Kost - sidan 2

Överviktig kvinna

”Kroppen motarbetar” när man gå ner i vikt

Metabolisk anpassning – en bromsning av ämnesomsättningen som svar på viktminskning – förlänger tiden för viktnedgång, enligt en ny studie på kvinnor (medelålder 36 år) med övervikt.

Alla de 65 stillasittande unga och medelålders kvinnor med övervikt som var satta på en lågkaloridiet (800 kalorier/dag) nådde sin målvikt motsvarande ett BMI ≤ 25 kg/m2, efter 66 till 252 dagar.

Men kvinnan med den största metabola anpassningen behövde stå på dieten i ytterligare 70 dagar, jämfört med en kvinna utan metabol anpassning, för att nå BMI målet, efter att ha korrigerat följsamheten till dieten.

Studien av Catia Martins, PhD, och kollegor publicerades den 27 januari i Obesity.

Kroppen motarbetar när man gå ner i vikt

”Även om att följa dieten helt klart är den viktigaste faktorn för att nå viktminskningsmålen”, skriver Martins och kollegor, ”är de aktuella resultaten av stor klinisk betydelse eftersom det innebär att individer som kämpar för att uppnå viktminskningsmål, trots att man följer en viktminskningsdiet, kan ”lida” av en metabol anpassning under aktiv viktminskning.”

Av den anledningen måste läkare överväga om metabol anpassning förekommer när de stöter på patienter som har svårt att gå ned i vikt, avslutar de.

Goda nyheter: Metabolisk anpassning upphör när vikten stabiliseras

”Denna studie visar att om det tar längre tid än förväntat av en intervention (ex viktminskningsdiet) för att uppnå ett viktminskningsmål kan det bero på metabol anpassning, även efter att man har fastställt att dieten har följts,” sammanfattade Martins.

Metabolisk anpassning när man går på en diet innebär att det är svårare att gå ned det sista kilot än vad det är att gå ner det första eftersom när viktminskningen fortgår så ökar den metaboliska anpassningen, noterar hon.

Men ”den goda nyheten är att denna mekanism försvinner när vikten har stabiliserats (en ny energibalans är etablerad), och det är inte en prediktor för viktåtergång på sikt”, konstaterade Martins, docent i näringsvetenskaplig forskning, University of Alabama, Birmingham, USA.

Gruppen publicerade en studie i augusti 2020 som visade att metabol anpassning inte innebär viktåtergång efter 1 år, och en annan studie publicerad några månader tidigare, i maj 2020, som visade att metabol anpassning inte är ett hinder för bibehålla viktnedgången.

De aktuella studieresultaten ”ger ytterligare bevis på hur fysiologin gör motstånd när människor försöker gå ner i vikt”, säger David B. Sarwer, PhD, chef för Center for Obesity Research and Education vid College of Public Health vid Temple University i Philadelphia, Pennsylvania, som inte var involverad i studien, i ett pressmeddelande från Obesity Society.

”Ett oräkneligt antal miljövariabler och andra sociala hälsofaktorer gör också viktminskning och att bibehålla viktnedgången utmanande för många personer”, tillade Sarwer.

”Ändå är det viktigt att komma ihåg att även en blygsam viktnedgång på 5% av den ursprungliga kroppsvikten – mycket mindre än vad som har setts i denna studie – är förknippad med kliniskt signifikanta förbättringar av viktrelaterade hälsoproblem för många personer”, betonade han.

16% viktminskning efter 5 veckor med en diet av 800-kalorier/dag

Det är oklart om metabol anpassning bidrar till motståndskraften mot viktminskning genom att förlänga den tid som krävs för att uppnå viktminskningsmålet.

För att undersöka detta analyserade Martins och hennes forskarkollegor data från 65 kvinnor i åldern 20 till 41 år (medelålder 36), som hade ett medel-BMI på 28,6 kg/m2 och som hade deltagit i två studier (ROMEO och JULIET) utförda vid Martins institution.

Deltagarna fick mat från centrets forskningskök som innehöll 20% till 22% fett, 20% till 22% protein och 56% till 58% kolhydrater.

I genomsnitt var kvinnornas följsamhet till dieten 64% och de gick ner 12,5 kg (en viktminskning på 16%) under 155 dagar.

Metabolisk anpassning mättes 4 veckor efter viktstabilisering efter att viktminskningsmålet uppnåtts.

I genomsnitt var deltagarnas viloförbränning efter viktminskning 46 kcal lägre än vad som kunde förväntas för deras uppnådda lägre kroppsvikt.

Metabolisk anpassning efter viktminskning var en signifikant prediktor för tiden det tog till att nå viktminskningsmålet, efter justering för viktminskningmål, energiunderskott och följsamhet till dieten (P < 0,001).

Studiens resultat kanske inte kan generaliseras till män, äldre personer eller personer med ett högre BMI än vad som undersöktes i studien, så ytterligare forskning behövs i en bredare befolkning, avslutar forskarna.

Medscape

Obesity

Kött och korv på grill

Sambandet mellan svavel-mikrobiell diet och kolorektal cancer

Abstrakt

Av betydelse 

Svavelmetaboliserande bakterier som reducerar svavel i dieten till vätesulfid har kopplats ihop med kolorektal cancer. Det finns dock begränsade studier som undersöker sambandet mellan kost och svavelmetaboliserande bakterier för utveckling av kolorektal cancer.

Målsättning

Att utveckla kostpoäng som korrelerar med svavelmetaboliserande tarmbakterier och att undersöka sambandet med risken för kolorektal cancer.

Design och deltagare 

Denna prospektiva kohortstudie inkluderade data från Health Professionals Follow-up Study (1986–2014), Nurses’ Health Study (1984–2016) och Nurses’ Health Study II (1991–2017). Deltagarna var amerikansk manlig vårdpersonal och kvinnliga sjuksköterskor som inte hade inflammatorisk tarmsjukdom och cancer vid studiestart, och med ett antal av deltagare som lämnade avföringsprover mellan 2012 och 2014. Statistisk analys genomfördes från 1 september 2020 till 1 juni, 2021.

Exponering

Ett kostmönster, bedömt genom ett frågeformulär med matfrekvens, som till stor del korrelerade med 43 svavelmetaboliserande bakterier.

Huvudresultat

Incident (nyinsjuknande) kolorektal cancer.

Resultat – diet och kolorektal cancer

Bland 214.797 deltagare bestående av 46.550 män (medelålder 54,3 år) och 168.247 kvinnor (medelålder 43 år), dokumenterades 3.217 fall av kolorektal cancer (1,5 %) under uppföljningen. . 

Den svavelmikrobiella dieten kännetecknades av ett högt intag av lågkaloridrycker, pommes frites, rött kött och processat kött och lågt intag av frukt, gula grönsaker, fullkorn, baljväxter, bladgrönsaker och korsblommiga grönsaker. 

Efter justering för andra riskfaktorer var en högre följsamhet till den svavelmikrobiella kosten associerad med en ökad risk för kolorektal cancer, när man jämförde de med högst dietpoäng med de med lägst poäng. 

När det bedömdes var cancern satt i tarmen, kunde en hög följsamhet till den svavelmikrobiella kosten (lågkaloridrycker, pommes frites, rött kött och processat kött) kopplas till kolorektal cancer i distala tjocktarmen (den nedre delen av tjocktarmen) men inte till kolorektal cancer i den proximal delen (övre, första delen av tjocktarmen).

Slutsatser och relevans 

Följsamhet till den svavelmikrobiella dieten (ett högt intag av lågkaloridrycker, pommes frites, rött kött och processat kött) var associerad med en ökad risk för koloncancer, vilket tyder på en potentiell indirekt koppling av svavelmetaboliserande bakterier för sambandet mellan diet och kolorektal cancer. Ytterligare forskning behövs för att bekräfta dessa fynd och för att fastställa de underliggande mekanismerna.

Journal of the American Medical Association

Valnötter, olivolja, fullkornsbröd

Animaliskt fett kopplat till högre för stroke, vegetabiliskt fett till lägre

Högre intag av vegetabiliska fetter från livsmedel som olivolja och nötter är förknippat med en lägre risk för stroke, medan de som äter mer animaliskt fett, särskilt processat rött kött, kan ha en högre risk för stroke, tyder observationsfynd på.

I en studie av mer än 117.000 vårdpersonal som följdes under 27 år, hade de som konsumerade en diet med högst intag av vegetabiliskt fett 12% lägre risk för stroke jämfört med de som konsumerade minst mängd vegetabiliskt fett.

Animaliskt fett kopplat till högre för stroke

Omvänt, att ha det högsta intaget av animaliskt fett från icke-mejerikällor var associerat med en 16% ökad risk för stroke.

Fenglei Wang, PhD, presenterade dessa resultat vid den virtuella American Heart Association (AHA) 2021 Scientific Sessions.

”Våra resultat stöder kostråden för amerikaner och kostrekommendationer från AHA,” säger Wang, doktor vid Department of Nutrition vid Harvard Universitys T.H. Chan School of Public Health i Boston, Massachusetts, USA.

”De huvudsakliga källorna till vegetabiliskt fett har en stor övervikt mot fleromättat fett, såsom vegetabiliska oljor, nötter, valnötter och jordnötssmör,” noterade Wang och tillade att fisk, särskilt fet fisk, är en huvudkälla till fleromättat fett och rekommenderas för kardiovaskulär hälsa.

”Vi rekommenderar att människor minskar konsumtionen av rött kött och processat kött, minimerar delarna av kött med synligt fett om det konsumeras, och ersätter ister eller talg (nötköttsfett) med icke-tropiska vegetabiliska oljor, såsom olivolja, majs eller sojabönoljor i matlagning, för att minska risken för stroke”, säger hon.

Dessutom, även om resultaten från denna studie av kostfett är informativa, fortsatte Wang, ”finns det andra kostfaktorer (frukt, grönsaker, salt, alkohol, et cetera), och livsstilsfaktorer (fysisk aktivitet, rökning, et cetera), som är förknippade med risk för stroke och värda att uppmärksammas.”

”Forskning visar att att ersätta processat kött med andra proteinkällor, särskilt växtbaserade källor, är associerat med lägre dödlighet”, tillade Lichtenstein, professor i näringsvetenskap och politik vid Tufts University i Boston, USA, och huvudförfattare till AHA:s 2021 vetenskapliga rapport, Dietary Guidance to Improve Cardiovascular Health.

”Nyckelfaktorer i ett hjärthälsosamt kostmönster”, sammanfattade hon, ”är att balansera kaloriintaget med kaloribehovet för att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt, välja fullkorn, magert och växtbaserat protein och en mängd olika frukter och grönsaker; begränsa salt, socker, animaliskt fett, processade livsmedel och alkohol; och tillämpa dessa riktlinjer oavsett var maten tillagas eller konsumeras.”

Byt ut processat kött mot växtproteiner

”Sammantaget är budskapet från studien att ersätta processat kött med vegetabiliska proteinkällor i kosten, då det sannolikt är fördelaktigt,” säger Mente, docent, Faculty of Health Sciences, McMaster University, Hamilton, Ontario, Kanada.

Upptäckten att personer som åt mest vegetabiliskt fett hade en blygsam 12% lägre risk för stroke än de som åt minst vegetabiliskt fett ”pekar på en skyddande effekt av livsmedel som frön, nötter, grönsaker och olivolja, vilket har visats tidigare,” fortsatte han.

De som hade högsta totala intaget av rött kött var associerad med en 8% högre risk för stroke, men detta drevs främst av processat rött kött (vilket var associerat med en 12% högre risk för stroke). Dessa fynd är ”generellt överensstämmande med kohortstudier som visar att processat kött, liksom med de flesta ultraprocessade livsmedel för den delen, är associerade med en ökad risk för kardiovaskulära händelser,” noterade Mente.

”Överraskande nog var mejeriprodukter (som ost, smör eller mjölk) i studien inte kopplade till risken för stroke,” tillade han. Dessa fynd skiljer sig från resultat från metaanalyser av flera kohortstudier av mejeriintag och stroke och den nyligen genomförda stora internationella PURE-studien, som visade att mejeriintag var associerat med en lägre risk för stroke.

”Vad som behövs för att flytta fältet framåt,” enligt Mente, ”är att använda nya metoder som använder spetsteknologi för att studera näringsbiomarkörer och hälsoresultat.”

”När man har att göra med blygsamma samband, som man vanligtvis stöter på med kost, är det en utmaning att göra orsakssamband baserat på kostenkäter, som är fyllda med mätfel”, tillade han. ”Användningen av nya metoder är dit fältet är på väg.”

Totalt fett i kosten, olika typer och olika livsmedelskällor

Wang och kollegor undersökte hur totalt fett i kosten, olika typer av fett och fetter från olika livsmedel kunde kopplas med stroke hos 73.867 kvinnor i 1984-2016 Nurses’ Health Study och 43.269 män som deltog i 1986-2016 Health Professionals Follow-up Study.

Medelåldern på deltagarna var 50 år; 63 % var kvinnor. De svarade på frågeformulär vart fjärde år.

  • Totalt rött kött inkluderade nötkött, fläsk eller lamm (som huvudrätt eller i smörgåsar eller blandade rätter) såväl som processat rött kött (som bacon, korv, varmkorv och salami).
  • Animaliska fettkällor inkluderade kött, talg från nötkött, ister och helfeta mejeriprodukter, såsom helmjölk och ost.
  • Andelen av totala dagliga kalorier från olika fettkällor varierade från 10% till 20% för vegetabiliskt fett, 3% till 10% för mejerifett och 7% till 17% för icke-mejeriprodukter (från lägst till högst intag).
  • Andelen av totala dagliga kalorier från olika typer av fett varierade från 5% till 8% för fleromättat fett, 4% till 7% för n-6 fleromättat fett, 9% till 15% för enkelomättat fett, 8% till 14% för mättat fett och 1% till 2% för transfett.
  • Under uppföljningen inträffade 6.189 incidenter stroke, inklusive 2.967 ischemiska stroke (propp) och 814 hemorragiska stroke (blödning).
  • Forskarna fann att högst intag av vegetabiliskt fett var associerat med en lägre risk för total stroke jämfört med de med lägst intag.
  • På liknande sätt var det högsta intaget av fleromättat fett också associerat med lägre total stroke.
  • Det högsta intaget av animaliskt fett från mjölkprodukter var dock associerat med en ökad risk för total stroke. De observerade ”liknande associationer” för ischemisk stroke, men det enda positiva sambandet för icke-mejeri produkter av animaliskt fett var med hemorragisk stroke.
  • Risken för stroke var 9% lägre per portion och dag för vegetabilisk olja men ökade med 8% respektive 12% per portion av totalt rött kött eller processat rött kött.

Medscape

Frukt och grönsakskompott

10 evidensbaserade kostrekommendationer

Dålig kostkvalitet är starkt förknippad med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, sjuklighet och dödlighet.

Detta vetenskapliga uttalande av American Heart Association (AHA), understryker vikten av kostmönster bortom enskilda livsmedel eller näringsämnen, understryker näringens avgörande roll tidigt i livet, presenterar delar av hjärthälsosamma kostmönster och belyser strukturella utmaningar som hindrar efterlevnaden av hjärthälsosamma kostmönster.

Det vetenskapliga uttalandet om kostråd för att förbättra kardiovaskulär hälsa 2021, utvecklat under Alice H. Lichtenstein, DSc, ordförande för AHA gruppen, ger 10 evidensbaserade rekommendationer som vägledning för att främja kardiometabolisk hälsa.

”Ett sätt att göra hjärthälsosamma val varje dag,” sa Lichtenstein, från Jean Mayer USDA Human Nutrition Research Center on Aging vid Tufts University i Boston, i ett uttalande, ”är att ta ett steg tillbaka, titta på omgivningen där du äter, oavsett om det är hemma, på jobbet, eller vid sociala umgängen, och sedan identifiera vilka de bästa valen är. Och om det inte finns några bra val, tänk då på hur du kan ändra din miljö så att det finns bra val.”

Uttalandet, som publicerades i Circulation, understryker växande bevis för att näringsrelaterade kroniska sjukdomar har sitt näringsmässiga ursprung i barndomen, och att förebyggandet av barn-fetma är nyckeln till att bevara och förlänga den optimala kardiovaskulära hälsan.

Kostrekommendationer är följande:

  1. Justera energiintaget och energiförbrukningen för att uppnå och bibehålla en hälsosam kroppsvikt. För att motverka förskjutningen mot ett högre energiintag och mer stillasittande livsstilar under de senaste 3 decennierna, är rekommendationen minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka, justerat för individens ålder, aktivitetsnivå, kön och kroppsstorlek.
  2. Ät mycket frukt och grönsaker; och variera intaget. Observations- och interventionsstudier dokumenterar att kostmönster rika på olika frukter och grönsaker, med undantag för potatis, är kopplade till en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom (CVD). Hela frukter och grönsaker, som lättare ger fibrer och mättnad, föredras också framför juice.
  3. Välj fullkornsmat och produkter mestadels tillverkade av fullkorn snarare än raffinerade spannmål. Resultat från observations-, interventions- och kliniska studier bekräftar fördelarna med frekvent konsumtion av fullkorn jämfört med sällan konsumtion eller konsumtion av raffinerade spannmål i termer av risk för hjärt-kärlsjukdom, kranskärlssjukdom (CHD), stroke, metabolt syndrom, kardiometabola riskfaktorer och tarmfloran.
  4. Välj hälsosamma proteinkällor, mestadels från växter (baljväxter och nötter). Högre intag av baljväxter, som är rika på protein och fibrer, är associerat med lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, medan ett högre intag av nötter är associerat med lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, kranskärlssjukdom och incidens och dödlighet i stroke. Att ersätta animaliska livsmedel med växtbaserade hela livsmedel, innebär utöver hälsofördelar, även att det sänker kostens koldioxidavtryck. Köttalternativ är ofta ultraprocessade och bevisen på deras kort- och långsiktiga hälsoeffekter är begränsade. Omättade fetter är att föredra, liksom magert, obearbetat kött.
  5. Använd flytande växtoljor istället för tropiska oljor (kokos, palm och palmkärna), animaliska fetter (smör och ister) och delvis hydrerade fetter. Mättade fetter och transfetter (animaliska fetter och mejerifetter och delvis hydrerat fett) bör ersättas med icke-tropiska flytande växtoljor. Bevis stödjer kardiovaskulära fördelar med omättade fetter i kosten, särskilt fleromättade fetter främst från växtoljor (t.ex. sojabönor, majs, oliv, raps, safflor (tistelolja) och solrosoljor, valnötter och linfrön).
  6. Välj minimalt bearbetade livsmedel istället för ultraprocessade livsmedel. På grund av deras bevisade samband med negativa hälsoresultat, inklusive övervikt och fetma, kardiometabola sjukdomar (typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom) och dödlighet oavsett orsak, är konsumtionen av många ultraprocessade livsmedel ett problem. Ultraprocessade livsmedel inkluderar konstgjorda färger och smaker och konserveringsmedel som främjar lagringsstabilitet (bäst-före datum), bevarar konsistensen och förstärker smaken. En allmän princip är att betona oprocessade eller minimalt processade livsmedel.
  7. Minimera intaget av drycker och livsmedel med tillsatt socker. Tillsatta sockerarter (vanligen glukos, dextros, sackaros, majssirap, honung, lönnsirap och koncentrerad fruktjuice) är kopplade till förhöjd risk för typ 2-diabetes, högt kolesterol och övervikt. Fynden från metaanalyser om kroppsvikt och metabola komplikationer för att ersätta tillsatta sockerarter med lågenergi sötningsmedel är delade, och möjligheten för omvänd kausalitet har ökats.
  8. Välj och förbered mat med lite eller inget salt. Generellt sett tenderar effekterna av natriumreduktion på blodtrycket att vara högre hos medelålders och äldre personer och de med högt blodtryck. I USA är de huvudsakliga kombinerade källorna till natriumintag processade livsmedel, de som tillagas utanför hemmet, förpackade livsmedel och restaurangmat. Kaliumberikade salter är ett lovande alternativ.
  9. Om du inte dricker alkohol, börja inte; om du väljer att dricka, begränsa intaget. Även om sambanden mellan alkoholintag och kardiovaskulära konsekvenser är komplexa, så drog The 2020 Dietary Guidelines Advisory Committee, nyligen slutsatsen att de som dricker bör inte konsumera mer än en drink per dag och bör inte dricka överdriva intaget av alkohol.
  10. Följ riktlinjerna. Livsmedelsbaserade riktlinjer gäller alla livsmedel och drycker, oavsett var de tillagas, införskaffas och konsumeras. Policies bör antas som stimulerar hälsosammare alternativ (till exempel fullkorn, minimalt innehåll av natrium- och socker).

Medscape

Coke zero och diet coke

Sötningsmedel ökar aptiten hos kvinnor och personer med fetma

En ny studie föreslår att ersätta socker (sackaros) med sötningsmedlet sukralos (sukralos är ett modifierat socker, baserat på sackaros, som är cirka 600 gånger sötare än socker och används bland annat i läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott) kanske inte har den önskade viktminskningseffekten, utan i istället verkar det som att det ökar aptiten hos kvinnor och personer med fetma.

Efter att ha konsumerat en drink sötad med sukralos kontra sackaros, hade kvinnor och personer med fetma ökad aktivitet i hjärnans belöningscentrum och kvinnor åt mer efter att ha fastat.

”Vi kunde visa att kvinnor och personer med fetma kan vara mer känsliga för konstgjorda sötningsmedel”, sammanfattade författaren till studien Kathleen Page, MD, docent i medicin vid Keck School of Medicine, University of Southern California, Los Angeles.

Sötningsmedel lurar hjärnan

”För dessa grupper kan konstgjort sötade drycker lura hjärnan att känna hunger, vilket i sin tur kan leda till att fler kalorier konsumeras”, tillade hon.

Även om många människor använder konstgjorda sötningsmedel när de försöker gå ner i vikt, noterar Page att deras plats i en hälsosam kost är kontroversiell. Vissa studier tyder på att de kan vara till hjälp, medan andra visar att de kan bidra till viktökning, typ 2-diabetes och andra metabola störningar.

De nya fynden kan delvis förklara dessa tidigare skillnader, säger hon.

Studien publicerades den 28 september i JAMA Network Open.

Nya fynd visar på behovet av att ta hänsyn till kön och fetma i framtida forskning

”Man visar för första gången att kvinnliga personer med fetma är särskilt sårbara för neural respons som framkallas av plötslig konsumtion av sukralos, särskilt i prefrontala regioner i hjärnan som är kopplat till belöning”, säger Stephanie Kullmann, doktor vid universitetet i Tübingen i Tyskland.

Detta tyder på ”att tillsats av sötningsmedel till vår kost för att öka sötman kan försämra hjärnans känslighet för mat, vilket kan leda till negativa konsekvenser för ätbeteendet och ämnesomsättning, särskilt hos kvinnor”.

Många frågor kvarstår, betonar John L. Sievenpiper, MD, PhD, docent vid institutionen för näringsvetenskap och medicin vid University of Toronto, Kanada: ”Var det sukralosen i sig eller frånvaron av kalorier som förklarar dessa fynd? Och den större frågan är, kan skillnaderna i fetma och kön översättas till viktökningen?”

Systematiska översikter och metaanalyser av de tillgängliga randomiserade kontrollerade studier med sötningsmedel med låga och inga kalorier inklusive sukralos, visar den förväntade minskningen i kaloriintag och viktminskning hos både män och kvinnor som är överviktiga eller feta, noterar Sievenpiper.

”Det skulle vara tacksamt att förstå om det finns viktiga interaktioner gällande fetma och kön i framtida studier,” tillade han.

Unga män och kvinnor med olika vikt

Sötningsmedel används idag av mer än 40% av amerikanska vuxna, skriver forskarna, men studier har rapporterat blandade resultat på aptit, glukosmetabolism och kroppsvikt, och det är inte klart om dessa sötningsmedel är fördelaktiga eller skadliga för hälsan.

Tidigare forskning som huvudsakligen gällde män och smala personer visade att hjärnområden som är involverade i regleringen av smak, belöning och homeostas kan reagera annorlunda på icke-närande sockerarter jämfört med näringsrika sockerarter.

Forskarna ville undersöka detta med hjälp av initiala data från studien Brain Response to Sugar.

De analyserade data från 74 friska 18-35-åringar (58 % kvinnor) med medelåldern 23 år. Sammantaget hade 37% en hälsosam vikt, 32% var överviktiga och 31% hade fetma.

Deltagarna gjorde tre separata besök på studiecentret efter en 12-timmars fasta över natten.

Vid varje besök drack de 300 ml vatten, en sukralos-sötad dryck eller en sackaros-sötad dryck.

De lämnade blodprov vid baslinjen och 10, 35 och 120 minuter efter att ha intagit drycken.

20 minuter efter att de hade intagit drycken gjordes en MRT (MagnetResonans Tomografi), under vilken de visades 12 bilder på högkalori, lågkalori, söt eller salt mat och fyra bilder som inte var mat och de ombeddes att rangordna sin aptit.

125 minuter efter att de intagit drycken hade deltagarna tillgång till en buffémåltid.

”Som förväntat var det endokrina svaret” – blodnivåer av glukos, insulin och glukagonliknande peptid-1 – ”större efter sackaros än sukralosintag,” konstaterade Kullmann, ”men det fanns inga signifikanta skillnader baserade på kön och fetma.

Men ”de mest framträdande och nya fynden observerades på en neurobeteendenivå”, enligt Kullmann. Det vill säga, individer med fetma (men inte de med övervikt eller en hälsosam vikt), hade större neural aktivitet i de prefrontala belöningsrelaterade områdena i hjärnan, som svar på smakrika matbilder, efter att ha intagit en drink som innehåller sukralos jämfört med sackaros.

På liknande sätt, efter att ha konsumerat en sukralos-sötad dryck i motsats till en sackaros-sötad dryck, hade kvinnliga deltagare större aktivitet i belöningsområden i hjärnan som svar på mattriggers, särskilt kaloririk och söt mat.

Kvinnor konsumerade också fler kalorier vid buffémåltiden efter att de hade intagit en sukralos-sötad dryck än efter en sackaros-sötad drink.

Medscape

Frukter och grönsaker

Näringsrik mat kan förbättra barns mentala hälsa

Bra kost har länge kopplats till kunskapsprestation hos skolbarn, vilket frukost- och lunchprogrammen i amerikanska skolor har visat. Nu rapporterar brittiska forskare att dålig näring är en riskfaktor som kan påverka barns mental hälsa negativt, och därför bör nutritionen vara en del av folkhälsostrategin för att öka barns psykiska välbefinnande.

I en studie som publicerades den 27 september i BMJ Nutrition, Prevention & Health, visade ett team från University of East Anglia i Norwich, England, att en näringsrik frukost och lunch var kopplade till känslomässigt välbefinnande hos skolbarn båda i grundskolan och i gymnasiet. Det framkom också att vissa skolbarn varken åt frukost eller lunch.

Och framkom tydligt att ett högre intag av frukt och grönsaker var signifikant förknippat med bättre psykisk hälsa hos gymnasieelever, medan en näringsrik frukost och lunch var kopplad till känslomässigt välbefinnande hos elever i alla åldrar, enligt Richard P. Hayhoe, doktor, vid East Anglia University och Anglia Ruskin University i Norwich.

Man såg att elever i grundskolan som bara åt snacks till frukost hade lägre poäng när det kom till mentalt välbefinnande än de som åt en rejäl frukost, medan de som inte åt någon lunch hade ännu sämre poäng.

”Betydelsen av god kvalitet på maten för barndomens tillväxt och utveckling är väl etablerad”, skriver författarna.

”Betydelsen av god kvalitet på näringen för barns tillväxt och utveckling är väl etablerad”, skriver författarna. ”Som en viktig faktor, både på individuell och samhällsnivå, kan näring därför utgöra en viktigt strategi för folkhälsan för att hantera barns psykiska välbefinnande.”

Deras analys undersökte data av 7.570 gymnasieelever och 1.253 grundskolebarn från 50 skolor som deltog i ”Norfolk Children and Young People Health and Wellness Survey 2017”.

Richard P. Hayhoe tillade att, precis som i USA, får barn och unga i England en hög andel av sina dagliga kalorier från processad snabbmat med lågt näringsvärde.

”Men det vi inte kände till var om barnens kostvanor hade någon koppling till deras psykiska välbefinnande”, säger han. ”Våra resultat tyder på att mer konsumtion av frukt och grönsaker och att ombesörja att alla skolelever äter en näringsrik frukost och lunch kan vara till nytta för deras psykiska välbefinnande.”

Forskargruppen vill dock betona att detta är en observationsstudie och direkt orsakssamband kan inte helt fastställas.

Studiens resultat – om barns mentala hälsa

Totalt slutförde 10.853 skolelever undersökningen: 9% av grundskolebarn i åldern 9-11 år och 22% av gymnasieelever, varav cirka 6% i 17- och 18-årsåldern, från Norfolk, England. Omfattande kostfrågor undersökte intag av frukt och grönsaker, liksom typ av frukost och lunch som barnen åt, alkoholintag, berättigande till gratis skolmåltider och tillfredsställelse med vikten.

Undersökningen samlade också information om parametrar alltifrån att ha eget sovrum och säng och till att blivit utsatt för våld eller motsättningar i hemmet.

”Några av dessa parametrar visade sig vara associerade med lägre psykiskt välbefinnande, men vi undersökte inte specifikt interaktionen mellan dessa faktorer och näringsfaktorerna,” sa Hayhoe. Men skillnaden i psykiskt välbefinnande mellan barn som åt mest frukt och grönsaker och de som åt minst var på samma skala som dem som rapporterar dagliga, eller nästan dagliga, bråk eller våld hemma, säger han.

Genomsnittlig psykisk hälsa bedömdes med hjälp av säkerställda åldersanpassade mätmetoder. Deltagarnas genomsnittliga betyg för psykisk hälsa var 46,6 av 70 för gymnasieelever och 46 av 60 för grundskoleelever

Bland undersökningsresultaten noterades:

Bara 25% av gymnasieeleverna och 28,5% av grundskoleleverna rapporterade att de åt de rekommenderade fem portionerna av frukt och grönsaker om dagen, varav 10% (gymnasieeleverna) respektive 9% (grundskoleleverna) inte åt något.

21% av gymnasieeleverna och 12% av eleverna i grundskolan konsumerade endast en energidryck eller ingenting till frukost, medan 11,5% av gymnasieeleverna inte åt någon lunch.

Högre intag av frukt och grönsaker var signifikant associerat med bättre psykisk hälsa på ett dosrelaterat sätt (ju mer desto bättre).

”Som en potentiellt modifierbar faktor, både på individuell och samhällsnivå, kan näringsrik kost därför representera ett viktigt mål för folkhälsan och ingå som en del i strategin för att hantera barns mentala välbefinnande”, skriver författarna och efterlyste ytterligare undersökningar för att utreda sambandet mellan kost och mental välbefinnande.

Medscape

BMJ Nutrition, Prevention & Health

En buffé av frukt och grönt

Utvärdering av kosten och risker för att dö

Abstrakt

Av betydelse

Den rådgivande kommittén för kostriktlinjer för 2020, genomförde en systematisk översyn av befintlig forskning om kost och hälsa för att uppdatera de nuvarande Kostriktlinjerna i USA.
Folkhälsofrågan som besvarades av Kommittén var: Vad är sambandet mellan kosten vi konsumerar och risken för att dö?

Målsättning

Att säkerställa sambandet mellan konsumerade kostmönster och risken för att dö.

Granskning av evidens

Vägledd av ett analytisk ramverk och fördefinierade inkluderings- och exkluderingskriterier som utvecklats av kommittén, sökte US Department of Agriculture’s Nutrition Evidence Systematic Review (NESR), i de medicinska databaserna PubMed, Cochrane Central Register of Controlled Trials, och Embase och dubbelscreenade* resultaten för att identifiera artiklar som publicerades mellan 1 januari 2000 och 4 oktober 2019. Dessa studier utvärderade kostmönster och risken för att dö. 
NESR-teamet plockade fram data från studierna som inkluderades och utvärderade risken för partiskhet (bias) i dessa. Man framställde bevisen, utvecklade slutsatser och betygsatte styrkan i bevisen som stöder slutsatserna.

Fynd

Totalt inkluderades 1 randomiserad klinisk studie och 152 observationsstudier i genomgången. Studierna omfattade personer i åldern 17-84 år från 28 länder. De flesta studier var välutformade, använde noggranna metoder och hade låga eller måttliga risker för partiskhet.
Resultaten i alla studier var mycket konsekventa. Bevis tyder på att kostmönster som innebär högre konsumtion av grönsaker, frukt, baljväxter, nötter, fullkorn, omättade vegetabiliska oljor, fisk och magert kött eller fågel (när kött ingick) var förknippade med en minskad risk för att dö. Dessa hälsosamma kostmönster visade också lågt intag av rött kött och processat kött, mejeriprodukter med hög fetthalt och raffinerade kolhydrater eller godis. Några av dessa kostmönster inkluderade också måttligt intag av alkoholhaltiga drycker. Resultat baserade på ytterligare analyser bekräftade styrkan i huvudfynden.

Slutsatser och relevans – kosten och risker

Bevis från denna systematiska granskning från rådgivande kommittén för kostriktlinjer 2020 visade att näringstäta dieter (högt intag av grönsaker, frukt, baljväxter, nötter, fullkorn, omättade vegetabiliska oljor, fisk och magert kött eller fågel, och ett lågt intag av rött kött och processat kött, feta mejeriprodukter och raffinerade kolhydrater och godis) var associerat med minskad risk för att dö. Några av dessa kostmönster inkluderade också måttligt intag av alkoholhaltiga drycker.

* Dubbelscreeningsmetoden erbjuder följande fördelar: För det första säkerställer det att studiens inklusionskriterier tillämpas konsekvent och undviker därmed systematiska fel, och för det andra kan slumpmässiga fel som slarviga misstag identifieras och korrigeras.

Journal of the American Medical Association

Man som har problem med impotens

Medelhavskost minskar risken för impotens

I en observationsstudie av 250 medelålders män med högt blodtryck och erektil dysfunktion (impotens) hade de som åt en Medelhavskost betydligt högre testosteronnivåer, bättre träningskapacitet och bättre erektil prestation än de som inte åt Medelhavskost.

Dessutom, en mer strikt Medelhavskost – med betoning på att äta frukt, grönsaker, fullkorn och olivolja, och mindre intag av mejeriprodukter och begränsning av rött kött – var förknippat med bättre blodflöde i koronarkärlen och mindre stela artärer, detta efter justering för ålder, BMI, Typ 2-diabetes, behandling med statiner och rökning.

Athanasios Angelis, läkare, First Cardiology Clinic, Hippokration Hospital, School of Medicine, University of Athens, Grekland, presenterade studien vid European Society of Cardiology (ESC) Congress 2021.

”Även om vi inte undersökte mekanismer”, sa Angelis i ett pressmeddelande från ESC, ”verkar det troligt att detta kostmönster kan förbättra konditionen och erektil prestation genom att förbättra blodkärlens funktion och begränsa minskningen av testosteron som inträffar i medelåldern.”

”Resultaten tyder på att Medelhavskosten kan spela en roll för att upprätthålla flera parametrar för kärlhälsa och livskvalitet hos medelålders män med högt blodtryck och erektil dysfunktion”, avslutade han.

”En Medelhavskost kan påverka erektil dysfunktion genom att förbättra endotelfunktionen (blodkärlens väggar)”, sa Angelis till Medscape kardiologi. ”Vi rekommenderar Medelhavskost som ett förstahandsalternativ i behandlingen av högt blodtryck och erektil dysfunktion. Vi rekommenderar alla våra patienter att vara försiktiga när det gäller intag av salt och rekommenderar regelbunden träning.”

”Beroende på svårighetsgrad av erektil dysfunktion, kan vi rekommendera enbart livsstilsförändringar (t.ex. sluta röka), åtminstone inledningsvis eller att kombinera med medicinering”, bestående av läkemedel som Viagra.

Ett förstahandsdiet för män med impotens, lågt testosteron och hög risk för kardiovaskulär sjukdom?

Denna forskning ”bidrar till de växande bevisen för att en Medelhavskost skyddar mot erektil dysfunktion”, säger Joseph Whittaker, klinisk näringsexpert från University of Worcester, Storbritannien, och medförfattare till en relaterad meta-analys om kostfett och testosteron.

Denna kost ”förbättrar också kardiovaskulär hälsa, så det kan bli ett förstahandsval vid behandling av de tre tillstånden lågt testosteron, erektil dysfunktion, ökad risk för kardiovaskulär sjukdom, vilka ofta samexisterar”, säger han till Medscape.

”Men det mesta av forskningen hittills är i form av observationsstudier”, varnade han, vilka ofta har en ”hälsosam bias (partiskhet)”, det vill säga att de män som äter en Medelhavskost är förmodligen hälsomedvetna, inklusive andra hälsosamma vanor som träning, god sömn, låg stress, etc. ”Är det kosten, de hälsosamma vanorna eller båda som ligger bakom de positiva effekterna?”

Randomiserade studier behövs för att återskapa de positiva resultaten av observationsstudier som den här, tillade Whittaker. Under tiden kommer ”en Medelhavskost förmodligen att förbättra din hälsa ändå”, noterade han, ”så att undersöka om kosten hjälper mot impotens (innan man börjar med läkemedel) är ett förnuftigt alternativ.”

Tidigare forskning har visat att kostfett och olivolja kan öka testosteronnivåerna, noterade Whittaker, och nötter har också visat sig förbättra erektil prestation.

”Så en ökning av hälsosamma fetter – enkel- och fleromättade fettsyror – i Medelhavskosten är förmodligen ansvariga för dessa fördelar,” spekulerade han.

Medelålders män med högt blodtryck och impotens

Män med högt blodtryck har dubbelt så stor risk att drabbas erektil dysfunktion som de med normalt blodtryck.

Erektil dysfunktion anses orsakas av en störning i de små artärerna, som förlorar sin förmåga att vidgas och därmed öka blodflödet. Minskande testosteronnivåer i medelåldern bidrar också till en försvagade erektil prestation.

Fysisk kondition är kopplad till längre liv hos män med högt blodtryck, och Medelhavskosten är associerad med lägre blodtryck och färre hjärtinfarkter och stroke hos personer med hög kardiovaskulär risk.

Därför ville Angelis med kollegor se om en bättre följsamhet till medelhavskost var kopplad till bättre träningskapacitet, högre testosteronnivåer, bättre blodflöde i koronarkärlen och erektil prestation hos medelålders män med högt blodtryck.

Medelåldern på deltagarna var 56 år. De fick utföra ett test på löpband för att bestämma deras träningskapacitet och lämna ett blodprov för att bestämma testosteronnivåer.

De fick besvara två frågeformulär: ett formulär om kost för att fastställa hur följsamma de var till Medelhavskost (poäng mellan 0-55, där högre poäng indikerar högre följsamhet till Medelhavskost) och ett formulär för att inventera sexuell hälsa för män (SHIM) (poäng mellan 0- 25, där högre poäng indikerar bättre erektil prestation).

Forskare använde ultraljud av hjärtat för att bestämma deltagarnas blodflöde i koronarkärlen, ett mått på det kardiovaskulära systemets förmåga att öka blodflödet vid behov. De bestämde även deltagarnas artärstyvhet.

Männen med en högre poäng av Medelhavskost (>29 poäng) hade bättre erektil prestation (SHIM-poäng >14), liksom att de hade högre testosteronnivåer, högre blodflöde i koronarkärlen och mindre artärstyvhet än männen med lägre poäng.

De mer vältränade männen med högre träningskapacitet var mer benägna att följa en Medelhavskost (poäng >25), och de hade också bättre erektil prestation (SHIM-poäng >12), hade högre testosteronnivåer, högre blodflöde i koronarkärlen och mindre artärstyvhet än männen med lägre poäng.

Medscape

Buffé av charkuterier

Vilket kött är dåligt för hjärtat?

Budskap att ta med:

Enligt en meta-analys kan konsumtion av processat rött kött och rött kött, men inte fågel, vara en riskfaktor för ischemisk hjärtsjukdom.

Varför det här spelar roll

Folkhälsorekommendationer bör uppmuntra till att begränsa intaget av processat rött och rött kött.

Studiens design och upplägg

Forskare vid University of Oxford och Oxford University Hospital NHS Foundation Trust genomförde en meta-analys av 13 studier (1.437.989 personer), identifierade efter en litteratursökning i elektroniska medicinska databaser.

Finansiering: Wellcome Trust under Livestock, Environment and People – LEAP -bidrag och andra.

Viktiga resultat – vilket kött är dåligt för hjärtat

För varje 50 gram intag av rött kött per dag ökade risken för ischemisk hjärtsjukdom med 9%.

För varje 50 gram intag av processat kött per dag ökade risken för ischemisk hjärtsjukdom med 18%.

Det fanns inget signifikant samband mellan intag av fågel och risken för ischemisk hjärtsjukdom. 

Begränsningar

Hur resultaten definierades varierade i studierna som inkluderades.

Medscape

Critical Reviews in Food Science and Nutrition

Frukt- och grönsaksmarknad
/

Sambandet mellan kost och svår covid-19

Abstrakt

Målsättning

Dålig metabolisk hälsa och ohälsosamma livsstilsfaktorer har associerats med risk för och svårighetsgrad av COVID-19, men data för kostens betydelse saknas. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kostens kvaliteten och risk för och svårighetsgrad av COVID-19 och sambandet med låg socioekonomisk status.

Design

Man använde data från 592.571 deltagare ur den smartphone-baserade ”COVID-19 Symptom Study”. Information om kost samlades in för perioden innan pandemin med hjälp av ett frågeformulär*, och kostkvaliteten bedömdes med hjälp av ett annat frågeformulär* som gav olika poäng, och som gav högre poäng för en hälsosam växtbaserad kost bestående av frukt och grönsaker.

Resultat

Under uppföljningen dokumenterades 31.815 fall av COVID-19. Jämfört med individer som hade lägst dietpoängen var hög kostkvalitet kopplat till både en lägre risk för COVID-19 och till svår COVID-19. Det kombinerade sambandet av dålig kost och fattigdom och risken för COVID-19 var högre än risken var för var faktor var för sig (P = 0.005).

Slutsatser – kost och svår covid-19

En kost som kännetecknas av hälsosamma växtbaserade livsmedel var förknippad både med en lägre risk för och svårighetsgrad av COVID-19. Detta samband kan vara särskilt tydligt för personer som bor i områden med låg socioekonomisk status.

* LSF-FFQ innehåller 20 livsmedel med hänvisning till frukt, grönsaker, fiberrika livsmedel, livsmedel med hög fetthalt och hög sockerhalt, kött, köttprodukter och fisk. Sju extra livsmedel tillsattes för att få en bredare information om kosten inklusive processade kolhydrater (t.ex. vitt ris, vit pasta och vitt bröd), ägg, snabbmat och levande probiotiska eller fermenterade livsmedel (t.ex. levande yoghurt, kefir och kimchi). 

Deltagarna tillfrågades hur ofta de i genomsnitt hade konsumerat en portion av respektive livsmedel under en typisk vecka. Svaren hade åtta frekvenskategorier som sträckte sig från ”sällan eller aldrig” till ”fem eller fler” gånger per dag.

Varje ingrediens fick poäng från 1 (ohälsosam) till 3 (hälsosammast). Alla ingredienspoäng summerades för att erhålla en totalpoäng från 5 (lägsta dietkvalitet) till 15 (högst dietkvalité). 

GUT