Kost - sidan 3

Kraftig kvinna
/

Jag vill gå ned i vikt: Vilken kost är bäst?

Vad är en hälsosam vikt?

För att avgöra om din vikt ligger inom det hälsosamma intervallet är det bäst att använda Body Mass Index (BMI) för beräkning, som tar hänsyn till både din längd och din vikt. Du kan använda en online-kalkylator för att bestämma ditt BMI. I allmänhet anses ett BMI som är högre än 25 vara övervikt, och över 30 klassificeras som fetma.

Övervikt och fetma är förknippade med en högre risk för ohälsa, som högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, stroke, artros och vissa typer av cancer. Även en blygsam viktminskning på 5 – 10% kan minska risken för många av dessa kroniska sjukdomar och förbättra livskvalitén.

Hur påverkar kosten viktminskningen?

En persons vikt är förknippad med en kombination av matvanor, tillgång till hälsosam mat, fysisk aktivitet och ärtlighet. De mest grundläggande faktorerna för att gå ner i vikt, är antalet kalorier du äter och antalet kalorier du förbränner genom att träna. Kalorier är de enheter som används för att mäta energi i mat och dryck. För de flesta kan stabil viktminskning (0,5 kg/månad) uppnås om du minskar ditt totala dagliga intag till mellan 1700 – 2000 kalorier per dag (beroende på ålder och fysisk aktivitet) för kvinnor och 2000 – 2500 kalorier per dag för män (Livsmedelsverket). 

Vad bör jag känna till om special dieter för viktminskning?

En Medelhavsdiet är associerad med en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar utöver blygsam viktminskning. Den är främst växtbaserad och lägger tonvikt på frukt, grönsaker, bönor, nötter, fullkorn och hälsosamt fett som olivolja, och skaldjur samtidigt som man undviker tillsatt socker och mycket processade livsmedel.

Fettsnåla dieter (Ornish) och lågkolhydratkost (Atkins, South Beach, ketogen diet, etc) kan båda vara effektiva för att minska totala antalet kalorier. Båda dieterna leder till liknande viktminskningsresultat. Vegetariska eller veganska dieter, som innehåller få eller inga animaliska produkter, har också kopplats till en blygsam viktminskning samt en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Vissa dieter innebär kontinuerlig fasta i 1 dag eller längre (intermittent fasta). Andra dieter rekommenderar att du begränsar ätningen till vissa timmar på dagen (tidsbegränsad ätning). Båda tillvägagångssätten ledde till viktminskning som liknade den från att äta en balanserad, kalorifattig diet. Varje kost som strikt begränsar den mängd mat du kan äta (ketogen, vegan, etc.) kan leda till näringsbrister. Var noga med att få i dig tillräckliga näringsämnen som järn och B -vitaminer.

Vilken kost är bäst för att gå ner i vikt?

Det är viktigt att välja en kost som är hälsosam och som du klarar av att följa. För de allra flesta, är en balanserad lågkaloridiet ett säkert och beprövat sätt att gå ner i vikt och som kan följas livslångt. I kombination med 150 minuters fysisk aktivitet – av måttlig intensitet – per vecka kan denna kost dessutom leda till många andra hälsofördelar. Sätt upp specifika kostrelaterade och träningsrelaterade mål och arbeta för att uppnå dem steg för steg. Det är normalt att falla tillbaks till gamla matvanor ibland; det viktiga är att efter dessa återfall, återgå till den uppsatta planen att gå ned i vikt.

Vilken metod är bäst för att gå ned i vikt?
Källa: Journal of the American Medical Association

Den kost du väljer bör baseras på din livsstil och eventuella medicinska tillstånd. Fråga din läkare eller en dietist om råd för att lära dig mer om viktminskning och hälsosam kost.

Ät rätt (National Institute of Health) 

Recept på Medelhavskost (Harvard School of Public Health)

Journal of the American Medical Association

Immunförsvaret

Nutrition och immunitet: Lärdomar för COVID-19

Immunsystemets roll är att skydda oss mot sjukdomsframkallande organismer. Nutrition är en av flera faktorer som avgör immunsvaret och bra näring är viktigt för att stimulera immunsvaret. Immuniteten kan försämras hos äldre människor, särskilt de som är svaga, hos överviktiga, hos undernärda och hos de med lågt intag av mikronäringsämnen (mangan, järn, koppar, bor, klor, molybden och zink). Försämring av immunförsvaret i samband med näringsbrist ökar mottaglighet för infektion och gör att infektioner kan bli allvarligare, till och med dödliga.

Den negativa inverkan en dålig nutrition har på immunsystemet, inklusive en inflammatorisk faktor, kan vara en av förklaringarna till den högre risken för mer allvarliga utfall vid infektion med SARS-CoV-2 som ses hos äldre och hos personer som är överviktiga. Studier av enskilda mikronäringsämnen inklusive vitamin D och zink antyder en roll i att minska svårighetsgraden av infektion med SARS-CoV-2. Bra näring är också viktigt för att främja en mångsidig tarmflora, som i sin tur stimulerar immunsystemet. Näringens betydelse för att stimulera immunsvaret gäller också för att säkerställa ett kraftfullt svar på vaccination. Det finns många lärdomar från studien av näring och immunitet som är relevanta i kampen mot SARS-CoV-2.

Tarmflorans betydelse

Kommensala bakterier (skyddande bakterier) i mag -tarmkanalen spelar en roll i ”värdens” immunförsvar genom att skapa en barriär mot kolonisering av patogener (sjukdomsframkallande bakterier) och genom produktion av mjölksyra och antimikrobiella proteiner som direkt kan hämma tillväxten av patogener. Kommensala organismer interagerar också med värdens tarmepitel och tarmassocierade immunvävnader. Dessa kommunikationer med ”värden” sker genom kemikalier som frigörs från bakterierna eller genom direkt cell-till-cellkontakt. Som ett resultat av sådana åtgärder föreslås att probiotiska organismer, särskilt vissa laktobaciller och bifidobakterier, kan användas för att stödja värdimmunitet. Faktum är att ett stort antal studier har undersökt påverkan av olika probiotiska organismer, antingen ensamma eller i kombination, på immunfunktion och infektion hos människor.

Vissa probiotiska organismer verkar förbättra den medfödd immuniteten (särskilt fagocytos och naturlig dödande cellaktivitet) men de verkar ha en mindre uttalad effekt på förvärvad immunitet. Ändå visar studier förbättrade vaccinationssvar hos individer som tar probiotika (annat vaccin, ej mot Covid-19). Systematiska granskningar och metaanalyser bekräftar att probiotika (eller prebiotika) förbättrar antikroppssvaret efter vaccination mot säsongsinfluensa hos vuxna. Immuneffekterna som observerats tyder på att probiotiska organismer kan skydda mot infektioner. Nyligen publicerade systematiska granskningar och metaanalyser rapporterar att vissa probiotika kan minska risken eller varaktigheten av diarré, inklusive antibiotikarelaterad diarré och Clostridium difficile-associerad diarré.

Effekter av probiotika på gastrointestinal infektion kanske inte är en överraskning, men probiotika kan också vara skyddande mot luftvägsinfektion. Studier på möss har rapporterat att reducering eller frånvaro av tarmmikrobiota leder till nedsatt immunsvar och försämrar utfallet efter bakteriell eller viral luftvägsinfektion. Studier av probiotika, särskilt laktobaciller och bifidobakterier, ger vissa bevis för minskad förekomst och förbättrade resultat av luftvägsinfektioner hos människor.

Bevisen som visar att probiotika (särskilt laktobaciller och bifidobakterier) kan förbättra immunfunktionen, förbättra svaret av vaccination för säsongsinfluensa (vilket efterliknar svaret av en virusinfektion), minska förekomsten av luftvägsinfektioner, inklusive de som orsakas av virus, och att förbättra resultaten vid luftvägsinfektioner skulle gynna användningen av dessa organismer (probiotika) som en strategi för att minska risken och svårighetsgraden av virala luftvägsinfektioner, inklusive SARS-CoV-2. I detta sammanhang har tarmdysbios (en obalanserad tarmflora), med lågt antal laktobaciller och bifidobakterier, rapporterats hos patienter med COVID-19.

D’Ettore m fl (gruppen som står bakom studien), behandlade patienter med COVID-19 med en cocktail av läkemedel plus antibiotika eller samma plus orala probiotika (fem laktobaciller plus två bifidobakterier plus Streptococcus thermophilus): de fann bättre resultat på diarré och andra sjukdomssymtom inklusive luftvägssjukdom i gruppen som fick probiotika.

Faktorer som påverkar immunsvaret

Immunförsvaret

Diskussion och slutsatser – Nutrition och immunitet

Nutrition är en av flera faktorer som avgör immunsvaret och bra näring är viktigt för att stimulera immunsvaret. Immuniteten kan försämras hos äldre människor, särskilt de som är svaga, hos överviktiga, hos undernärda och hos de med lågt intag av mikronäringsämnen. Dessa försämringar i immunsvaret i samband med näringsbrist leder till ökad känsligheten för infektion och gör att infektioner kan bli allvarligare, och till och med dödliga. Näringsbrist tillåter också dysreglerad inflammation och oxidativ stress som bidrar till sjuklighet och till dåligt utfall vid infektion. Den negativa inverkan av dålig nutrition på immunsystemet, inklusive dess inflammatoriska komponent, kan vara en av förklaringarna till den högre risken för allvarligare utfall vid infektion med SARS-CoV-2 som ses hos äldre människor och hos överviktiga personer.

Rollen som bra nutrition spelar för att stimulera en mångsidig tarmflora, som i sin tur stöder immunsystemet, bör inte förbises och det är viktigt att notera att tarmfloran också påverkas av åldrande och övervikt. Betydelsen av bra nutrition för att stimulera immunsvaret gäller också för att säkerställa ett bra svar vid vaccination. Därför bör uppmärksamheten fokuseras på att hantera de nuvarande näringsbristerna (sjuklighet, övervikt, allmän undernäring, mikronäringsbrist) som är utbredd i befolkningen, för att bättre stimulera immunsvaret. Detta är den viktigaste ”lektionen” från studien om nutrition och immunitet som är relevant i kampen mot SARS-CoV-2 och sjukdomen den orsakar, COVID-19, och för att säkerställa att befolkningen är bättre förberedd för framtida pandemier.

European Journal of Clinical Nutrition

Medelhavskost

Medelhavskost bromsar utvecklingen av åderförkalkning vid hjärt-kärlsjukdom

För patienter med koronar hjärtsjukdom (CHD) är en medelhavskost mer effektiv för att bromsa utvecklingen av åderförkalkning än vad en fettsnål diet är, enligt ny data från den randomiserade kontrollerade studien CORDIOPREV.

”Den aktuella studien är, såvitt vi vet, den första i sitt slag som har visat på en effektiv koststrategi för sekundär kardiovaskulär prevention, vilket förstärker det faktum att en Medelhavsdiet som är rik på olivolja (EVOO) kan förhindra utvecklingen av åderförkalkning,” säger teamet bakom studien.

Data visar också att patienter med svår åderförkalkning kan vara de som har störst nytta av medelhavskosten.

Medelhavet eller fettsnålt?

”Det är väl etablerat att livsstil och kostvanor kraftfullt påverkar kardiovaskulär risk”, säger Elena M. Yubero-Serrano, doktor vid Reina Sofia University Hospital/University of Cordoba, Spanien.

”Medelhavskostens effektivitet för att minska kardiovaskulär risk har observerats vid primärprevention. Däremot finns det för närvarande ingen samstämmighet om en rekommenderad kostmodell för sekundärt förebyggande (behandling av sjukdom) av hjärt-kärlsjukdom”, säger hon.

Studien Coronary Diet Intervention With Olive Oil and Cardiovascular Prevention (CORDIOPREV) är en pågående prospektiv studie som jämför effekterna av två hälsosamma dieter för sekundärt förebyggande av hjärt-kärlsjukdom (CVD) hos 1.002 patienter.

Den jämförande effekten av dieter för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, bedömd genom att fastställa tjocklek av intima-median (de två innersta lagren av en artärs vägg) av halspulsådern (IMT-CC), är ett viktigt sekundär mått i studien.

I studien följde hälften av patienterna en medelhavskost rik på olivolja, frukt och grönsaker, fullkorn, fisk och nötter. Den andra hälften åt en diet med låg fetthalt och rik på komplexa kolhydrater.

Totalt 939 deltagare, 459 i gruppen med låg fetthalt och 480 med Medelhavsdiet genomförde IMT-CC-utvärdering (mätning av halspulsådern) vid studiestart och 809 (377 respektive 432) genomförde mätningen efter 5 år och 731 (335 respektive 396) genomförde den efter 7 år.

Medelhavsdieten minskade signifikant åderförkalkningen (IMT-CC) både efter 5 år (P<0.001) och efter 7 år (P<0.001), jämfört med studiestart. Däremot åstadkom den fettsnåla kosten ingen förändring på kärlväggen (IMT-CC) vare sig efter 5 eller 7 år, rapporterade forskarna.

Ju högre IMT-CC vid studiestart, desto större minskning av denna parameter.

Medelhavsdieten resulterade också i en större minskning av IMT-CC och av mängden plack i halspulsådern, jämfört med fettsnål kost, under hela uppföljningen.

”Våra resultat, förutom att de förstärker de kliniska fördelarna med Medelhavsdieten, så visar den på en fördelaktig koststrategi som ett kliniskt och terapeutiskt verktyg som kan minska de höga kardiovaskulära återfallen genom sekundär prevention,” sa Yubero-Serrano till Medscape.

Tidig data från CORDIOPREV visade att efter ett års intag av medelhavskost jämfört med fettsnål kost så förbättrades endotelfunktionen (artärernas innersta lager) bland patienter med kardiovaskulär sjukdom, även de med Typ 2 diabetes, vilket var kopplat till en bättre balanserad vaskulär homeostas (innebär balansen mellan kärlskada och kärlreparation).

Medelhavsdieten kan också modulera blodfettsprofilen, framförallt genom att öka HDL kolesterolet. Den anti-inflammatoriska förmågan hos medelhavskosten kan vara en annan faktor som bidrar till att minska utvecklingen av åderförkalkning, säger forskarna.

Viktig studie – om medelhavskost

Alan Rozanski, MD, professor i medicin och kardiolog vid Mount Sinai, i New York City, säger: ”Vi vet mycket väl att livsstilsfaktorer, kost och träning i synnerhet är extremt viktigt för att främja hälsa, vitalitet och att minska risken för kroniska sjukdomar, inklusive hjärtinfarkt och stroke.

”Men många av studierna är beroende av epidemiologiskt arbete. Hittills har det inte funnits viktiga prospektiva studier för att utvärdera olika typer av koststrategier och hur de påverkar eventuell åderförkalkning av halspulsådern som kan mätas med ultraljud. Så det är viktigt att ha denna typ av studie där vi kan se förändringarna på bild som visar att kosten kan påverka utvecklingen av åderförkalkning, säger Rozanski.

”Att ändra sin kost är oerhört viktigt och potentiellt fördelaktigt på många sätt, och att kunna säga till en patient med åderförkalkning att vi har data som visar att du kan stoppa utvecklingen av sjukdomen, kan vara utomordentligt uppmuntrande för många patienter”, noterade han.

”När människor har sjukdomar, dras de väldigt gärna till att börja medicinera, men att fortsätta betona livsstilsförändringar till dessa människor är extremt viktigt”, tillade han.

Medscape

Grönsaker, broccoli, kål

Intag av växtbaserade lignaner kopplat till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom

Konsumtion av en växtbaserad kost rik på lignaner är förknippad med en lägre risk för kranskärlssjukdom, visar ny forskning.
(Lignaner är en stor grupp polyfenoler som finns i växter. Linfrön och sesamfrön innehåller höga halter av lignaner. Andra livsmedel som innehåller lignaner är spannmål (råg, vete, havre och korn), sojabönor, tofu, grönsaker som broccoli och kål, och vissa frukter, särskilt aprikoser och jordgubbar. Namnet härrör från det latinska ordet för ”trä”).

I en prospektiv kohortstudie som följde nästan 214.108 män och kvinnor som inte hade hjärtsjukdom eller cancer vid studiestarten, visade att ett långvarigt intag av lignaner var associerat med en signifikant lägre risk för hjärt-kärlsjukdom hos både män och kvinnor.

Fördelen var ännu större hos deltagare med ett samtidigt högt intag av fibrer, vilket tyder på att det kan finnas en synergistisk effekt mellan de två som kan leda till en ytterligare minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Resultaten publicerades i Journal of the American College of Cardiology. 

”Lignan är en östrogenliknande molekyl, så den utövar några östrogena effekter som är hjärt-kärlkyddande. Den har också antiinflammatoriska egenskaper”, berättar Yang Hu, ScD, forskare vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, Boston, Massachusetts, som är ansvarig för studien.

”Våra resultat, vilka visade på ett omvänt samband mellan konsumtion av lignaner och risk för hjärtsjukdomar, var förväntade eftersom det är känt sedan tidigare att lignaner, som härrör från växtbaserade livsmedel som fullkorn, frukt, grönsaker, rött vin och kaffe, alla har ett samband med en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Hu.

Det som är nytt i den aktuella studien är att den fastställde ett övre ”tröskelvärde” för intag av lignan, och över denna nivå finns det inte någon ytterligare hjärt-kärlfördel, berättar han.

”Det handlar inte om ju mer du konsumerar, desto lägre risk. Det finns en viss mängd lignan du måste nå, och över den får du ingen extra nyttoeffekt”.

Hu och hans team följde prospektivt 214.108 män och kvinnor i tre grupper som inte hade någon hjärt-kärlsjukdom eller cancer vid studiestart. Grupperna kom från Health Professionals Follow-Up Study, Nurses ’Health Study och Nurses’ Health Study II.

Dieter bedömdes med hjälp av ett frågeformulär vart 2-4 år vid ett uppföljningsbesök.

Under uppföljningen dokumenterades 10.244 fall av hjärt-kärlsjukdom, inklusive 6.283 icke-dödliga hjärtinfarkter och 3.961 dödliga fall.

Resultaten visade att ett högre totalt intag av lignan, och även ett högre intag av en enskild lignanprodukt, var kopplat till en betydligt lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.

Deltagare med ett högt totalt intag av lignan var äldre och hade mer gynnsamma hälso- och livsstilsprofiler inklusive ett lägre BMI, lägre förekomst av högt blodtryck och lägre förekomst av högt kolesterol, de var mer fysiskt aktiva och hade en bättre kostkvalitet.

Sammantaget var de samlade riskförhållandena för hjärt-kärlsjukdom 0,85 för totala lignaner (över 1,0 är sämre i denna jmf), 0,76 för matairesinol (finns i vissa spannmål ex råg), 0,87 för secoisolariciresinol (finns också i vissa spannmål ex råg), 0,89 för pinoresinol (finns i sesamfrön, i broccoli, brysselkål, kål, blomkål, grönkål, kålrot, olivolja) och 0,89 för lariciresinol (finns i samma som pinoresinol ovan) – P -värde för alla ≤ 0,003.

Riskminskningen planade ut vid intag över cirka 300 ug/d för totalt lignan; 10 ug/d för matairesinol och 100 ug/d för secoisolariciresenol.

De omvända sambandet för totalt intag av lignan var tydligare bland deltagare med ett högt totalt fiberintag.

Dessutom var intaget av lignan starkare kopplat till plasmakoncentrationer av enterolakton (en organisk förening som bildas när tarmbakterierna bryter ned lignan) när fiberintaget var högt.

Yang Hu sa att det nästa att utforska kommer att vara den synergistiska kopplingen mellan lignaner och fibrer för att ytterligare minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Lignaner metaboliseras uteslutande av tarmbakterier, noterade Hu. ”Detta öppnar en annan väg för forskning eftersom vi kan vidta ytterligare åtgärder för att se hur tarmbakteriernas sammansättning och fibrer interagerar med lignaner och hur dessa kan påverka sjukdomsrisken för andra tillstånd, till exempel diabetes.”

En viktig studie – växtbaserade lignaner

”Bevisen bygger på att det finns ett samband mellan polyfenolintag och kronisk sjukdom, särskilt för hjärt-kärlsjukdom”, skriver David J.A. Jenkins, MD, professor vid institutionen för medicin och näringsvetenskap vid University of Toronto, Kanada.

”Växtpolyfenoler kan vara viktiga komponenter i hälsosamma växtbaserade dieter och som bidrar till en minskad risk för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och möjligen cancer och kan vara förknippade med en minskad risk för att dö”, skriver de.

”Jag tycker att det här är en viktig studie även om resultaten inte är oväntade”, säger Jenkins.

”Vi vet att växtpolyfenoler är viktiga källor till antioxidanter och kan ha många skyddande roller för att förhindra förstörelse av proteiner och DNA, så resultaten förstärker vikten av växtbaserat innehåll i kosten,” sa han.

Resultaten bekräftar värdet av att äta en mängd olika vegetabiliska livsmedel och att äta dem i obearbetad form (inga tillsatser), eftersom de då har ett högre innehåll av fenolföreningar*, säger Jenkins.

”Produkter som vete, havre, korn och annan mat som innehåller fullkorn, har fler fenolkomponenter*, liksom frukt och grönsaker”, avslutar han.

* Växtfenolföreningar kan fungera som antioxidanter. Ur mänsklig fysiologisk synvinkel är fenolföreningar avgörande för kroppens försvar, såsom anti-åldrande, antiinflammatoriskt, antioxidativt och antiproliferativ funktion. Därför är det fördelaktigt att äta dessa växtbaserade livsmedel som har hög antioxidativt innehåll, vilket minskar risken för att utveckla vissa kroniska sjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt -kärlsjukdomar, genom minskning av den oxidativa stressen.

Medscape

Journal of the American College of Cardiology

Ont i magen

Ultraprocessad mat ökar risken för IBD

De som konsumerade mer ultraprocessade livsmedel hade en signifikant högre risk för att utveckla inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) än de som konsumerade mindre, enligt data från mer än 100 000 personer.

”Kosten förändrar bakteriefloran och påverkar tarmens immunsvar och kan därför vara involverat i utvecklingen av IBD”, säger Neeraj Narula, MD, McMaster University, Hamilton, Ontario, Kanada. Även om tidigare studier har undersökt effekterna av kosten som riskfaktorer för IBD, har en koppling till ultraprocessade livsmedel (definierat som livsmedel som innehåller tillsatser och konserveringsmedel) inte undersökts.

I den här studien som publicerats i BMJ undersökte forskarna data från 116.087 personer mellan 2003 och 2016, i åldrarna 35-70 år, från 21 länder, som en del av den stora Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE) studien. Deltagarna fyllde i frågeformulär gällande matfrekvens vid studiens start och som följdes upp minst vart tredje år; uppföljningstiden var 9,7 år. Det primära resultatet var utveckling av Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. I studien inkluderades  alla typer av ultraprocessade livsmedel (flytande och fasta livsmedel) och drycker som innehöll tillsatser, smaksättare, färger och andra kemiska ingredienser.

Kategorier av ultraprocessade livsmedel inkluderade processat kött, frukostflingor, olika såser, läskedrycker, fruktdrycker och raffinerad sötad produkter som godis, choklad, sylt, gelé och kakor.

Totalt utvecklade 467 personer IBD, varav 90 st utvecklade Crohns sjukdom och 377 ulcerös kolit.

Ultraprocessad mat

En ökad konsumtion av ultraprocessade livsmedel var signifikant kopplat till en ökad risk för IBD. Jämfört med personer som konsumerade mindre än 1 portion per dag av ultraprocessade livsmedel var riskförhållandet 1,82 för dem som konsumerade 5 eller fler portioner och 1,67 för dem som åt 1-4 portioner dagligen (P = 0,006).

Risken för IBD ökade för de som konsumerade 1 portion per vecka eller mer av processat kött, jämfört med de som konsumerade mindre än 1 portion per vecka, och därefter steg risken i takt med mängden som konsumerades (HR, 2,07 för 1 eller fler portioner per dag ). På samma sätt var risken för IBD högre hos personer som konsumerade 100 g/dag eller mer av processad och sötad mat jämfört med att inte konsumera dessa produkter (HR, 2,58).

Personer som konsumerade minst en portion friterad mat per dag hade den högsta risken för IBD (HR, 3,02). Orsaken till detta är oklar, men kan bero både på att många friterade livsmedel är processade, men också på att friteringen med olja processar maten, samt oljans typ och kvalitet, kan leda till att näringsämnena förändras.

I en analys av en undergrupp så var en hög konsumtion av salta snacks och läsk också kopplade till en högre risk för IBD. Däremot fann forskarna ingen ökad risk för IBD och konsumtion av vitt kött, obearbetat rött kött, mejeriprodukter, stärkelsehaltiga produkter och frukt/grönsaker/baljväxter.

Resultaten i studien begränsas av flera faktorer, bland annat det relativt lilla antalet personer med Crohns sjukdom, potentiell brist på generalisering för dem som utvecklar IBD i barndomen eller ungdomen. Studien redogjorde inte heller för kostförändringar över tid, rapporterade forskarna. Men studiens design gjorde det möjligt för dem ”att fokusera på personer som insjuknade i IBD och att använda dokumentation från medicinska journaler för att bekräfta ett flertal av diagnoserna.”

Resultaten tyder på att sättet att processa eller ultraprocessa livsmedel, snarare än livsmedlet i sig, kan vara det som ökar risken för IBD, med tanke på bristen på koppling mellan IBD och andra livsmedel som obehandlat rött kött och mejeriprodukter, konstaterade forskarna.

”Det som läkare som behandlar patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit bör ta med sig från denna studien är att det finns ett samband till ultraprocessade produkter”. ”En fråga som återstår att besvara är om riskfaktorerna för att utveckla sjukdom också påverkar sjukdomsförloppet, med tanke på att det primära resultatet av denna studie var utveckling av IBD. Med tanke på att informationen med avseende på sambandet mellan kost och IBD blir allt mer omfattande kan läkare som behandlar patienter med IBD göra dessa medvetna om sambandet och den potentiella fördelen med att begränsa processade livsmedel i sin kost”, kommenterar Edward L. Barnes, MD, vid University of North Carolina, Chapel Hill, USA, i en intervju.

”Ytterligare forskning är nödvändig för att identifiera de faktorer som leder till denna koppling”, förklarar Barnes. ”Detta skulle sannolikt bygga på tidigare djurmodeller som har visat på ett samband mellan livsmedelstillsatser, som emulgeringsmedel, och förändringar i mag -tarmkanalen som i slutändan kan leda till en ökad inflammation och utveckling av IBD.” Information om specifika sjukdomsalstrare ”skulle då tillåta läkare att avgöra vilken population som skulle ha störst nytta av att förändra sin kost.”

Medscape

The BMJ

ost och skinka

Nobelpristagare: Mjölk och nötkött kopplat till kolorektal cancer

BMMF* (Bovine meat and milk factors) – de nyligen upptäckta sjukdomsframkallande ämnena som finns i mjölkprodukter och nötkött, kan spela en roll i utvecklingen av kolorektalcancer, visar tyska forskare.

Forskarteamet leddes av Harald zur Hausen, doktor, tyska cancerforskningscentret, Heidelberg, Tyskland, som fick Nobelpriset i fysiologi och medicin 2008 för sin upptäckt av humant papillomvirus (HPV) roll för utvecklingen av livmoderhalscancer.

Teamet har undersökt kopplingen mellan BMMF och kolorektalcancer i några år, och den senaste studien publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences den 23 mars.

”Resultaten stöder vår hypotes att konsumtionen av mjölk och nötkött har ett  orsakssamband till utvecklingen av tjocktarmscancer”, säger Hausen i ett pressmeddelande.

Sjukdomsframkallande ämnen, finns i tumörens nära omgivning

BMMF är infektiösa ämnen som förekommer som cirkulära singel strängar av DNA och har en anmärkningsvärd likhet med sekvenserna av vissa bakterieplasmider.

För några år sedan hittade Hausen och hans kollegor dessa patogena (sjukdomsframkallande) ämnen hos patienter med koloncancer, i tumörens omedelbara närhet.

De lade därför fram hypotesen att BMMF kan utlösa kronisk lokal inflammation, vilket i sin tur kan orsaka genetiska mutationer via oxidativ stress och leda till utveckling av cancer på lång sikt.

De tyska forskarna kunde också visa in vitro-modeller (provrörsmodeller) att BMMF multipliceras i humana celler där H1MSB.1 Rep-proteinet, som krävs för deras replikering, syntetiseras.

I sin senaste studie analyserade forskarna vävnadsprover från patienter med kolorektalcancer och från individer utan cancer.

De fann att BMMF kunde utlösa kronisk inflammation i tarmvävnaden hos cancerpatienter, vilket visas via närvaron av proinflammatoriska makrofager.

De använde också anti-Rep-antikroppar för att visa att Rep-protein fanns runt och inuti makrofagerna. Hos cancerpatienter var 7,3% av alla tarmceller i miljön runt tumören positiva för Rep jämfört med bara 1,7% av dem i kontrollgruppen.

Dessutom rapporterade forskarna ökade nivåer av reaktiva syrearter i närheten av Rep-positiva celler.

”Dessa syreradikaler främjar utvecklingen av genetiska förändringar”, säger Hausen.

Inflammationen var särskilt lokaliserad i omedelbar närhet av körtlarna i tarmvecken, där tarmens stamceller, vilka är ansvariga för den kontinuerliga nybildningen av tarmslemhinna, finns.

”Vi tänker därför på BMMF som indirekta cancerframkallande ämnen, av vilka några troligen kommer att ha en inverkan på celldelningen i tarmslemhinnan under årtionden,” förklarade Hausen.

Han antar att infektion med BMMF vanligtvis sker tidigt i livet. Det ”öppnar upp möjligheten till tidig intervention”, menar han.

Tidig upptäckt av BMMF kan möjliggöra identifiering av individer som är särskilt utsatta och att erbjuda dessa personer löpande screening för koloncancer.

Forskarna betonar dock att ytterligare studier kommer att krävas för att bekräfta dessa resultat.

Mjölk och nötkött kopplat till kolorektal cancer

De tror ändå att BMMF kan hjälpa till att förklara sambandet mellan konsumtion av rött kött och mejeriprodukter och andra cancerformer och sjukdomar, särskilt bröst-, prostata- och lungcancer.

Slutligen kunde de sjukdomsframkallande ämnen delvis förklara den förebyggande effekten av antiinflammatoriska läkemedel såsom acetylsalicylsyra och ibuprofen, på förekomsten av koloncancer och andra cancerformer, genom minskning av kronisk inflammation.

* Bovine Meat and Milk Factors (BMMF) är DNA-molekyler som finns i nötkött och komjölk och som har kopplats till utvecklingen av cancer – särskilt kolorektalcancer och bröstcancer.

Medscape

Proceedings of the National Academy of Sciences

Kött, ost och ägg

Inflammatorisk kost ökar risk för demens

En pro-inflammatorisk kost, enligt Dietary Inflammatory Index* (DII), kan kopplas till en ökad risk för demens, men inte Alzheimers sjukdom, enligt en ny analys med data från Framingham Heart Study Offspring Cohort.

Avsaknaden av samband till Alzheimers sjukdom var en överraskning, eftersom man vid sjukdomen hittar markörer för systemisk inflammation, enligt Debora Melo van Lent, doktor vid University of Texas Health San Antonio-Glenn Biggs Institute for Alzheimers and Neurodegenerative Diseases. ”Vi förväntade oss att se ett samband mellan högre DII poäng och en ökad risk för Alzheimers sjukdom”, säger Debora, som presenterade resultaten vid Alzheimers Association International Conference 2021.

Hon tillade att den mest troliga förklaringen är att man inte hade inkluderat tillräckligt mycket data i studien för att se ett sådant samband, men att man planerar att genomföra studier med en större population för att kunna se ett eventuellt samband.

Inflammatorisk kost – en påverkbar riskfaktor

Studien är den första i sitt slag som tittar på olika typer av demens och Alzheimers sjukdom och ett samband med en pro-inflammatorisk kost, säger Debora Melo van Lent.

”Eftersom kosten är en påverkbar riskfaktor kan vi faktiskt göra något åt det. Om vi tittar närmare på fem komponenter i DII som är mest anti-inflammatoriska, så finns dessa i gröna bladgrönsaker, grönsaker, frukt, soja , fullkorn och grönt och svart te. De flesta av dessa komponenter ingår i Medelhavsdieten. När vi tittar på de tre mest pro-inflammatoriska produkter finns de i högkaloriprodukter som smör och margarin, bakverk och godis, friterade snacks, rött och processat kött. Dessa komponenter förekommer framförallt i ”västerländska dieter”, säger hon.

Forskarna analyserade data från 1.486 deltagare som inte hade demens, stroke eller andra neurologiska sjukdomar vid studiestart. De analyserade sedan DII poäng (kostpoäng).

Medelåldern var 69 år och 53% var kvinnor. Under uppföljningen utvecklade 11,3% Alzheimers sjukdom och 14,8% utvecklade demens av icke Alzheimers typ.

DII kunde kopplas till en ökad risk för demens oavsett typ efter justering för ålder, kön, APOE E4-status (gen som ökar risken för Alzheimers och som är associerad med debut i tidig ålder), BMI, rökning, index för fysisk aktivitet, totalt energiintag, lipidsänkande läkemedel och totalt kolesterol (riskförhållande P = 0,001).

Forskarna fann inga signifikanta kopplingar mellan en hög DII poäng och kön, APOE E4-gener eller fysisk aktivitet med avseende på demens oavsett typ eller Alzheimers demens.

Sammanlänkade parametrar

Resultaten var intressanta, men förhållandet orsak och verkan kan vara svårt att identifiera ur en sådan studie, enligt Claire Sexton, chef vid Alzheimers Association, när hon kommenterade studien. Sexton noterade att personer som äter bra är mer benägna att ha energi för att träna, vilket i sin tur kan hjälpa dem att sova bättre, och alla dessa faktorer kan vara inblandade i en minskad risk för demens. ”Allt är sammankopplat. I den här studien tittade man främst på kopplingen till fysisk aktivitet, men det är svårt att undersöka kopplingen till alla enskilda parametrar samtidigt. Därför är det viktigt att man följer upp med randomiserade kontrollerade studier”.

Claire Sexton refererade också till U.S. Pointer-studien som genomförts av Alzheimers Association, och som undersökt samband relaterade till kost, fysisk aktivitet och kognitiv stimulans. ”Om dessa ingrepp och människors förbättrade hälsobeteenden leder till en minskad risk för demens är nyckelfrågan. Vi behöver fortfarande fler resultat från studier innan vi kan lämna några slutgiltiga svar”, avslutade hon.

* Dietary Inflammatory Index (DII) – exempel på livsmedel
Pro-inflammatoriska livsmedel
Rött kött, bearbetat kött, inälvsmat, sockersötade drycker, annan fisk än fet, ägg, raffinerat mjöl, vitt ris, bröd, nudlar

Anti-inflammatorisk livsmedel
Bladgröna grönsaker, mörkgula grönsaker, frukt, fet fisk, kaffe, te

Medscape

näringsdeklaration quinoa

Välj bra livsmedel utifrån Näringsdeklarationen kan minska risken att bli sjuk. Och omvänt.

Abstrakt

Mål 

Att avgöra om Food Standards Agency Näringsprofilsystem (FSAm-NPS), i Sverige kallat Näringsdeklaration (se länkar och exempel på näringsdeklarationer längst ned), som klassificerar näringskvaliteten på livsmedel och som används för att vägleda konsumenter om näringsinnehållet mot hälsosammare livsmedelsval, är associerat med sjukdom och ökad risk för att dö.

Deltagare 

Man använde landsspecifika och validerade frågeformulär för att bedöma kostintag. En FSAm-NPS-poäng beräknades för varje livsmedelsprodukt per 100 g för energi, socker, mättade fettsyror, natrium, fiber och protein och för frukt, grönsaker, baljväxter och nötter. FSAm-NPS dietindex beräknades för varje deltagare som ett energiviktat medelvärde av FSAm-NPS-poängen för alla konsumerade livsmedel. Ju högre poäng desto lägre näringskvaliteten på kosten.

Resultat 

501.594 vuxna ingick i studien och de följdes upp i 17,2 år i snitt. De med en högre FSAm-NPS-dietindexpoäng (sämre näringskvalité) visade en ökad risk för dödlighet oavsett orsak, och för dödlighet i cancer och sjukdomar i cirkulationssystemet, i andningsorgan och i matsmältningssystemet.

Slutsats – Välj bra livsmedel

I denna stora multinationella europeiska studie (där även Sverige ingick) var konsumtion av livsmedel med högre FSAm-NPS-poäng (=lägre näringskvalitet) förknippad med en högre dödlighet oavsett orsak och för cancer och sjukdomar i cirkulations-, andnings- och matsmältningssystemet, vilket stöder värdet av ett FSAm-NPS index för att definiera vilka livsmedel som är hälsosamma i ett folkhälsopolitiskt perspektiv (t.ex. Nutri-Score) för europeiska länder. Detta är viktigt med tanke på pågående diskussioner om genomförandet av ett unikt näringsmärkningssystem på EU-nivå.

Länkar:
1. Livsmedelsverket 1

2. Livsmedelsverket 2 

Källa:
BMJ

Jordnötter

Potatischips

Chiafrön

Valnötter

griskulting

”Mer växtbaserat, mindre kött, mindre diabetes”, visar ny genomgång av flera studier

Medelålders personer som åt mer växtbaserade livsmedel – huvudsakligen semi-vegetarianer men också vegetarianer och veganer – var mindre benägna att utveckla typ 2-diabetes än de som åt mer av kött, fisk, ägg och mejeriprodukter, visar en stor meta-analys (genomgång av flera studier).

De med det högsta intaget av växtbaserade livsmedel hade 23% lägre risk att utveckla typ 2-diabetes, jämfört med de med lägst intag, oberoende av BMI, när man följde patienter mellan 2 till 28 år.

Och de med det högsta jämfört med det lägsta intaget av hälsosamma växtbaserade livsmedel – det vill säga frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter och nötter – hade 30% lägre risk för att utveckla typ 2 diabetes.

”Såvitt vi vet, ger den här studien det mest omfattande beviset på sambandet mellan växtbaserade kost och förekomst av typ 2-diabetes” säger Frank Qian, Harvard T.H. Chan School of Public Health, Boston, Massachusetts i artikeln som publicerades online i JAMA Internal Medicine den 22 juli 2020.

Författarna medger att Meta-analysen av studier, gjorda i höginkomst-länder, inte kan visa på orsak och effekt, och kosten redogjordes genom att deltagarna egenrapporterade i ett frågeformulär. 

De personer i studien som hade den högsta följsamheten till en växtbaserad kost konsumerade även mellan 1,7 till 3,9 portioner / dag av mejeriprodukter, ägg, fisk eller kött,  så ytterligare studier krävs för att se om man skulle uppnå ännu större hälsofördelar om även dessa produkter reducerades. 

Mer växtbaserat, mindre kött, mindre diabetes

Budskapet att ta med hem är enkelt, säger dr Kim Allan Williams, chef för Divisionen för Kardiologi, Rush University Medical Center, Chicago, Illinois: ”Mer växtbaserad kost. Mindre kött. Mindre diabetes.”

”Kött och särskilt processat kött,” betonade han, ”är förknippat med diabetes, hjärtsvikt, cancer, hypertoni, stroke, högt kolesterol, hjärtattacker och död.”

Kan en växtbaserad kost förhindra diabetes?

Som utgångspunkt till studien skrev författarna, att det inte är klarlagt att om man äter en mer vegetarisk kost så förhindrar det utvecklingen av typ 2-diabetes.

Analysen inkluderade 307.099 personer mellan 36 och 65 år och med ett BMI mellan 23 till 37. Under uppföljningen diagnostiserades 23.544 personer med diabetes.

Deltagare med en hög följsamhet till en växtbaserad antiinflammatorisk kost hade en minskad risk för att utveckla typ 2-diabetes, även efter att man korrigerat för riskfaktorer som högt BMI, ålder, rökning och ärftlighet till diabetes.

I fyra grupper där man hade mer detaljerad information om personerna hade de med en hög följsamhet jämfört med de med en låg följsamhet till en ”hälsosam växtbaserad kost” en ännu mindre risk för att utveckla typ 2 diabetes. 

Näringsinnehåll i växtbaserade livsmedel

”Först nu börjar vi förstå att kolhydrater inte bör få all skuld för risken att utveckla typ 2-diabetes”.

”Visst kan processade eller raffinerade kolhydrater och sockerarter bidra till inflammatoriska processer och sjukdomsutveckling”.

Samtidigt är ”kvaliteten på maten vi äter avgörande”, och det återspeglades i resultaten från den aktuella studien, där näringsrika växtbaserade livsmedel gav större fördelar än näringsfattiga växtbaserade livsmedel.

Även dieter som Medelhavsdieten betonar vikten av intag av frukt och grönsaker och kan vara ett alternativ för patienter som inte är villiga att fullt ut gå över till en växtbaserad kost.

Och även om en ketogen diet (låg på kolhydrater, hög på fett) kan leda till viktminskning, är uppgifterna mycket blandade vad gäller dess effekter på inflammation, blodfetter och sjukdomsprogression, så därför bör den inte rekommenderas som ett första alternativ.

Tänkbara mekanismer

Flera mekanismer kan förklara resultaten i studien, diskuterar författarna.

Växtbaserade livsmedel innehåller fibrer, vitaminer och mineraler, antioxidanter, fenolföreningar och omättade fettsyror som förbättrar insulinkänsligheten och blodtrycket, minskar viktökning på lång sikt och påverkar systemiska inflammationsprocesser – orsaker involverade i uppkomst till typ 2-diabetes.

Å andra sidan, ”i dessa växtbaserade dieter är det också naturligt att man undviker rött och processat kött, vilka har visat sig påverka risken för utveckling av typ 2-diabetes, eventuellt på grund av att animaliska produkter innehåller höga nivåer av hemjärn och kolesterol (för mycket hemjärn från kött kan trigga utveckling av cancerceller)”. Vegetabiliska livsmedel innehåller uteslutande icke-hemjärn.

Medscape

JAMA Intern Med. 2019;179(10):1335-1344.

stor mage

Mättat fett orsaker bukfetma

Den sk ”Muffinsstudien” från Uppsala universitet, som har några år på nacken men fortfarande är aktuell, visar att mättat fett är mer fettbildande och mindre muskeluppbyggande än fleromättat fett. Dessutom så påverkas kroppen på olika sätt av dessa fetter. Förutom påverkan på kolesterol och risk för hjärt-kärlsjukdom, så konstateras att olika fetter lagras på olika ställen i kroppen. 

Under 7 veckor fick 39 kvinnor och män, äta 750 extra kalorier per dag. Målet var att deltagarna skulle gå upp tre procent i vikt. De extra kalorierna intogs i form av muffins med ett högt fettinnehåll.

Hälften av deltagarna blev lottade till att äta muffins innehållande fleromättat fett (solrosolja), och den andra hälften fick muffins med mättat fett (palmolja – hög andel mättat fett). Båda varianterna av muffins innehöll lika mycket kolhydrater, fett och protein. Det enda som skiljde dem åt var typen av fett.

(Höga nivåer av mättat fett finns framför allt i animaliska produkter som rött kött, processat kött, fågel, mejeriprodukter, palmolja och kokosolja. Fleromättat fett är vanligt i växtbaserade produkter och oljor som solrosolja, majsolja, sesamolja, sojaolja).

Ökningen av kroppsfett, samt fördelningen av fettet i kroppen, mättes med magnetkamera före och efter studien, liksom kroppens muskelmassa. Även genaktiviteten mättes i bukfettet före och efter viktuppgång.

Trots jämförbar viktuppgång mellan de båda grupperna, orsakade konsumtionen av muffins med mättat fett en avsevärt större ökning av mängden fett i levern och runt tarmarna i buken i jämförelse med konsumtion av fleromättat fett. Även kroppsfettet ökade mer i gruppen som fick mättat fett, och tillväxten av muskelmassa var tre gånger lägre hos dom som åt mättat fett jämfört med fleromättat fett.

Inlagring av fett i levern och runt tarmarna i buken verkar bidra till en rad rubbningar i ämnesomsättningen. Resultatet från denna studie kan därför få betydelse för patienter med diabetes. Om resultaten gällande ökad muskelmassa efter fleromättat fett kan bekräftas i framtida studier, är det av potentiellt intresse för många äldre, där det är viktigt att bibehålla muskelmassa för att förebygga sjukdom.

Mättat fett orsaker bukfetma

När det gäller risken att utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom är det av större betydelse var i kroppen fettet lagras än hur mycket fett man har på kroppen. Bukfetma, liksom fettlever, är starkt förknippat med en ökad risk att utveckla typ-2 diabetes. Andra studier har  indikerat att ett högt intag av fleromättade fetter från växtoljor och nötter är kopplat till minskad risk för typ-2 diabetes, men kopplingen till detta har varit oklara.

Denna studie antyder en tänkbar förklaring till ett sådant samband, och visar att fleromättade fettsyror kan påverka kroppens fettfördelning mer gynnsamt än mättade fetter, troligtvis genom att leda till en ökad förbränning eller en minskad inlagring av bukfett i samband med en kaloririk kost.

Forskarna kunde även se att en ökad konsumtion av mättade fetter verkar kunna ”slå på” vissa gener i fettvävnaden som leder till en ökad inlagringen av fett i buken, samt försämrar regleringen av insulin. Fleromättat fett kan istället ”slå på” gener i bukfettet som i sin tur är kopplad till minskad inlagring av fett och förbättrar kroppens sockeromsättning.

Upptäckten kan vara en förklaring till varför vissa individer har benägenhet att ansamla fett i levern och i buken. Resultaten föreslår att sammansättningen av fett i kosten på längre sikt kan vara av betydelse för att förebygga fetma-relaterade sjukdomar, innan övervikt har utvecklats.

De nya rönen stöder även de nordiska näringsrekommendationerna där det föreslås att man ska byta ut en del mättat fett från till exempel kött, smör och palmolja till omättade fetter från växtoljor och fet fisk.

Studien har genomförts vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med Karolinska Institutet. Den har finansierats av Vetenskapsrådet och Svenska Läkaresällskapet och genomförts inom ramen för EXODIAB – Excellence of Diabetes Research in Sweden.

Diabetes 2014 Jul; 63(7): 2356-2368

Uppsala Universitet