Livsstil - sidan 3

En överviktig man med bukfetma som slappar i soffan

Sömnbrist leder till bukfetma

En kontrollerad studie av unga vuxna med sömnbrist har gett de första bevisen på ett orsakssamband som kopplar sömnbrist till bukfetma och till skadligt visceralt fett eller ”bukfett”. I vad forskarna hävdar är den första studien någonsin som utvärderar sambandet mellan sömnbrist och omfördelning av kroppsfett, visar på en ökning av bukfett, och särskilt visceralt fett, som ett resultat av förkortad sömn.

Naima Covassin, PhD, en forskare inom hjärt- och kärlmedicin vid Mayo Clinic i Rochester, Minnesota, USA, ledde denna randomiserade, kontrollerade studie av 12 friska, icke-överviktiga personer som slumpmässigt lottades till kontrollerad sömnbrist – 2 veckor med 4 timmars sömn per natt – eller kontrollerad sömn på 9 timmar per natt, följt av en 3-dagars återhämtningsperiod. Studien genomfördes på sjukhus, man övervakade deltagarnas kaloriintag och energiåtgång. Deltagarna var i åldern 19 till 39 år.

”Vad vi fann var att deltagarna i slutet av två veckors perioden lade på sig ungefär ett 0,5 kg extra i vikt, vilket var betydande men fortfarande mycket blygsamt,” säger en av studieförfattarna Virend K. Somers, MD, PhD, i en intervju. ”Den genomsnittliga personen som sover 4 timmar per natt tror att de mår bra om de inte lägger på sig mer än ett halvt kilo”, säger Somers som är professor i kardiovaskulär medicin vid Mayo Clinic.

”Problemet är,” säger han, ”att när man gör en mer specifik analys finner man att den signifikanta ökningen med 0,5 kg faktiskt är ökning av fett i buken och mer specifikt inne runt tarmarna.”

Studien fann att patienter med begränsad sömn åt i genomsnitt 308 kalorier mer per dag än gruppen som sov längre (P = 0,015), och det ledde till 0,5 kg viktökning (P = 0,008), men det ledde också till en ökning med 7,8 cm2 vävnadsfett runt tarmarna (P = 0,042 ), vilket motsvarar en ökning med cirka 11%. Man använde datortomografi för utvärdera fördelningen av bukfett dag 1 och dag 18 (1 dag efter 3-dagars återhämtningsperioden).

Visceral fettvävnad (bukfetma) – fynd efter period med ”återhämtning”

Efter återhämtningsperioden fann man dock att visceral fettvävnad hos patienter med sömnbrist fortsatte att öka, trots att kroppsvikten sjönk och subkutant fett minskade, och att ökningen av det totala bukfettet planade ut. ”De sov mycket, de åt färre kalorier och deras vikt gick ner, men, och mycket viktigt, trots det så fortsatte deras bukfett att öka,” sa Somers. I genomsnitt ökade den med ytterligare 3,125 cm2 till dag 21.

Fynden väcker ett antal frågor som behöver utredas ytterligare, säger Somers. ”Det finns ett biokemiskt ”budskap” i kroppen som fortsätter att skicka fett till tarmarna”, säger han. ”Vad vi inte vet är om upprepade episoder av otillräcklig sömn faktiskt ackumuleras över tid och leder till bukfetma.”

Studien visade också att de traditionella parametrarna som används för att utvärdera kardiovaskulär risk inte räcker, säger Somers. ”Om vi endast kontrollerade kroppsvikt, BMI och totalt kroppsfett i procent, skulle vi helt missa detta”, säger han.

Framtida undersökningar bör fokusera på två punkter: Att identifiera de mekanismer som orsakar visceral fettvävnad genom för lite sömn, och om förlängd sömn kan vända den processen.

”Den stora oron är uppenbarligen hjärtat,” säger Somers. ”Kom ihåg att det här inte är sjuka människor. Det här är unga friska personer som genom sitt beteende förflyttar sitt kroppsfett till helt fel plats.”

I en ledare i den medicinska tidskriften Journal of the American College of Cardiology skriver endokrinologen Harold Bays, MD, att studien bekräftar behovet av att utvärdera sömnstörningar som en potentiell orsak till ackumulerat visceralt fett. Bays, från University of Louisville, USA, är medicinsk chef och ordförande för Louisville Metabolic and Atherosclerosis Research Center.

”Den största missuppfattningen bland många läkare, och vissa kardiologer, är att fetma inte är en sjukdom”, sa Bays i en intervju. ”Även när vissa läkare tror att fetma är en sjukdom, tror de att dess sjukdomsframkallande potential är begränsad till visceralt fett.” Han noterade att subkutant fett kan leda till ackumulering av visceralt fett och epikardiellt fett, såväl som fettinfiltration i levern och andra vitala organ, vilket resulterar i ökad epikardiell fettvävnad och indirekta negativa effekter på hjärtat.

”Således, även om sömnstörningar inte ökar kroppsvikten, om störningar av sömnen resulterar i fettdysfunktion – ”sjukt fett” – kan detta resultera i ökade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och ohälsosam kroppskonstitution, inklusive en ökning av visceralt fett ”, avslutar Bays.

Medscape

Journal of the American College of Cardiology

Cancerincidens och dödsfall ökar

Cancerincidens, dödlighet, förlorade levnadsår för 29 cancergrupper från 2010 till 2019

En systematisk analys för Global Burden of Disease Study 2019

Abstrakt

Av betydelse

Global Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors Study 2019 (GBD 2019) levererade systematiska uppskattningar av incidens, sjuklighet och dödlighet för att ge information om hur man ska kunna minska cancerbördan.

Mål

Att uppskatta cancerbördan och trender globalt för 204 länder och territorier från 2010 till 2019.

Granskning av evidens

GBD 2019:s metoder användes för att uppskatta och beskriva cancerincidens, dödlighet, levda år med funktionshinder, förlorade levnadsår under 2019 och under det senaste decenniet. Uppskattningar tillhandahålls också av Sociodemografisk Index (SDI), ett sammansatt mått på utbildningsnivå, inkomst per capita och total fertilitetsgrad för de yngre än 25 år.

Fynd

Globalt ökade antalet nya cancerfall från 18,7 miljoner år 2010 till 23,6 miljoner (17,2 miljoner om man exkluderade hudcancer av icke-melanom typ) år 2019, en ökning med 26,3 %, och dödsfallen i cancer globalt var 10 miljoner, en ökning med 20,9%*.

Bland 22 grupper av sjukdomar och skador i Global Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors Study 2019 studien var det bara kardiovaskulära sjukdomar som kom före cancer när det kom till antalet dödsfall och förlorade levnadsår globalt under 2019.

Slutsatser och relevans – cancerincidens

Resultaten av denna systematiska analys tyder på att den globala bördan av cancer är betydande och växande, och som skiljer sig beroende på Sociodemografisk Index (SDI). Studieresultaten tyder på att ökade insatser för att förebygga och kontrollera cancer behövs, för att på ett rättvist sätt ta itu med den ökande bördan av cancer globalt.

* De 5 främsta orsakerna till cancer för både män och kvinnor, var cancer i luftstrupen-bronkerna-lungorna, motsvarande 18,3% av all cancer; tjocktarms- och ändtarmscancer (kolorektalcancer) 9,7%; magcancer 8,9%; bröstcancer 8,2%; och levercancer 5,0%.

Journal of the American Medical Association

Blodtrycksmanschett och medicin

Högt blodtryck har fördubblats globalt de senaste 30 åren

Under de senaste tre decennierna har antalet vuxna runt om i världen med hypertoni (högt blodtryck) ökat från 650 miljoner till 1,28 miljarder, och nästan hälften av dom är inte medvetna om att de har högt blodtryck, enligt den första omfattande globala analysen av förekomsten av hypertoni, upptäckt, behandling och kontroll.

Det finns ett ”massivt hål” i behandlingen, med en stor andel personer med högt blodtryck som inte behandlas eller ens diagnostiseras, säger Majid Ezzati, doktor, Imperial College London, England.

”Där framstegen i behandlingen har varit bra, det har varit vid en kombination av allmän förbättring på tillgång till hälso- och sjukvård, genom försäkringar och även grundläggande tillgänglighet till vårdcentraler och vårdpersonal; att uppmuntra läkare/sjukvårdspersonal att regelbundet mäta blodtryck efter riktlinjer och utbildning; och tillgänglighet och tillgång till prisvärda läkemedel, säger Ezzati.

Obehandlat högt blodtryck är vanligt

Analysen, som leddes av forskare vid Imperial College London och Världshälsoorganisationen (WHO), publicerades online den 24 augusti i The Lancet och presenterades den 30 augusti vid European Society of Cardiology (ESC) Congress 2021.

Ezzati och Noncommunicable Disease risk factor Collaboration  (NCD-RisC) analyserade data från 1.201 befolkningsrepresentativa studier, som omfattade 104 miljoner människor från 184 länder, och som omfattar 99% av världens befolkning.

Hypertoni definierades som systoliskt blodtryck på 140 mm Hg eller högre, diastoliskt blodtryck på 90 mm Hg eller högre eller att medicinera mot högt blodtryck.

Globalt steg antalet personer i åldern 30 till 79 år med högt blodtryck från uppskattningsvis 331 miljoner kvinnor och 317 miljoner män år 1990, till 626 miljoner kvinnor och 652 miljoner män år 2019, varav den största ökningen sker i låg- och medelinkomstländer.

Uppgifterna visar en ”förskjutning av problemet från höginkomstländer, där hypertoni har sjunkit, till låg- och medelinkomstländer och till Central- och Östeuropa, där antalet med hypertoni inte har förändrats särskilt mycket eller istället har ökat”, sa Ezzati.

Kanada, Peru och Schweiz var länder med den lägsta förekomsten av högt blodtryck i världen 2019, medan några av länderna med högst förekomst var Dominikanska republiken, Jamaica och Paraguay för kvinnor och Ungern, Paraguay och Polen för män.

2019 var 41% av kvinnorna och 51% av männen med högt blodtryck omedvetna om sitt tillstånd och 53% av kvinnorna och 62% av männen med högt blodtryck fick ingen behandling.

Globalt kontrollerades och behandlades färre än var fjärde kvinna och var femte man för högt blodtryck.

Både män och kvinnor i Kanada, Island och Sydkorea låg i topp av länderna som fick blodtryckssänkande medicinering, då mer än 70% av dem med högt blodtryck fick behandling 2019.

Däremot var män och kvinnor i Afrika söder om Sahara, centrala, södra och sydöstra Asien och Stillahavsöarna minst benägna att få medicinering. Behandlingsnivån i ett antal av dessa regioner var under 25% för kvinnor och 20% för män.

”Kvarstående låga nivåer av upptäckta och behandlade personer i världens fattigaste länder, tillsammans med ett ökande antal som drabbas av högt blodtryck, kommer att flytta en ökande andel av belastningen av kärl- och njursjukdomar till Afrika (söder om Sahara), Oceanien och södra Asien,” säger Leanne Riley, från WHO, och delaktig i rapporten, i ett pressmeddelande.

”Att förbättra dessa länders kapacitet att upptäcka och behandla högt blodtryck som en del av primärvården och universell hälsobevakning måste skyndas på”, tillade Riley.

”Nästan ett halvt sekel efter att vi började behandla högt blodtryck, som är lätt att diagnostisera och behandla med billiga läkemedel, är det ett misslyckande för folkhälsan att så många av de med högt blodtryck i världen fortfarande inte får den behandling de behöver, säger Ezzati.

Ändå har vissa medelinkomstländer framgångsrikt skalat upp blodtrycksbehandlingen och uppnår nu bättre behandling- och kontrollnivåer än de flesta höginkomstländer. Costa Rica och Kazakstan är två exempel; båda länderna har nu högre behandlingsnivåer än de flesta länder med högre inkomst.

Nya WHO -riktlinjer högt blodtryck

”Det finns ett brådskande behov av en transformation och innovativa tillvägagångssätt för att minska belastningen av högt blodtryck globalt”, skriver Clara Chow, PhD och Tu Nguyen, MD, PhD, från University of Sydney, Australien, i en kommentar.

”Vi behöver bättre strategier för att öka diagnosen och hanteringen, utnyttja primärvården eller befintliga system eller identifiera nya metoder för att engagera patienterna i blodtryckshantering”, säger de.

”Ur perspektivet av en medicinsk modell, digital transformering som telemonitoring, blodtrycksövervakning i hemmet, påminnelser med sms för att förbättra följsamheten och andra digitala hälsoinsatser för att uppmuntra till hälsosamma beteenden eller enklare medicinska behandlingar som initial behandling i form av kombinationsbehandling – till exempel ett enda piller som innehåller ultralåg fyrdubbel dos kombinationsbehandling – bör övervägas för att hantera problem med blodtryckskontroller, föreslår Chow och Nguyen.

”Ett stopp i den globala förekomsten och kontrollnivåerna av hypertoni på cirka 20% borde fungera som en viktig global väckarklocka att hjärt-kärlsjukdom kommer att bli en börda många år framöver, särskilt om vi fortsätter så här,” avslutar de.

WHO släppte också nya rekommendationer för farmakologisk behandling av högt blodtryck hos vuxna för att hjälpa länder att förbättra hanteringen av högt blodtryck.

”Den nya globala riktlinjen för behandling av högt blodtryck, den första på 20 år, ger den mest aktuella och relevanta evidensbaserade vägledningen om initiering av läkemedel mot högt blodtryck hos vuxna,” berättade Taskeen Khan, doktor, från WHO, som ledde framtagande av riktlinjerna, i ett pressmeddelande.

Rekommendationerna omfattar blodtrycksnivån för att starta medicinering, vilken typ av medicin eller kombination av läkemedel som ska användas, målvärde för blodtrycket och hur ofta uppföljning av blodtryck ska göras.

”Behovet av att bättre hantera högt blodtryck kan inte överdrivas. Genom att följa rekommendationerna i denna nya riktlinje, öka och förbättra tillgången till blodtrycksmedicin, identifiera och behandla komplikationer som diabetes och redan existerande hjärtsjukdomar, främja hälsosammare dieter och regelbunden fysisk aktivitet , och mer strikt kontroll av tobaksvaror, kommer länder att kunna rädda liv och minska utgifterna för folkhälsan, säger Bente Mikkelsen, doktor, chef för WHO: s avdelning för icke-smittsamma sjukdomar, i pressmeddelandet.

Medscape

The Lancet

Genetisk sträng och risk för cancer

Hälsosam livsstil kan påverka hög genetisk risk för cancer

NEW YORK (Reuters Health) – En hälsosam livsstil kan minska risken för cancer hos personer med hög genetisk risk, visar ny forskning.

”Våra resultat tyder på att alla bör ha en hälsosam livsstil för att minska den totala risken för cancer. Detta är särskilt viktigt för personer med hög genetisk risk för cancer”, säger Dr. Guangfu Jin, Nanjing Medical University, Kina, i ett pressmeddelande.

Med hjälp av data från omfattande ”genom*”-kopplade studier beräknade Dr. Jin och kollegor individuella Cancer Polygenic Risk Score (poäng) (CPRS) för 16 cancerformer hos män och 18 cancerformer hos kvinnor. De kombinerade dessa poäng till ett enda mått på cancerrisk, baserat på den relativa andelen av varje cancertyp i den allmänna befolkningen.

För att testa sina CPRS använde de genotyp-information från mer än 440.000 män och kvinnor i Storbritanniens biobank mellan 2006 och 2009.

Det fanns en signifikant ökning av incidensen för cancerrisk mellan kvintil** 1 (lägst risk) till kvintil 5 (högst risk) av CPRS, rapporterar teamet i tidskriften Cancer Research. 

Individer med högst CPRS hade nästan dubbelt så hög sannolikhet (för män) och 1,6 gånger så hög risk (för kvinnor) för att att ha blivit diagnostiserad med cancer jämfört med sin senaste uppföljning 2015 eller 2016.

Noterbart är att 97% av patienterna i studien var i den översta femte kvintilen för genetisk risk för minst en typ av cancer.

”Detta tyder på att nästan alla är mottagliga för minst en typ av cancer, vilket betonar vikten för att ALLA bör följa en hälsosam livsstil”, säger Dr Jin i pressmeddelandet.

Genetisk risk för cancer

Individer med både en ohälsosam livsstil och högsta genetiska risk var 2,99 gånger (för män) och 2,38 gånger (för kvinnor) mer benägna att utveckla cancer än de med en hälsosam livsstil och med den lägsta genetiska risken.

För personer med hög genetisk risk var den femåriga incidensen för cancer 7,23% för män och 5,77% för kvinnor med en ohälsosam livsstil, jämfört med 5,51% för män och 3,69% för kvinnor med en hälsosam livsstil.

”CPRS kan fungera som en indikator för genetisk testning redan nu”, säger Dr. Jin till Reuters Health. ”I klinisk praxis föreslås därför att cancerpatienter och deras anhöriga gör ett CPRS-test för att utvärdera om de har hög genetisk risk för att drabbas av cancer oavsett typ eller en ökad risk för att drabbas av en viss typ av cancer”.

”En hälsosam livsstil och tidigare screening för cancer bör vara till hjälp för att minska risken för att drabbas av cancer för personer med en hög genetisk risk. Det är dock oklart om CPRS påverkar patienternas behandling och prognos”, tillade Dr. Jin.

* Arvsmassan dvs en organisms samtliga gener.

** Kvintil – femtedelar dvs i detta fallet delar man in individerna i fem olika grupper utifrån genetisk risk för cancer.

Reuters Health / Medscape

Cancer Research

kvinna som joggar

En hälsosam livsstil ger fler friska år i livet

Abstrakt

Viktigt

Det är väldokumenterat att livsstilsfaktorer, var och en för sig, är kopplade till en lägre risk för att utveckla kroniska sjukdomar, men hur kombinationer av dessa livsstilsfaktorer är förknippade med sjukdomsfria år är inte känt.

Mål 

Att uppskatta sambandet mellan hälsosam livsstil och antalet sjukdomsfria livsår.

Utformande

En prospektiv (framåtblickande) studie, bestående av en sammanslagning av 12 europeiska studier med totalt 116.043 personer. Personerna var friska vid studiestart och följdes mellan 1991 till 2006.

Genomförande 

Fyra livsstilsfaktorer – Rökning, BMI (kroppsmassa-index), Fysisk aktivitet och Alkoholkonsumtion – tilldelades poäng baserat på följande riskstatus: optimal / bra (2 poäng), medel (1 poäng) eller dålig (0 poäng).
Total poäng från 0 (sämst) till 8 (bäst). Sexton olika livsstils-profiler skapades utifrån kombinationer av dessa olika riskfaktorer.

Utfall

Man bedömde antal år mellan 40 och 75 år utan kronisk sjukdom, inklusive typ 2-diabetes, kranskärlssjukdom, stroke, cancer, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Resultat 

Av de 116.043 personer som ingick i analysen var 70.911 kvinnor (61,1%) och medelåldern var 43,7 år .
17.383 deltagare utvecklade minst 1 kronisk sjukdom. Det fanns ett samband mellan den totala hälsosamma livsstilspoängen och antalet sjukdomsfria år.

När man jämförde de som fick högst livsstilspoäng med de som fick lägst, noterade man 9,9 extra år utan kronisk sjukdom hos män och 9,4 extra år hos kvinnor.

De livsstilsprofiler som var förknippade med flest antal friska år var ett BMI (kroppsmassaindex) mindre än 25 och minst 2 av följande faktorer: att aldrig ha rökt, fysisk aktivitet och måttlig alkoholkonsumtion.
Personer med 1 av dessa livsstilsprofiler nådde åldern 70,3 till 71,4 år utan sjukdom beroende på profil och kön.

Slutsatser och relevans 

I denna analys kunde olika hälsosamma livsstils-profiler kopplas till en vinst i form av fler år utan kroniska sjukdom.

Journal of the American Medical Association

grönsaksfat

Bli ditt hälsosamma jag: En ät-väl, kom-i-form, må-bra guide för tonåringar

Att göra hälsosamma val är en bra början. Att ta hand om sin fysiska, känslomässiga och mentala hälsa är det som bygger grunden för dig för att du ska kunna göra det du vill göra.

Tanka upp

Du ansvarar för vad du äter och dricker. Trafikljussystemet kan vara ett användbart verktyg för att vägleda kring val av mat och dryck. Det delar in livsmedel enligt i färgerna i ett trafikljus: grönt (alltid ok) är kalorifattiga livsmedel som innehåller mycket näringsämnen och kan ätas fritt (frukt och grönsaker); gult (ibland ok) är livsmedel med mycket kalorier men också mycket näringsämnen (nötter, ost och korn); rött (enstaka gånger) är livsmedel med mycket kalorier och som inte innehåller mycket näringsämnen (desserter, stekt mat och läsk). Ät på en liten tallrik och fyll hälften av tallriken med frukt och grönsaker. Drick vatten.

Var aktiv

Att vara aktiv hjälper dig att må bra och sova bättre. Sträva mot 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Motionen ska innebära att din andning och hjärtfrekvens ökar. Promenader, cykling, dans, simning, motion i grupp och gymträning är alternativ för att uppnå det. Det viktiga är att du hittar något du verkligen gillar att göra och sedan håller fast vid det.

”Chilla”

Tonåringar känner sig ofta stressade av skola, arbete och andra saker som dyker upp. Du kan hantera din stress genom att träna, att regelbundet äta hälsosamt och få tillräckligt med sömn. Avslappningstekniker som meditation och yoga kan minska din stress. Boka in något varje dag som du gillar att göra och som minskar din stress. Aktiviteter som yoga, läsning, ringa en vän, lyssna på musik, skriva eller spendera tid med ett husdjur kan hjälpa till med stresshantering.

Fixa viktiga Zzz… sömnen

Att få tillräckligt med god sömn är en viktig del för att hålla sig frisk. Sikta mot 8 timmars sömn varje natt. Ta bort TV-apparater och skärmar från ditt sovrum, inklusive mobiltelefon.

Uppsatta mål – må-bra guide

Att lära sig att sätta mål och att hålla dom är en viktig förmåga. För det första, identifiera ditt mål och skriv ner det. Lista de saker som måste genomföras för att målet ska uppnås och börja arbeta med uppgifterna som hjälper dig mot det målet. När du nått ditt mål, belöna dig själv med något som inte innehåller kalorier, som att umgås med en vän, gå på bio eller en vandring.

JAMA Pediatr. Published online May 26, 2020

Man som joggar vid en flodbank

Fysisk aktivitet kan motverka dålig hälsa orsakad av dålig sömn

Fysisk aktivitet i nivå med eller över den rekommenderade mängden per vecka, kan motverka sjukdom orsakad av dålig sömn, visar en stor studie där man följt personer under lång tid.

De som hade både den sämsta sömnkvaliteten och som motionerade minst, hade störst risk för att dö av hjärtsjukdom, stroke och cancer, visar resultaten, vilket fick forskarna att föreslå en trolig synergi mellan sömn och motion.

Forskningen baseras på information från 380.055 män och kvinnor (medelålder 55 år) som deltog i den brittiska biobankstudien.

Deltagarna lämnade information om sin normala fysiska aktivitet varje vecka, som mättes i Metabolic Equivalent of Task* (MET) minuter. Fysiska aktivitetsnivåer kategoriserades som: hög (≥1200 MET minuter / vecka); medel (600-1200); eller låg (1 till ≤600); och ingen måttlig till kraftfull fysisk aktivitet.

Sömnkvaliteten kategoriserades med hjälp av en 0-5 poäng baserad på kronotyp, sömntid, sömnlöshet, snarkning och sömnighet dagtid: hälsosam (4+); medel (2-3); eller dålig (0-1). Ett dussintal kombinationer av fysisk aktivitet och sömnmönster skapades.

Deltagarnas hälsa följdes under i genomsnitt 11 år fram till maj 2020 eller till de avled.

Under studieperioden dog 15.503 deltagare. Totalt 4.095 dödsfall berodde på hjärt-kärlsjukdom och 9.064 av cancer. Av dessa dog 1.932 personer av kranskärlssjukdom, 359 av hjärnblödning, 450 av ischemisk stroke och 1.595 av lungcancer.

59 procent av deltagarna fanns i gruppen med hög fysisk aktivitet; 15 procent i medelgruppen; 10 procent i gruppen med låg aktivitet; och 16 procent i gruppen med ingen måttlig till kraftfull fysisk aktivitet.

Dålig hälsa orsakad av dålig sömn

Mer än hälften (56%) av deltagarna hade ett hälsosamt sömnmönster; 42 procent klassificerades som sömn av medelekvalité; och 3 procent klassificerades som dålig sömn.

Låg sömnpoäng var förknippade med högre risk för dödlighet oavsett orsak, liksom dödsfall i hjärt-kärlsjukdom och ischemisk stroke.

Jämfört med de med hög fysisk aktivitet och en hälsosam sömnpoängskombination, hade de i motsatta delen av skalan, de med ingen måttlig till kraftig fysisk aktivitet och dålig sömnkombination, högst risk för att dö oavsett orsak (57% högre), dö i kardiovaskulär sjukdom (67% högre) och att dö i cancer (45% högre), särskilt i lungcancer (91% högre).

Låga nivåer av fysisk aktivitet förstärkte den ogynnsamma kopplingen mellan dålig sömn och alla hälsoresultat, med undantag för stroke.

Studien har ett antal begränsningar. Det är observationsstudie och man använde sig av självrapporterade mätning. Utsatthet och justering för faktorer som kunde påverka utfallet samlades också in vid rekryteringen och antogs vara relativt konstant över tid.

* 1 MET (Metabolic Equivalent of Task) är mängden energi som används när du sitter still. Fysiska aktiviteter kan klassificeras med hjälp av MET:s för att indikera dess intensitet. Till exempel kan läsa en bok förbruka cirka 1,3 MET:s medan att jogga kan göra åt 8-9 MET:s. MET:s kan också översättas till lätt, måttlig och kraftfull träningsintensitet.

Medscape

British Journal of Sports Medicine

Glad äldre kvinna

Människor som blir över 100 år har bra DNA-reparationsgener

Vi kan lära oss mycket av våra åldringar, inte bara från deras erfarenheter utan också från deras gener, säger italienska forskare som för första gången har avkodat DNA från människor äldre än 100 år för att ta reda på hur de undkom åldersrelaterade sjukdomar.

”105 år är en tuff tröskel att ta sig över och de som lyckas är verkligen superidrottare när det gäller åldrande,” säger Paolo Garagnani, doktor, docent i allmän patologi vid universitetet i Bologna, Italien.

Dessa ”superhundraåringar” är anmärkningsvärda eftersom de också tenderar att undvika de långa sjukdomsperioderna som så ofta överskuggar de sista åren av en äldre människas liv, säger han.

För att ta reda på vad som skiljer den äldsta av de äldsta från den genomsnittliga personen, genomsökte Garagnani och hans team Italien efter människor som blivit 105 år och sekvenserade deras gener för att undersöka hur de hade kunnat leva så länge.

Italien är perfekt för denna typen av forskning eftersom befolkningen har en av de längsta förväntande livslängderna i världen och den katolska kyrkan har exakta register över dop, vilket hjälper forskare att verifiera människors ålder.

Människor som blir över 100 år

Forskarna tog blodprover från 81 personer och genomförde genomsekvensering för att leta efter skillnader mellan hundraåringarna och yngre människor. Och de fann att människor som lever över 100 år tenderar att ha en unik genetisk bakgrund som gör deras kroppar mycket effektiva för att reparera DNA.

Forskarna identifierade också fem vanliga genetiska förändringar mellan generna COA1 och STK17A. Dessa generna är involverad i områden som är viktiga för hälsan hos mänskliga celler och utvecklingen av cancer, hjärtinfarkt och stroke, vilka är sjukdomar som hundraåringar tycks ha en lägre risk att drabbas av, säger Garagnani.

De flesta människorna som forskarna träffade levde ett självständigt liv upp till 100 år och över, och de drabbades inte av sjukdom. Ofta när människor lever så länge så tenderar de att dö plötsligt, förklarade han. ”När de tycker att det räcker så går de bort inom ett par dagar eller en vecka.”

Medscape

eLife

Svårt att sova

Ohälsosamma sömnbeteenden kan leda till färre friska år

En ny prospektiv kohortstudie som publicerades i tidskriften Sleep and Breathing tyder på att vissa ohälsosamma sömnbeteenden är förknippade med en ökad risk att leda till färre friska år i livet.

Forskarna tittade på sambandet mellan fyra sömnbeteenden (insomningsbesvär / sömnlöshet, tupplur, sömnighet dagtid och svårighet att ta sig ur sängen) och risken för färre hälsosamma år bland 323.373 brittiska deltagare (biobank). Färre år med hälsa definierades utifrån åtta tillstånd – hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), stroke, demens, diabetes, cancer och död.

Ohälsosamma sömnbeteenden

De sömnbeteenden som var associerat med en signifikant högre risk för färre hälsosamma år inkluderade ”upplever ofta sömnlöshet / sömnlöshet” (HR, 1,05; P <0.001), ”tar ofta en tupplur” (HR, 1,22; P <0.01), ”överdriven sömnighet dagtid” (HR, 1,25; P <0.001) och ”svårighet att stiga upp ur sängen” (HR, 1,08; P <0.001).

Den befolkningsrelaterade riskprocenten indikerade att 7 procent av hälsoförlusten kunde förebyggas om deltagarna hade låg risk (hälsosamt) sömnbeteende jämfört med ett högrisk sömnbeteende.

Studiens författarna förklarade: ”Dessa bevis understryker sömnbeteende som en viktig hälsofaktor som kräver en större uppmärksamhet. Därför behövs hållbara hälsoprogram för att förbättra sömnbeteendet i befolkningen”.

Medscape

Sleep and Breathing

Sömnproblem

Kort sömn ökar demensrisk

Människor som sover mindre än 6 timmar per natt när dom är i 50 – 60-årsåldern verkar vara mer benägna att utveckla demens än de som sover minst 7 timmar varje natt, enligt en ny studie.

”Vi visade att en konsekvent koppling mellan kort sömntid i mitten av livet och risken för att utveckla demens. Detta samband förklarades inte av psykiska störningar och andra kroniska tillstånd som är kända för att vara associerade med demens,” säger Séverine Sabia, doktorand, från University of Paris, Frankrike.

”Denna studie belyser vikten av att ha god sömnrytm för hjärnans hälsa”, tillade Sabia.

Studien publicerades 20 april online i Nature Communications.

Ny studie

”I studier om demens är det viktigt att komma ihåg den långa prekliniska perioden av demens,” berättar Sabia. Eftersom de flesta demenser kännetecknas av olika patofysiologiska förändringar över 20 år eller mer behövs studier med lång uppföljning för att få inblick i sambandet mellan sömntid och efterföljande demens.

Fram tills nu kommer mycket av bevisen på detta samband från studier där man följt upp personer mindre än tio år.

I denna studien undersökte forskarna sambandet hos 7.959 deltagare från den brittiska Whitehall II-kohorten som följdes i 25 år med hjälp av upprepad kontroll på sömntid med start i medelåldern.

Under uppföljningen diagnostiserades 521 fall av demens.

Resultaten visade en högre demensrisk associerad med en sömntid på 6 timmar eller mindre i 50 och 60 års ålder, jämfört med en normal 7 timmars sömn, även om detta uppskattades exakt för sömntiden vid 70 års ålder.

Sömnvaraktighet <6 timmar och incidenten risk för demens

Ålder:
50 år – HR 1,22 (P = 0.04)
60 år – HR 1,37 (P = 0.005)
70 år – HR 1,24 (P = 0.1)

Dessutom fann de att bestående kort sömntid vid 50, 60 och 70 år, jämfört med bestående normal sömntid, också var associerad med en 30% ökad risk för demens, oberoende av sociodemografiska, beteendemässiga, kardiometaboliska och psykiska hälsofaktorer.

Resultaten bekräftades med hjälp av en objektiv mätmetod av sömntiden i en undergrupp av deltagarna.

Det fanns inga tydliga bevis på ett samband mellan lång sömntid och incidensen demens, vilket har rapporterats i en del studier.

Starka bevis – kort sömn ökar demensrisk

”Det finns ett intensivt intresse för om dålig sömn kan orsaka eller förvärra demens och därför om förbättring av sömn kan hjälpa till att förhindra demens”, säger Elizabeth Coulthard, doktor, lektor i demensneurologi, University of Bristol, Storbritannien.

”Innan denna studie fanns det redan starka bevis för att sömnen blir onormal innan demensen diagnostiseras. Men detta förklarar fortfarande inte om sömnen utlöser eller förvärrar demensen eftersom förändringarna i hjärnan som orsakar demens börjar många år innan demensen diagnostiseras. Vi vet att utvecklad demens är förknippad med dålig sömn, säger Coulthard, som inte var inblandad i studien.

Denna nya studie, berättar Coulthard, ”adderar ny information till den framväxande bilden” eftersom sömn rapporterats kontinuerligt i en grupp medelålders personer som följts upp i mer än två decennier.

”Detta innebär att åtminstone en del av de personer som utvecklade demens troligen inte hade det i början av studien, när deras sömn först utvärderades. Så det stärker bevisen för att dålig sömn i medelåldern kan orsaka eller förvärra demens senare i livet, säger Coulthard.

Tom Dening, MD, chef för Center for Dementia vid Institute of Mental Health, University of Nottingham, England, säger också att det tyder på att sömnstörningar kan uppstå långt innan andra kliniska symtom på demens.

”Denna studie kan dock inte fastställa orsak och verkan”, förtydligar Dening.

”Kanske är det helt enkelt ett mycket tidigt tecken på en debuterade demens, men det är också väldigt troligt att dålig sömn inte är bra för hjärnan och kan göra den sårbar för neurodegenerativa tillstånd som Alzheimers sjukdom”, säger Dening.

”Att stänga av mobiltelefoner och undvika kaffe före sänggåendet är goda vanor eftersom vi redan vet vikten av god sömn för hälsan rent generellt. Vi behöver dock fler studier för att få svar på om längre sömntid i sig kan minska risken för demens senare i livet”, tillade han.

Medscape

Nature Communications