Livsstil - sidan 2

Abstrakt

Av betydelse

Ett snabbt åldrande gör vuxna mer sårbara för kroniska sjukdomar och dödsfall. Huruvida motgångar i barndomen är förknippade med accelererade åldrandeprocesser, och i vilken utsträckning livsstilen inverkar i det sambandet, är fortfarande okänt.

Mål

Att undersöka sambanden mellan motgångar i barndomen med ett fenotypiskt (de observerbara egenskaperna) åldrandemått och vad en ohälsosam livsstil har för inverkan på detta sambandet.

Design och deltagare

En retrospektiv analys genomfördes med hjälp av data från vuxna deltagare i UK Biobank baseline survey (2006-2010) och onlineundersökning om mental hälsa (2016). Analys av datan genomfördes mellan 1 september 2021 till 28 februari 2022.

Utsatthet

Motgångar i barndomen, inklusive fysisk försummelse, känslomässig försummelse, sexuella övergrepp, fysiska övergrepp och känslomässiga övergrepp, bedömdes retrospektivt genom onlineundersökningen om mental hälsa (2016).

Huvudsakliga resultat och åtgärder

Ett fenotypiskt åldrandemått, fenotypisk åldersacceleration beräknades, där höga värden indikerade ett accelererat åldrande. 

BMI (kroppsmassaindex), rökstatus, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kost kombinerades för att skapa en ohälsosam livsstilspoäng (intervall 0-5, där höga poäng indikerar en mer ohälsosam livsstil).

Resultat

Totalt 127 495 deltagare i åldrarna 40 till 69 år (medelålder vid studiestart 56,4 år; 55,7% kvinnor). Varje enskild typ av motgång i barndomen och kumulerat antal motgångar i barndomen, var associerade med fenotypisk åldersacceleration. Exempelvis, så hade de som upplevde 4 eller 5 motgångar i barndomen en högre fenotypisk åldersacceleration vid anpassad modellberäkning jämfört med deltagare som inte upplevde motgångar i barndomen. Den formella analysen avslöjade att en ohälsosam livsstil delvis inverkade i sambandet mellan motgångar i barndomen och fenotypisk åldersacceleration, med mellan 11,8% till 42,1%.

Slutsatser – Ohälsosam livsstil i barndomen påskyndar åldrandet

Sammanfattningsvis, i denna population av 127 495 vuxna i åldern 40 till 69 år i UK Biobank, var motgångar i barndomen signifikant associerade med ett snabbare åldrande. Vidare förmedlade en ohälsosam livsstil delvis detta samband. Resultaten indikerar att man bör ägna mer uppmärksamhet för motgångar i barndomen hos små barn och tonåringar. Ännu viktigare är att resultaten avslöjar en länk som kopplar motgångar i barndomen till hälsa i medel- och tidig ålderdom genom ett påskyndat åldrande, och understryker potentialen för livsstilsinterventioner såväl som andra strategier för att främja ett hälsosamt åldrande bland vuxna som har upplevt motgångar i barndomen.

JAMA

Nästan hälften av alla dödsfall i cancer i världen är kopplade till riskfaktorer som kan förebyggas, och flera av dessa riskfaktorer är beteenderelaterade, enligt den första globala rapporten i sitt slag.

Rapporten visar att de riskfaktorer som bidrar till flest dödsfall i cancer är rökning, alkohol och ett högt kroppsmasseindex (BMI), men det är den sista riskfaktorn som är ganska oroande. De största ökningarna av dödsfall i cancer under det senaste decenniet kan kopplas till metabola faktorer som fetma, särskilt i låginkomstländer, påpekar forskarna.

”Rökning fortsätter att vara den ledande riskfaktorn för cancer globalt”, konstaterar författarna. De ledande cancerformerna som kan hänföras till ökande dödsfall globalt under 2019 för män och kvinnor var luftstrups-, luftrörs- och lungcancer, vilket representerade 36,9% av alla cancerdödsfall.

De näst vanligaste cancerformerna var kolorektalcancer, matstrupscancer och magsäckscancer hos män och livmoderhalscancer, kolorektal cancer och bröstcancer hos kvinnor.

”Vad vi vet representerar denna studie det största arbetet hittills med att fastställa den globala påverkan av cancer som kan härledas till riskfaktorer”, säger författarna.

”Dessa resultat visar att en betydande andel av cancer globalt har potential att förebyggas genom insatser som syftar till att minska exponeringen för riskfaktorer för cancer”, tillägger de.

Studien publicerades online i The Lancet.

”Våra resultat kan hjälpa beslutsfattare och forskare att identifiera nyckelriskfaktorer mot vilka man kan rikta sina insatser för att minska dödsfall och ohälsa från cancer regionalt, nationellt och globalt”, kommenterar en av studiens författare Christopher Murray, MD, chef för Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), vid University of Washingtons School of Medicine i Seattle.

”Det övergripande budskapet i den här studien är tydligt: en betydande del av cancersjukdomar… går att förebygga”, skriver Diana Sarfati, MBChB, och Jason Gurney, PhD, vid University of Otago, Nya Zeeland, i en samtidig ledare i The Lancet.

”Insatser för att förebygga cancer kräver samlade insatser både i hälsosektorn och utanför”, fortsätter de. ”Dessa åtgärd inkluderar specifika policys fokuserade på att minska exponeringen för cancerframkallande riskfaktorer, såsom tobaks- och alkoholanvändning, och tillgång till vaccinationer som förhindrar cancerframkallande infektioner, inklusive hepatit B och HPV.”

”Det primära förebyggandet av cancer genom att eliminera eller minska av påverkbara riskfaktorer är vårt bästa hopp om att minska den framtida cancerbördan”, konkluderar dom.

Nytt projekt

Resultaten kommer från en analys av studien Global Burden of Diseases, Injuries and Risk Factors (GBD) 2019, ett nytt projekt utformat för att kvantifiera cancer som kan tillskrivas påverkbara riskfaktorer runt om i världen, utöver faktorer som ålder, kön och över tid.

Utfall inklusive cancerdödsfall såväl som förlorade levnadsår (DALY) utvärderades för 82 riskutfall, och undersöktes mot 23 cancertyper och 34 kända riskfaktorer i kategorierna beteendemässiga, miljömässiga och yrkesmässiga riskfaktorer samt metabola riskfaktorer, baserat på kriterier från World Cancer Research Fund.

Sammantaget stod de utvärderade riskfaktorerna för 44,4% av alla cancerdödsfall, medan övriga cancerformerna kanske inte kan förhindras genom undvikande av de riskfaktorer som utvärderades i studien.

Bland män var de riskfaktorer som utvärderades involverade i 50,6% av alla dödsfall i cancer, medan andelen för kvinnor var 36,3%.

Under 2019 var de ledande riskfaktorerna globalt för båda könen kopplade till beteendet, och de främsta orsakerna var rökning, alkohol och högt kroppsmasseindex (BMI.

Dödsfall i rökning var högre för män än kvinnor (33,2% mot 8,9%), liksom i alkohol (7,4% mot 2,3%).

Män var också mer benägna att dö i cancer kopplat till miljö- och yrkesmässiga risker samt beteenderisker, jämfört med kvinnor.

Rökning, alkohol och högt BMI var de största orsakerna till dödsfall i cancer i höginkomstländer, enligt studiens sociodemografiska index.

I låginkomstländer var de ledande riskfaktorerna för att dö i cancer rökning, osäkert sex och alkohol.

Ökning över tid – dödsfall i cancer

Totalt sett ökade andelen dödsfall i cancer kopplat till de utvärderade riskerna med 20,4% mellan 2010 och 2019.

Observera att ökningen under tidsperioden var högst för cancer kopplad till metabola risker (övervikt, fetma), där dödsfallen i cancer ökade med 34,7%.

Författarna noterar att ökningen i metabol risk, som fetma, framför allt ökade i låg- och medelinkomstländer. ”Ökningen i cancer som kan härledas till metabol risk kan vara resultatet av att dessa länder upplever en utveckling till bättre ekonomi vilket i sin tur kan leda till att alltfler blir överviktiga och feta”, spekulerar de.

Samtidigt kan sägas att det globalt har det gjorts betydande framsteg när det gäller att minska exponeringen för tobak och det kan kopplas till samordnade förebyggande insatser både nationellt och internationellt.”

Studien fick finansiering från Bill & Melinda Gates Foundation.

Medscape

The Lancet

I en observationsstudie var aterosklerotiska riskfaktorer (ärftlighet, högt blodtryck, höga blodfetter, kost, bukfetma, för lite motion, diabetes, rökning, stress, inflammation) ovanliga i barndomen och verkade inte vara associerade med sjukdom i ischemisk stroke hos barn eller i tidig ung vuxen ålder.

Men i 30-40-årsåldern var dessa riskfaktorer starkt kopplade till en betydande ökad risk för stroke – närmare tio gånger ökad risk

”Medan stroke i barndomen och i mycket tidig vuxen ålder sannolikt inte orsakas av aterosklerotiska riskfaktorer, så verkar det som om dessa riskfaktorer ökar under ung vuxen ålder och riskfaktorerna för stroke blir betydande i 30-40-årsåldern,” säger studiens huvudförfattaren Sharon N. Poisson, MD, MAS, docent i neurologi vid University of Colorado, Aurora, Colorado, USA. 

Resultaten publicerades den 1 augusti i JAMA Neurology.

I denna studie fokuserade forskarna på arteriell ischemisk stroke (propp), inte hemorragisk stroke (blödning). ”Vi vet att högt blodtryck, diabetes, rökning, fetma, alla dessa är riskfaktorer för ischemisk stroke, men vad vi inte känner till är vid vilken ålder dessa aterosklerotiska riskfaktorer faktiskt orsakar stroke,” sa Poisson.

För att ta reda på mer gjorde hon och hennes team en observationsstudie (fallkontrollstudie) av data i Kaiser Permanente Northern California databasen, som hade samlat data under 14 år, från 1 januari 2000 till 31 december 2014.

Analysen inkluderade 141 barn och 455 unga vuxna med arteriell ischemisk stroke och 1382 åldersmatchade kontroller.

Barnen delades in i två åldersgrupper: 29 dagar till 9 år och 10-19 år.

I den yngre åldersgruppen noterades 69 fall av arteriell ischemisk stroke och i den äldre gruppen 72 fall.

Bland unga vuxna med ischemisk stroke var fördelningen i respektive åldersgrupp: 20-29 år (n = 71 fall), 30-39 år (144 fall) och 40-49 år (240 fall).

I kontrollgrupperna (1382 kontroller) utvecklade 168 barn i åldern 29 dagar till 9 år och 196 barn i åldern 10-19 år arteriell ischemisk stroke.

Det fanns 121 fall av ischemisk stroke bland unga vuxna i kontrollgruppen 20-29 år, 298 fall i gruppen 30-39 år och 599 fall i gruppen 40-49 år.

Både patientfallen bland barn och motsvarande kontroller hade en låg prevalens av dokumenterade diagnoser av aterosklerotiska riskfaktorer (ARF). Oddskvoten (OR) för att ha någon riskfaktor för arteriell ischemisk stroke var 1,87 i åldern 0-9 år och 1,00 i åldern 10-19.

Däremot så ökade antalet fall med riskfaktorer med en stigande ålder.

Oddskvoten (OR) var 2,3 för åldersintervallet 20-29 år, 3,57 för åldersintervallet 30-39 år och 4,91 för åldersintervallet 40-49 år.

Analysen visade också att oddskvoten (OR) för de med flera aterosklerotiska riskfaktorer var 5,29 för åldersintervall 0-9 år, 2,75 för åldersintervall 10-19 år, 7,33 för åldersintervall 20-29 år, 9,86 för åldersintervall 30-39 år och 9,35 för åldersintervall 40-49 år.

Flera riskfaktorer var sällsynta hos barn men blev allt vanligare för varje 10-talet år av ungt vuxenliv.

Den förmodade orsaken till arteriell ischemisk stroke var ateroskleros. Bevis för åderförkalkning fanns hos 1,4% i åldersgruppen 10–19 år, 8,5% hos gruppen 20–29 år, 21,5% hos gruppen 30–39 år och 42,5% hos gruppen 40–49 år.

”Denna studie säger oss att även om stroke i tonåren och mycket tidig vuxen ålder kanske inte orsakas av aterosklerotiska riskfaktorer, så om dessa riskfaktorer ackumuleras tidigt i livet så ökar risken betydligt för att drabbas av stroke i 30-40-årsåldern. Jag hoppas att vi kan sprida detta budskap, för ju tidigare vi kan behandla riskfaktorerna, desto bättre blir resultatet,” säger Poisson.

Förebyggandet börjar i barndomen – för att förhindra stroke i unga år

Förebyggande av kardiovaskulära sjukdomar börjar i barndomen, vilket är ett paradigmskifte från hur man tänkte på kardiovaskulär sjukdom för ett par decennier sedan, konstaterade barnkardiologen Guilherme Baptista de Faia, MD, från Ann & Robert H. Lurie Children’s Hospital i Chicago, Illinois, USA.

”Våra riktlinjer för minskning av riskfaktorer hos barn syftar till att ta upp hur eller när vi screenar för dessa riskfaktorer, hur eller när vi vidtar åtgärder, och påverkar dessa åtgärder kardiovaskulärt utfall senare i livet? Den här artikeln bidrar till den allt ökande mängden forskningen som syftar till att förstå sambandet mellan kardiovaskulära riskfaktorer i barndomen och tidig hjärt-kärlsjukdom,” sa Baptista de Faia.

”Det har skett en intressant utveckling i vår förståelse av effekterna av kardiovaskulära riskfaktorer tidigt i livet. Stora studier som ”Bogalusa Heart Study”, ”Risk in Young Finns Study”, ”Muscatine Study”, ”Childhood Determinants of Adult Health”, ”CARDIA” och ”International Childhood Cardiovascular Cohorts” (i3C) har varit avgörande för att kunna utvärdera denna fråga,” säger han.

Vetskapen om att aterosklerotiska riskfaktorer hos barn kan leda till en ökad risk för ateroskleros senare i livet öppnar upp för förebyggande medicinering, säger Baptista de Faia, som inte deltog i studien.

”Det är här förebyggande medicinering kommer in. Om vi kan identifiera barn med ökad risk, kan vi ingripa tidigt för att förbättra resultaten senare i livet?” Familjär hyperkolesterolemi är ”ett bra exempel på detta”, tillade han. ”Vi kan screena barn tidigt i livet, det finns en effektiv behandling, och vi vet från befolkningsstudier att tidig behandling minskar risken avsevärt för hjärt-kärlsjukdom senare i livet.”

Medscape

JAMA

Klinisk relevans

Hjärt- kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken i USA, och American Heart Association (AHA) har tidigare skapat ett ramverk för att hjälpa till att definiera kardiovaskulär hälsa, med hjälp av en modell som kan vara funktionell både för enskilda patienter och för samhället. Life’s Simple 7 använde 7 viktiga parametrar för att mäta kardiovaskulär hälsa:

1. Hälsosam kost

2. Fysisk aktivitet

3. Undvika nikotin

4. Hälsosam vikt

5. Hälsosamma nivåer av blodfetter

6. Hälsosamma nivåer av blodtryck

7. Hälsosamma nivåer av blodsocker

Man har nu uppdaterat några av dessa mål och lagt till 1 extra parameter för att skapa ett nytt ramverk för kardiovaskulär hälsa: Life’s Essential 8.

Studiens sammanfattning och prognos

Ungefär 80% av den vuxna amerikanska befolkning har låg till måttlig kardiovaskulär hälsa, enligt AHAs checklista för optimal hjärthälsa, som nu även inkluderar hälsosam sömn som en viktig komponent för hjärthälsa. Med tillägg av sömn ersätter ”Life’s Essential 8” den tidigare checklistan ”Life’s Simple 7”.

”Det nya måttet på sömnlängd återspeglar de senaste forskningsrönen: sömn påverkar den allmänna hälsan, och människor som har hälsosammare sömnmönster hanterar hälsofaktorer som vikt, blodtryck eller risk för typ 2-diabetes mer effektivt”, säger AHA:s president Donald M. Lloyd-Jones, MD, i ett pressmeddelande.

”Och framstegen inom sömnmätning ger nu människor en möjlighet att på ett tillförlitligt och rutinmässigt sätt övervaka sina sömnvanor hemma”, säger Dr Lloyd-Jones, ordförande för avdelningen för förebyggande medicin vid Northwestern Universitys Feinberg School of Medicine i Chicago. Illinois.

AHA:s rådgivande grupp publicerade uppdateringen den 29 juni online i Circulation ”Life’s Essential 8: Update and Enhancing American Heart Association’s Construct on Cardiovascular Health”

En tillhörande artikel publicerades samtidigt i Circulation rapporterar om den första studien som genomförts med Life’s Essential 8.

Vidareutveckla ”Life’s Simple 7”

AHA definierade de 7 mätvärdena för optimal kardiovaskulär hälsa 2010. Efter 12 år och mer än 2400 vetenskapliga artiklar i ämnet, har nya upptäckter inom kardiovaskulär hälsa och sätt att mäta den, en möjlighet att granska varje hälsokomponent mer i detalj och vid behov uppdatera parametrarna, förklarar AHA.

Fyra av de ursprungliga måtten har omdefinierats för att stämma överens med nya kliniska riktlinjer eller vara kompatibla med nya mätverktyg, och poängsystemet kan nu även tillämpas på alla som är 2 år och äldre. Här är en sammanfattning av Life’s Essential 8, inklusive uppdateringar:

1. Diet (uppdaterad):

Riktlinjerna innehåller en ny guide för att värdera kostkvalitet för vuxna och barn, både på individ- och befolkningsnivå. På befolkningsnivå baseras kostbedömningen på dagligt intag av kosten enligt Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH). På individnivå används ”Mediterranean Eating Pattern for Americans” för att bedöma och övervaka kardiovaskulär hälsa.

2. Fysisk aktivitet (inga förändringar):

Fysisk aktivitet fortsätter att mätas genom det totala antalet minuter av måttlig eller kraftfull fysisk aktivitet per vecka, enligt definitionen i US Physical Activity Guidelines for Americans (2nd edition). Den optimala nivån är 150 minuter eller mer per vecka av måttlig fysisk aktivitet, eller 75 minuter av kraftig fysisk aktivitet per vecka för vuxna, 420 minuter eller mer per vecka för barn i åldrarna 6 år och äldre, och åldersspecifika modifieringar för yngre barn.

3. Nikotinanvändning (uppdaterad):

Användning genom inhalerade nikotin-tillförande system, som inkluderar e-cigaretter eller sk vaping produkter (batteridrivna enheter för att andas in en aerosol) har lagts till, eftersom den tidigare mätmetoden endast inkluderade traditionella, brännbara cigaretter. Detta visar vuxnas och ungdomars nyttjande och konsekvenserna det får för långsiktig hälsa. Exponering för passiv rökning för barn och vuxna har också lagts till.

4. Sömnlängd (nytt):

Sömnlängd är förknippad med kardiovaskulär hälsa. Mätt som genomsnittligt antal timmars sömn per natt är den ideala nivån 7 till 9 timmar för vuxna. De ideala sömnintervallerna under ett dygn är 10 till 16 timmar för barn i åldrarna 5 år och yngre, 9 till 12 timmar för barn i åldrarna 6 till 12 år och 8 till 10 timmar för barn i åldrarna 13 till 18 år.

5. Body Mass Index, BMI (inga förändringar):

AHA medger att Body Mass Index (BMI) är ett ofullständigt mått. Ändå, eftersom det är lätt att beräkna och allmänt tillgängligt, fortsätter BMI att vara en ”rimlig” mätmetod för att bedöma viktkategorier som kan leda till hälsoproblem. Den bästa kardiovaskulära hälsan kopplat till BMI noteras i intervallet 18,5 till 24,9 kg/m2. AHA noterar att BMI-intervallen och de efterföljande hälsoriskerna förknippade med dem kan skilja sig åt mellan människor.

6. Blodfetter (uppdaterad):

Mätvärdet för blodfetter (kolesterol och triglycerider) uppdateras till att använda non-HDL (High Density Lipoprotein) kolesterol (non-HDL = Totalkolesterol minus HDL kolesterol) som parametern att övervaka, snarare än totalt kolesterol. Denna förändring görs eftersom non-HDL-kolesterol kan mätas utan att man behöver fasta och är därmed en tillförlitligt undersökning för alla patienter.

7. Blodsocker (uppdaterat):

Detta mått utökas till att inkludera möjligheten att mäta hemoglobin A1c eller blodsockernivåer för personer med eller utan diabetes typ 1 eller 2 eller pre-diabetes.

8. Blodtryck (inga förändringar):

Blodtryckskriterierna förblir oförändrade från 2017 års guidelines som fastställde det optimala blodtrycket till lägre än 120/80 mm Hg och definierade hypertoni som 130 – 139 mm Hg systoliskt tryck eller 80 – 89 mm Hg diastoliskt tryck.

”Oroande” ny data

Resultaten från den första studien med Life’s Essential 8 visar att den allmänna kardiovaskulära hälsan för amerikaner är ”långt ifrån idealisk”, då hela 80% av vuxna befolkningen ligger på en låg eller måttlig nivå, rapporterar forskarna.

Data för analysen är från 2013 till 2018 US National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) av mer än 13 500 vuxna i åldrarna 20 till 79 år och nästan 9 900 barn i åldrarna 2 till 19 år. Här är några av de viktigaste resultaten:

– Den genomsnittliga kardiovaskulära hälsopoängen baserat på Life’s Essential 8 var 64,7 för vuxna och 65,5 för barn, vilket är i det måttliga intervallet på skalan 0 till 100.

– Endast 0,45 % av de vuxna hade den maximala poäng på 100; 20% hade hög kardiovaskulär hälsa (poäng på 80+), 63% måttlig (poäng 50-79) och 18% låg kardiovaskulär hälsa (lägre än 50 poäng).

– Vuxna kvinnor hade högre genomsnittliga kardiovaskulära hälsopoäng (67) jämfört med män (62,5).

– Generellt fick vuxna lägst poäng inom områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.

– Kardiovaskulära hälsopoäng var generellt lägre vid hög ålder.

– Sociodemografiska grupper varierade särskilt i kardiovaskulära hälsopoäng för kost, nikotinanvändning, blodsocker och blodtryck.

”Analyser som denna kan hjälpa beslutsfattare, läkare och allmänheten att förstå hur man kan förändra för att förbättra och bibehålla en optimal kardiovaskulär hälsa under hela livet,” säger Dr Lloyd-Jones.

Viktig information att ta med sig – Hälsoläget i USA:

– Idealisk kardiovaskulär hälsa definierades med att uppfylla alla 7 kriterierna i Life’s Simple 7. Men mindre än 1% av USA:s invånare uppnådde idealisk kardiovaskulär hälsa.

– Prevalensen för att uppfylla minst 5 kriterier för kardiovaskulär hälsa minskar med åldern, från 45% bland ungdomar till 4% bland vuxna 60 år och äldre. Prevalensen att äta en en idealisk kost var mindre än 1% i alla åldersgrupper.

– Att ha ett optimalt resultat på minst 5 mätvärden var associerat med en relativ risk på 0,20 (95 % konfidensintervall, 0,11-0,37) för incidenter med hjärt-kärlsjukdom jämfört med de som uppfyllde 0 till 2 mätvärden. Att optimera kardiovaskulär hälsa tidigt i livet har störst effekt för att minska hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.

– En bättre kardiovaskulär hälsa är också förknippad med lägre risker för cancer, demens, njursjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

– Psykologiska egenskaper som optimism är förknippade med bättre kardiovaskulär hälsa. Kardiovaskulär hälsa är också förknippat med högre socioekonomisk status.

– Sociala bestämningsfaktorer för hälsa som ekonomisk stabilitet, bostadsområde, utbildning, sociala sammanhang och hälsovård är också relaterade till hjärt- och kärlhälsa.

– För lång eller för kort sömn är förknippad med en högre risk för kranskärlssjukdom. Men utöver befolkningsbaserade studier finns det få bevis för att förbättrad sömnvaraktighet eller kvalitet förbättrar risken för hjärt-kärlsjukdom.

– ”Dietary Approaches to Stop Hypertension” (DASH) och Medelhavskost anses vara optimala för att uppnå kardiovaskulär hälsa.

– Budskap att undvika cigaretter innehåller nu varningar om e-cigaretter och passiv rökning.

– När det gäller blodfetter, ersätter non-HDL kolesterol, totalkolesterol som det bästa måttet för att uppskatta kardiovaskulär hälsa.

– Blodsockerområdet inkluderar nu HbA1c-mål för optimal kardiovaskulär hälsa.

– Rekommendationerna för fysisk aktivitet, kroppsmassaindex (BMI) och blodtryck är oförändrade från 2010 års guidelines.

Medscape

Två nya vetenskapliga råd från American Heart Association (AHA) ger läkare strategier och nya möjligheter för att bidra till en hälsosam livsstil i sitt dagliga kliniska arbete.

”Det är uppenbart att hälsosam livsstil kan ha stor inverkan på att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Många amerikaner misslyckas dock med att uppfylla Life’s Simple 7 rekommendationerna,” säger Penny Kris-Etherton, PhD, RD, och ordförande för gruppen som står bakom rekommendationerna.

AHA:s ”Life’s Simple 7” för kardiovaskulär hälsa är; 1. Att inte röka, 2. Regelbunden fysisk aktivitet, 3. En hälsosam kost, 4. Normal kroppsvikt, 5.  Normalt kolesterol, 6. Normalt blodtrycket 7. Normala blodsockernivåer.

”Rekommendationerna ger läkare enkla strategier för att hjälpa sina patienter att anta en hälsosam livsstil för att minska deras risk för hjärt-kärlsjukdom,” säger Kris-Etherton, Department of Nutrition Sciences, Penn State University, University Park, Pennsylvania, USA.

Dessa nya strategier för främjande av en hälsosam livsstil publicerades den 25 oktober 2021 i Circulation.

5A modellen – strategier för en hälsosam livsstil

Genom att använda ”5A modellen” – Bedöma, Ge råd, Överenskommelse, Assistera, Planera – får läkare ”best practice” för att ge kunna erbjuda sina patienter en förändring till en hälsosam livsstil.

Bedöma: Försök få klarhet i vad patienten vet om livsstilsbeteenden, varför det är viktigt för deras hälsa och hur deras vilja och motivation är att förändra sitt beteende.

Rekommendationsgruppen föreslår att läkare drar fördel av data som samlats in från screening i journalsystem; låta patienter ange livsstilsinformation i patientportaler innan deras besök; och använda samtalsmetoden – ställ öppna frågor, bekräfta vad patienten säger, reflektera vad patienten säger, sammanfatta vad som sagts under besöket.

Ge råd: Diskutera hälsorisker och fördelar med att förändra beteendet, inklusive att erbjuda information som korrigerar patientens missförstånd och kunskapsluckor utan att vara dömande eller konfronterande.

Gruppen rekommenderar att man använder fråga-berätta-fråga-metoden: Be om tillåtelse att få ge råd (fråga först); Ge tydliga råd och åtgärda eventuella informationsluckor/missuppfattningar (berätta); När en gemensam förståelse för den personliga hälsorisken har etablerats, ställ frågor för att avgöra vilka åtgärder patienten vill vidta för att ändra sitt beteende / livsstil (slutfråga).

Överenskommelse: Sätt upp målen tillsammans för att åstadkomma en beteendeförändring.

Ett delat beslutsfattande förhållningssätt ger patienten bäst förutsättningar för att nå sina mål. Diskutera med patienten och kom överens om mål som är specifika, mätbara, nåbara, realistiska och tidsinställda.

Assistera: Uppmuntra de lösningarna och åtgärder som patienten väljer för att ta itu med personliga hinder som påverkar beteendeförändringen.

Gruppen rekommenderar att läkare hjälper patienter att utveckla ett positivt sätt att tänka på utmaningarna med att förändra ett hälsobeteende och vägleda dem genom en problemlösningsprocess i fem steg – identifiera hinder, brainstorma lösningar, analysera för-/nackdelar med lösningarna, välja en lösning och utveckla en handlingsplan.

Planera: Besluta om nästa steg – besök, telefonsamtal, påminnelse – för att följa upp framstegen.

Förändring av hälsobeteende är en pågående, upprepande process, och det är viktigt att ordna uppföljningsstöd för att åstadkomma en meningsfull och varaktig beteendeförändring. För att hjälpa till med kort patientcentrerad rådgivning för förändring av hälsobeteende, föreslår gruppen att läkare utnyttjar hälsoteknologier, såsom appar för hälsa/välbefinnande för smartphones och stegräknare.

Särskilda överväganden

Den medföljande vetenskapsrådgivningen ”Särskilda överväganden” belyser det faktum att vissa grupper är oproportionerligt drabbade av hjärt-kärlsjukdom och förtjänar särskild uppmärksamhet.

Under hela livstiden bör avgörande sociala faktorer för hälsa, såväl som ouppfyllda sociala relaterade hälsobehov, övervikt och fetma, som allihop påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom, tas i beaktande, säger rekommendationsgruppen.

De beskriver också att läkare bör fundera på livsstilsrelaterad rådgivning för att förändra beteenden under graviditet, i barndomen, i tonåren och i ålderdomen, de perioder i livet då livsstilsbeteenden signifikant påverkar risken för hjärtsjukdom.

Läkare ses av allmänheten som en trovärdig källa till hälsoinformation och allt fler bevis visar att läkare är väl positionerade för att påverka sina patienters livsstil, konstaterar gruppen.

”Läkare måste diskutera hälsosam livsstil med sina patienter vid varje besök och ge dem hjälp med att göra dessa förändringar. Även små förändringar kan ha betydande kardiovaskulära fördelar,” säger Kris-Etherton.

Råden utarbetades på uppdrag av American Heart Association (AHA) Council on Lifestyle and Cardiometabolic Health; Council on Cardiovascular and Stroke Nursing; Stroke Council; Council on Clinical Cardiology; Council on Arteriosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology; and Council on Hypertension.

Medscape

Circulation

Nästan hälften av alla vuxna amerikaner 45 år och äldre har påverkningsbara riskfaktorer för Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar (ASRD), som högt blodtryck, låga nivåer av fysisk aktivitet, och fetma, visar ny forskning.

Data från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) avslöjar att bland nästan 162 000 vuxna 45 år och äldre och som undersöktes 2019 som en del av Behavioral Risk Factor Surveillance System (BRFSS), hade nästan hälften högt blodtryck och uppnådde inte rekommendationerna för fysisk aktivitet. Dessa var de två vanligaste påverkningsbara riskfaktorerna för ASRD.

Dessutom var mer än en tredjedel (35%) av de vuxna överviktiga, 19% hade diabetes, 18% hade depression, 15% var rökare, 11% hade hörselnedsättning och 10% var berusningsdrickare (konsumtion av en överdriven mängd alkohol på kort tid).

Fynden publicerades online den 19 maj i CDC:s Morbidity and Mortality Weekly Report.

Ett missat tillfälle att förebygga demens

Mer än 1 av 10 (11,3%) av tillfrågade vuxna rapporterade en subjektiv kognitiv försämring (SKF), en tidig indikator på möjlig framtida ASRD.

Prevalensen av subjektiv kognitiv försämring ökade från cirka 4% bland vuxna utan påverkningsbara riskfaktorer för ASRD till 25% för de med fyra eller fler riskfaktorer.

Vuxna med subjektiv kognitiv försämring var mer benägna att rapportera att de hade nästan alla påverkningsbara riskfaktorer och var mer benägna att rapportera fyra eller fler riskfaktorer (34%) än jämnåriga utan subjektiv kognitiv försämring (13%).

Prevalensen av subjektiv kognitiv försämring varierade från cirka 29% hos dem med depression och 25% hos dem med hörselnedsättning till 11% hos dem som rapporterade berusningsdrickande.

År 2021 uppdaterades regeringens nationella plan för att hantera Alzheimers sjukdom med att inkludera ett nytt mål att ”påskynda åtgärder för att främja hälsosamt åldrande och minska riskfaktorer för Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar” för att fördröja uppkomsten uppkomsten eller bromsa utvecklingen av ASRD.

”Med tanke på förekomsten av påverkningsbara riskfaktorer för ASRD och den förväntade ökningen av den äldre befolkningen och de med ASRD, har detta nya mål potential att gynna en stor del av amerikanska vuxna”, skriver utredarna.

”Förutom att hjälpa patienter att diskutera oro för minnesförlust, bör hälso- och sjukvårdspersonal också screena patienter för påverkningsbara riskfaktorer, ge råd till patienter med riskfaktorer och hänvisa dem till effektiva program och interventioner där det rekommenderas”, råder dom.

Som tidigare rapporterats av Medscape Medical News, fann en färsk rapport från Lancet Commission on Dementia Prevention, Intervention and Care att genom att modifiering 12 riskfaktorer under livet så kan man fördröja eller förhindra 40% av demensfallen.

Medscape

Centers for Disease Control and Prevention

Ny forskning visar på att en hälsosam kost, fysisk aktivitet och kognitiv träning hjälper till att förlänga livet samt minskar risken för att drabbas av demens.

En analys av nästan 2.500 deltagare i Chicago Health and Aging Project (CHAP) visade att de som åt en hälsosam kost, ägnade sig åt fysisk aktivitet och deltog i kognitiva övningar levde längre än de som hade en mindre hälsosam livsstil.

Dessutom halverades antalet år man levde med demens bland deltagarna med den hälsosammaste livsstilen jämfört med de med den minst hälsosamma livsstilen.

”Denna studie stöder den aktuella litteraturen om livsstil och demens; det vill säga en hälsosam livsstil kan bidra till att sänka risken för Alzheimers demens,” berättar Klodian Dhana, MD, PhD, biträdande professor, Institutionen för internmedicin, avdelningen för geriatrik och palliativ medicin , Rush University Medical Center, Chicago, USA.

Studien publicerades den 13 april i British Medical Journal.

Längre liv utan demens?

Tidigare forskning har visat att en hälsosam livsstil kan förlänga livet, men en hög ålder är förknippad med en högre risk för demens. Vad som inte har varit klart är om den ökade livslängden bara ökar antalet år med demens?

Den nya studien initierades för att undersöka den frågan. Man använde data från 2.449 deltagare (medelålder 76 år) i CHAP materialet, en befolkningsbaserad studie som började 1993 och som utformades för att bedöma riskfaktorer för Alzheimers demens i den allmänna befolkningen.

Forskare fick data om livsstilsfaktorer, medicinsk historia, genotypning och neurokognitiva tester genom detaljerade frågeformulär och insamling av bioprover. De neurokognitiva testerna administrerades vart tredje år upp till sex gånger under hela studien.

Dietkvaliteten bestämdes med hjälp av Mediterranean-DASH Diet Intervention for Neurodegenerative Delay (MIND), som anger att en hälsosam diet ska vara rik på fullkorn, gröna bladgrönsaker och bär, och med ett lågt innehåll av snabbmat, friterad mat och rött kött. Kognitiva aktiviteter utvärderades genom rapporterat deltagande i uppgifter som att läsa, spela kortspel och lösa korsord.

Forskarna bedömde också tid för måttliga eller intensiva aktiviteter, inklusive promenader, trädgårdsarbete, cykling och simning; och registrerade status för rökning och alkoholkonsumtion.

För varje livsstilsfaktor fick deltagarna 1 poäng om de uppfyllde kriterierna för en hälsosam nivå och 0 poäng om de inte gjorde det. Forskarna summerade slutresultatet som sträckte sig från 0 till 5 poäng, där den högre poängen indikerade en hälsosammare livsstil.

En demensdiagnos baserades på försämring av två eller flera funktioner i det kognitiva prestationstestet och förlust av en kognitiv funktion fastställdes av en neurolog. En Alzheimers diagnos fastställdes med standardkriterier.

Forskare använde en analys av livslängden som tar hänsyn till samband när försökspersoner ”flyttar” från ett hälsotillstånd till ett annat; i detta fallet från att vara fri från demens till att bli dement; från att vara fri från demens till att dö; och från att vara dement till att dö. Detta ger uppskattningar av år som levts med och utan demens.

Dessutom gjordes justeringar för ålder, civilstånd, utbildning, apolipoprotein E (Apolipoprotein E är ett protein som är involverat i metabolismen av fetter hos däggdjur. En subtyp är inblandad i Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdom).

”Många begränsningar”

2.110 deltagare hade inte Alzheimers demens vid starten medan 339 hade en utbredd Alzheimers demens.

I genomsnitt hade deltagarna gått cirka 12,5 år i skolan. Deltagare med hälsosamma livsstilsfaktorer var lite yngre, och hade längre utbildning än de med en mindre hälsosam livsstil.

Resultaten visade att när deltagarna var 65 år så var den förväntade livslängden 24,2 ytterligare år för kvinnor med den hälsosammaste livsstilen (poäng på 4 eller 5) och 21,1 ytterligare år för de med den minst hälsosamma livsstilen (poäng 0 eller 1). För män var medellivslängden vid 65 års ålder ytterligare 23,1 respektive 17,4 år.

Extra levnadsår ledde inte till fler levnadsår med demens. Antalet år som levdes med demens var 2,6 år för kvinnor med den hälsosammaste livsstilen mot 4,1 år för dem med den minst hälsosamma livsstilen. För män var det 1,4 år mot 2,1 år.

Sammantaget kan resultaten ”hjälpa läkare att kommunicera om livstil och demens med patienter” säger Dhana.

Han kommenterade att studien är en observationsstudie och har ”många begränsningar.”

För det första uppdaterades inte följsamheten till livsstilsfaktorer under uppföljningen. Dessutom var andelen deltagare med en ohälsosam livsstil potentiellt underskattad eftersom individer med dålig hälsa är mindre benägna att delta i studier som denna, säger Dhana.

Även bedömningar av livsstilsfaktorer baserades på självrapportering vilka kan innehålla mätfel, även om frågeformulären var validerade.

Viktiga konsekvenser?

I en ledarartikel i BMJ noterar HwaJung Choi, PhD, Institutionen för internmedicin och Institutionen för hälsoledning och policy, University of Michigan, Ann Arbor, USA, att resultaten har viktiga konsekvenser för välbefinnandet hos en åldrande befolkning och för hälsopolitiken.

”Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar är bland de mest kostsamma hälsotillstånden både ekonomiskt och socialt, och har en djupgående inverkan på de som drabbas av demens, deras familjer och samhället i stort”, skriver Choi.

Hon noterar att den totala direkta vårdkostnaden för de cirka 6 miljoner amerikaner med demens uppskattningsvis var 355 miljarder dollar 2021. Dessutom visar forskning att mer än 11 miljoner familjemedlemmar och andra vårdgivare ägnade cirka 15 miljarder timmar obetald hjälp under 2020.

”Utvecklingen och implementeringen av interventionsprogram för att minska risken för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar är avgörande för att minska trycket på stressade sjukvårdssystem, vårdpersonal och både betalda och oavlönade vårdare”, skriver Choi.

”Att stärka engagemanget till en hälsosam livsstil kan öka de demensfria levnadsåren, genom att fördröja uppkomsten av demens, utan att man lever fler år med demens”, avslutar hon.

Medscape

BMJ