Very Low Density Lipoprotein [VLDL]) båda är viktiga och att antalet partiklar är bättre för prognostisera för hjärthändelser än deras lipidinnehåll.

Mål

För att avgöra om vanliga mått på kolesterolkoncentration, triglyceridkoncentration eller om deras förhållande är associerad med kardiovaskulär risk utöver antalet apolipoprotein B* (apoB)-innehållande lipoproteiner.

Design och deltagare

Denna prospektiva kohortanalys inkluderade personer från den befolkningsbaserade UK Biobank och från 2 stora internationella kliniska studier, FOURIER och IMPROVE-IT. Medianuppföljningen var 11,1 år i UK Biobank och 2,5 år i de kliniska studierna. Två populationer studerades i denna analys: 389.529 personer i den primära preventionsgruppen som inte tog lipidsänkande behandling och 40.430 patienter med en etablerad ateroskleros som fick statinbehandling.

Exponering

ApoB, non-High Density Lipoprotein-kolesterol (non-HDL-C), LDL-C och TG.

Huvudresultat och åtgärder

Det primära studieresultatet var incident hjärtinfarkt (MI).

Resultat

Av de 389.529 individerna i den primära preventionsgruppen var 224.097 (58%) kvinnor och medianåldern var 56,0 år.
Av de 40.430 patienterna med etablerad åderförkalkning (ateroskleros) var 9.647 (24%) kvinnor och medianåldern var 63 år. 
I den primära preventionskohorten var apoB, non-HDL-C och triglycerider individuellt kopplade till incident hjärtinfarkt. Men när dessa bedömdes tillsammans var endast apo B kopplat till incidens hjärtinfarkt (P <0 .001). På samma sätt var endast apo B associerat med hjärtinfarkt i den sekundära preventionskohorten. Justerat för apo B fanns det inget samband mellan förhållandet mellan triglycerider och LDL-C (ett substitut för förhållandet mellan triglyceridrika lipoproteiner och LDL) och risken för hjärtinfarkt, vilket innebär att för en given koncentration av apoB-innehållande lipoproteiner, den relativa andelen av partikelsubpopulationer kanske inte längre är en förutsägelse för risk.

Slutsatser och relevans – ApoB och hjärtinfarkt

I denna kohortstudie fångades risken för hjärtinfarkt bäst av antalet apoB-innehållande lipoproteiner, oberoende av lipidinnehåll (kolesterol eller triglycerider) eller typ av lipoprotein (LDL eller triglycerider). Detta tyder på att apoB kan vara den primära drivkraften bakom ateroskleros och att sänka koncentrationerna av alla apoB-innehållande lipoproteiner bör vara i fokus i behandlingsstrategierna.

* I blodet finns det flera blodfetter som transporteras till olika delar i kroppen. Dessa delas upp i triglycerider och kolesterol. Kolesterolet färdas i proteinpaket som kallas för lipoproteiner. Det finns flera typer av dessa små paket, vanligtvis delas de upp i LDL och HDL vilket står för Low-density lipoprotein och High-density lipoprotein. LDL brukar generellt kallas för det dåliga kolesterolet eftersom det kan fastna i blodkärlen och göra att väggarna blir stela och oflexibla, vilket i sin tur leder till en högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar. När LDL är mindre och många till antalet fastnar de oftare i blodkärlens väggar. När LDL är större minskar risken att de fastnar. Apolipoprotein B är ett protein som bland annat är en viktig komponent av “dåligt” LDL kolesterol.

Vid vanliga kolesteroltest undersöker man ofta bara hur mycket HDL, LDL och totalkolesterol som finns i blodet. Genom att utföra ett ApoB-test kan man se ifall det LDL man har i blodet är av den sämre sorten. Det används även för att komma fram till bakomliggande orsaker till höjda värden av blodfett. När man undersöker apolipoprotein B gör man det i samband med apolipoprotein A, vilket är en komponent av HDL (det bra kolesterolet) för att få fram kvoten dem emellan. (Källa: Medisera)

Journal of the American Medical Association

Blodprov kolesterol

Högt LDL under lång tid kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

Exponering för ett högt LDL kolesterol (LDL-C) uppmätt i ung vuxen ålder och fortsatt upp i medelåldern är förknippat med en signifikant ökad risk för kranskärlssjukdom, oberoende av LDL-nivå i medelåldern, visar ny forskning.

Forskarna analyserade data från fyra prospektiva studier, som omfattade över 18.000 personer med en medelålder på 56 år, för att bedöma en potentiell koppling mellan ett ökande LDL kolesterol, ett periodiskt genomsnitt av LDL-kolesterol och förändring av LDL kolesterol från ung vuxen ålder till medelålder och risk för hjärt-kärlsjukdomar. Uppföljningsperioden var i median 16 år.

Högt LDL under lång tid

De fann att personer med den högsta successivt ökande exponeringen av LDL och de med de högsta periodiserande LDL nivåerna hade 1,6 respektive 1,7 gånger högre risk för hjärt-kärlsjukdom, jämfört med de med lägst LDL nivåer.

”Att förstå LDL kolesterol hos unga vuxna kan bidra till ett bättre beslutsfattande senare i medelåldern”, säger huvudförfattaren Yiyi Zhang, läkare, utredare vid Columbia University Irving Medical Center, New York.

”Det är önskvärt att uppnå optimala blodfettsnivåer tidigt i livet, och att bibehålla låga nivåer under vuxenlivet kan mer effektivt förhindra hjärt-kärlsjukdom, i motsats till det nuvarande paradigmet med att skjuta upp en sänkning av LDL kolesterol till senare i livet när aterosklerosen (åderförkalkning) sannolikt redan har utvecklats,” sade Zhang .

Studien publicerades den 22 september i JAMA Cardiology.

Olika mätvärden

”Vissa bevis från randomiserade studier tyder på att effekten av LDL kolesterol på risken för hjärt-kärlsjukdom bestäms både av den nuvarande LDL nivån och den successiva ökningen av LDL kolesterol över tid”, säger Zhang. ”Majoriteten av tidigare observationsstudier som bedömde sambandet mellan LDL kolesterol och risk för hjärt-kärlsjukdom fokuserade dock på LDL kolesterol mätt vid en enda tidpunkt, vanligtvis i medelåldern eller i ålderdomen.”

TWA-LDL-kolesterol (ett periodiskt genomsnitt av LDL-kolesterol), som är den kumulativa exponeringen för LDL kolesterol dividerat med tiden för exponeringen, ”fångar upp den kumulativa belastningen för LDL kolesterol och har kopplats till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom”, konstaterar forskarna.

En hög LDL nivå uppmätt en gång i medelåldern ”kan visa på ett snabbt ökande LDL kolesterol ELLER på en LDL nivå som har varit hög under en lång tid”, säger författarna.

Deltagarna (18.288 personer; medelålder 56,4 år, 56,4% kvinnor, 71,0%) noterades för ≥2 provtagningar för LDL kolesterol med ≥2 års mellanrum mellan 18 och 60 år, och ≥1 provtagning under medelåldern (40 – 60 år). Deltagarna fick inte ha en historia av hjärt-kärlsjukdom före det första besöket.

Förfinad riskbedömning

Under den 16-åriga uppföljningsperioden identifierades totalt 1.165 kranskärlssjukdom, 599 ischemisk stroke och 1.145 hjärtsvikt.

”Ingen koppling observerades mellan någon av LDL variablerna och risken för ischemisk stroke eller hjärtsvikt”, konstaterar författarna.

Bland deltagare som aldrig använt blodfettssänkande (statiner) läkemedel (n = 15.626) förblev det periodiska genomsnittet av LDL-kolesterol (TWA-LDL-C-nivån) signifikant associerat med en ökad risk för kranskärlssjukdom.

”Kliniska beslut styrs för närvarande av LDL värden tagna i nutid, medan våra resultat pekar på att om man istället mäter LDL under en serie år kan det ytterligare förfina riskbedömningen för hjärt-kärlsjukdom och och bidra till att dra upp strategier för primärprevention,” kommenterade Zhang.

Missat tillfälle

Ann Marie Navar, MD, PhD, docent i medicin (kardiologi), UT Southwestern Medical Center, Dallas, Texas, USA, kommenterar studien för Medscape Cardiology, och säger att hon tycker att nuvarande riktlinjer ”missar en enorm möjlighet att minska risken för hjärt-kärlsjukdom genom att underbehandla ett högt LDL hos unga människor.”

Som det är nu så rekommenderas ”de med förhöjt LDL till behandling endast om de har extremt höga LDL nivåer eller andra riskfaktorer – detta trots att vi vet att om man lämnar LDL obehandlat, även om det bara är något förhöjt (dvs. över 100 mg/dL = 2,86 mmol/l) tidigt i livet, riskerar att leda till flera decennier av ökad exponering för åderförkalkande (aterosklerotiska) blodfetter, säger Navar, som är medförfattare till en medföljande ledartikel i Journal of the American Medical Association, men som inte var inblandad i studien.

”Vi ska inte tillåta att blodfetts-relaterad risk ackumuleras för att den lämnas obehandlad, när vi har säkra och effektiva behandlingar tillgängliga”, säger hon.

Zhang tillade: ”Det är viktigt att upprätthålla en optimal nivå av LDL under unga år och i medelåldern för att minimera risken med en ökande exponeringen för LDL kolesterol, för att minska risken för att utveckla aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom.”

Medscape