Livsstil - sidan 4

Lax på isbädd

Hälsosam livsstil kan kompensera vid genetisk risk för prostatacancer

Att ha en hälsosam livsstil kan kompensera för en ökad risk för dödlig prostatacancer hos patienter med genetiska riskfaktorer, enligt resultat från en stor amerikansk studie.

Hos män med den högsta risken för att dö av prostatacancer, men som har den hälsosammaste livsstilen (högsta poängen i hälsosam livsstil), minskar risken för dödlig sjukdom med hälften, säger författaren till studien Anna Plym, doktorand, vid Brigham and Women’s Hospital och Harvard School of Public Health, Boston. Hon presenterade resultaten vid American Association for Cancer Research årliga möte 2021.

Plym noterade att genetiska faktorer utgör 58% för risken att drabbas av prostatacancer, där SNP (nukleotidpolymorfier) står för en avsevärd del av mottagligheten för prostatacancer.

En nyligen publicerad studie visade att en polygenisk riskpoäng (PRS) härstammad genom att kombinera information från 269 SNP var ”mycket förutsägbar” för prostatacancer, berättade Plym. Det fanns en tiofaldig gradient i sjukdomsrisk mellan den lägsta och högsta genetiska risk-decilen (decil = uppdelat i 10 delar), och mönstret var genomgående för etniska grupper.

Dessutom, noterade Plym, att tidigare studier har indikerat att en hälsosam livsstil minskar risken för dödlig prostatacancer.

Vad som har förblivit oklart är om risken för att både utveckla prostatacancer och att den utvecklas till en dödlig sjukdom kan förhindras genom att följa en hälsosam livsstil.

För att undersöka frågan använde Plym och hennes grupp 269-SNP PRS för att uppskatta den genetiska risken för prostatacancer hos 10.443 män som ingick i Health Professionals Follow-up Study. Männen delades in i kvartiler (fyra olika grupper) efter genetisk risk.

Utredarna klassificerade också männen efter en validerad skala som gav poäng efter livsstil. Det gavs en poäng för var och en av följande:
Icke rökare eller har slutat för minst 10 år sedan; BMI under 30; ansträngande fysisk aktivitet; högt intag av tomater och fet fisk; lågt intag av processat kött.
Personer med 1-2 poäng ansågs vara minst hälsosamma, de med 3 poäng var måttligt hälsosamma och de med 4-6 poäng var de mest hälsosamma.

Utfallet som mättes var prostatacancer och dödlig prostatacancer (dvs metastaserande cancer eller död i relaterad prostatacancer).

Ingen övergripande fördel med en hälsosam livsstil

Vid uppföljning på 18 år (mediantid) observerades 2.111 fall av prostatacancer. Och vid uppföljning på 22 år (mediantid) inträffade 238 dödliga fall av prostatacancer.

Män i den högsta genetiska riskkvartilen var fem gånger mer benägna att utveckla prostatacancer (riskförhållande 5,39) och hade tre gånger högre risk för att utveckla dödlig prostatacancer (riskförhållande 3,43), jämfört med män i den lägsta genetiska riskkvartilen.

Att följa en hälsosam livsstil (enligt detta poängsystem) minskade inte risken för prostatacancer totalt sett (riskförhållande 1,01) och påverkade inte män i de lägre genetiska riskkvartilerna.

Däremot verkade en hälsosam livsstil påverka män i den högsta genetiska riskkvartilen. Män med de bästa hälsosamma livsstilspoängen hade bara hälften så hög risk för dödlig prostatacancer, jämfört med män med de lägsta livsstilspoängen (3% mot 6%).

En motvikt mot genetisk risk för prostatacancer

Anna Plym observerade att andelen dödlig sjukdom hos män med de högsta livsstilspoängen matchade andelen för studiegruppen som helhet (3%), vilket tyder på att en hälsosam livsstil kan motverka en hög genetisk risk.

Hon tillade att tidigare forskning har bekräftat fysisk aktivitet som en skyddande faktor, men det behövs mer studier för att belysa den relativa nyttan med hälsosamma livsstilsfaktorer.

Dessutom, ytterligare forskning nödvändig för att förklara varför nyttan var begränsad till risken för dödlig prostatacancer hos män med den högsta genetiska risken.

Anna Plym spekulerade i att de genetiska varianterna som bidrar till hög PRS också kan vara de varianter som har den starkaste interaktionen med livsstilsfaktorer. För män med en genetisk ärftlighet för prostatacancer, tillade hon, kan resultaten visa på det potentiella värdet av följa dessa patienter.

”Våra resultat gör ett tillägg till nuvarande bevis som tyder på att män med hög genetisk risk kan dra nytta av ett riktat screeningprogram för prostatacancer, som syftar till att upptäcka en potentiellt dödlig prostatacancer medan den fortfarande är möjlig att bota”, säger hon.

Charles Swanton, MB PhD, vid Francis Crick Institute och UCL Cancer Institute i London, tog upp möjligheten att konkurrerande riskfaktorer kan spela in.

Om en hälsosam livsstil leder till längre liv, frågar han sig, gör det att sannolikheten ökar för att patienter kommer att leva tillräckligt länge för att dö av sin prostatacancer och inte dö av hjärt-kärlsjukdomar, komplikationer till diabetes etc? Om så är fallet, påverkar den hälsosamma livsstilen verkligen då prostatacancer?

Plym svarade att bland de i den högsta genetiska riskgruppen med en ohälsosam livsstil, översteg risken för prostatacancer risken för andra sjukdomar.

Medscape

Nature Genetics

drink

En drink per dag ökar risken för förmaksflimmer

Abstrakt

Syfte

Det finns motsägelsefulla bevis när det gäller förhållandet mellan alkoholkonsumtion och insjuknande i förmaksflimmer, särskilt vid en låg alkoholkonsumtion.
Studien utvärderade sambandet mellan alkoholkonsumtion, hjärt-biomarkörer och frekvensen insjuknande i förmaksflimmer för olika mängd av alkoholkonsumtion i Europeiska länder. 

Metoder och resultat

Studien följde 107.845 deltagare för att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, inklusive olika typer av alkohol och dricksmönster, och frekvensen insjuknande i förmaksflimmer. Man samlade information om klassiska kardiovaskulära riskfaktorer och hjärtsvikt, och mätte biomarkörer. Medianåldern för deltagarna var 47,8 år, 48,3% var män. Alkoholkonsumtionen i median var 3 g / dag (ca 1 cl starksprit). 

5.854 individer utvecklade förmaksflimmer (median uppföljningstid: 13,9 år). Riskförhållandet för en drink (12 g) per dag var 1,16, P <0,001. 

Sambandet var likartat för olika typer av alkohol. Däremot var alkoholkonsumtion i mindre mängd förknippat med en minskad risk för insjuknande i hjärtsvikt. 

Sambandet mellan alkoholkonsumtion och insjuknande i förmaksflimmer kunde inte helt förklaras av vare sig koncentrationer av hjärt-biomarkörer eller av förekomsten av hjärtsvikt.

Slutsatser – En drink per dag ökar risken för förmaksflimmer

Till skillnad från andra hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt, var även ett måttligt alkoholintag motsvarande 1,2 drinkar / dag kopplat till en ökad risk för förmaksflimmer, vilket måste tas i beaktande i det förebyggande arbetet för att förhindra uppkomst av förmaksflimmer.

European Heart Journal

cool tjej som röker

Koppling mellan rökning och Alzheimers sjukdom

Abstrakt

Av betydelse

Cigarettrökning har kopplats till risk för neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom. Sambandet mellan rökning och förändring av biomarkörer i mänsklig ryggmärgsvätska är inte helt förklarad.

Utförande och deltagare 

I denna studie av 191 vuxna män undersöktes biomarkörer i ryggmärgsvätska hos rökare och icke-rökare. Deltagare som inte rökte och som inte hade någon missbruks- eller beroendehistorik ingick i den rökfria gruppen. Den aktiva rökgruppen inkluderade personer som under ett år rökte minst 10 cigaretter per dag.

Mätning

Man mätte nivåer av följande biomarkörer i ryggmärgsvätska – β-amyloid 42 (Aβ42 – specifik för Alzheimers), TNFα, BDNF, SOD och NOS. Sociodemografiska data och rökhistoria införskaffades.

Resultat

Av 191 deltagare var 87 (45,5%) rökare och 104 (54,4%) icke-rökare. 

Medelåldern för icke-rökare var 29,6 år och för rökare 34,4 år (P = 0,01), utbildningstiden för icke-rökare var 13,2 år och för rökare 11,9 år (P = 0.001), kroppsmassindex (BMI) för ickerökare var 24,9 och för rökare 25.9, P = 0.005). 

Vid jämförelse av biomarkörer i ryggmärgsvätska fann man att Aβ42 och TNFα var signifikant lägre hos icke-rökare, medan BDNF, SOD, NOS var högre.

Slutsatser och relevans – rökning och Alzheimers

I denna studie visades att rökning kunde kopplas till biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket påvisades av bl.a högre Aβ42-nivåer och neuro-inflammation i ryggmärgsvätskan, hos rökarna.

Journal of the American Medical Association

trött kvinna

Samband mellan sömntid och kognitiv påverkan

Abstrakt

Av vikt

En koppling mellan sömntid och kognitiv påverkan har inte tidigare visats.

Målsättning

Att undersöka sambandet mellan sömntid och kognitiv påverkan genom en samlad analys av två nationellt representativa åldrande grupper.

Resultat

Data från 20.065 deltagare analyserades, inklusive 9.254 från en engelsk studie på äldre (medelålder  64,6 år, 55,9% kvinnor; uppföljningstid 8 år) och 10.811 från Kina (medelålder 57,8 år, 50,2% män, uppföljningstid 4 år). 

Kognitiva poäng hos individer med 4 timmar eller mindre och 10 timmar eller mer sömn per natt minskade snabbare än i jämförelsegruppen som sov 7 timmar per natt.

Slutsatser och relevans – sömntid och kognitiv påverkan

I denna studie hittades ett samband mellan sömntid och kognitiv påverkan, vilket indikerar att kognitiva funktioner bör kontrolleras hos personer med otillräcklig (≤4 timmar per natt) eller överdriven (≥10 timmar per natt) sömntid. Framtida studier behövs för att undersöka mekanismerna för sambandet mellan sömntid och kognitiv påverkan.

JAMA

ansikte i pussel

Hälsosam livsstil minskar risken för Alzheimers

Abstrakt

Målsättning

Att fastställa effekterna av en hälsosam livsstil och risk för att utveckla Alzheimers demens.

Metoder 

Med hjälp av data från 2 studier, Chicago Health and Aging-projektet (CHAP; n = 1.845) och Rush Memory and Aging-projektet (MAP; n = 920) definierades en hälsosam livsstilspoäng baserat på; icke-rökning, ≥150 min per vecka av måttlig till intensiv fysisk aktivitet, lätt till måttlig alkoholkonsumtion, högkvalitativ Medelhavs-DASH-diet* och engagemang i kognitiva aktiviteter (hjärnstimulerande aktiviteter), vilket ger en total hälsosam livstilspoäng mellan 0 till 5.

Resultat 

Personerna följdes upp i 5,8 år i CHAP-studien och 6,0 år i MAP-studien och 379 deltagare (CHAP) respektive 229 st (MAP) drabbades av Alzheimers demens. 

När man jämförde de med 0-1 hälsosam livsstilsfaktor, var risken:
37% lägre för deltagare med 2-3 hälsosamma livsstilsfaktorer
60% lägre för de med 4-5 hälsosamma livsstilsfaktorer
att drabbas av Alzheimers demens. 

Slutsats – Hälsosam livsstil minskar risken för Alzheimers

En hälsosam livsstil är förknippad med en väsentligt lägre risk för att drabbas av Alzheimers demens.

* Ska innehålla: 

Gröna bladgrönsaker, alla andra grönsaker, bär, nötter, olivolja, fullkorn, fisk, bönor, kyckling, vin (högst ett glas per dag).

Livsmedel som ska undvikas eller begränsas inkluderar:

Smör / Margarin, Ost, rött kött, Friterad mat, Sötsaker

Neurology

kvinna som ammar

Amning skyddar barn mot allvarliga infektioner

Abstrakt

Bakgrund

Studier om sambandet mellan amning och infektioner hos barn efter det första levnadsåret ger motstridiga resultat. Denna studien undersökte om tiden som amningen pågick hade ett samband, dels med antalet sjukhusvistelser på grund av infektion och dels infektionssymtom hos barnet i hemmet.

Resultat

815 mamma-spädbarn ingick i utvärderingen. Mediantiden för amning var 7,6 månader och exklusiv amning (endast med bröstmjölk) var 2,1 månader. Sjukhusvistelse på grund av infektion sågs hos 207 (25,4%) spädbarn under de första tre åren av livet. Sjukhusvistelse på grund av infektion minskade med en längre amningstid (P <0,001). Det starkaste sambandet mellan amningstid och sjukhusvistelse under det första levnadsåret, noterades bland annat för infektioner i nedre luftvägarna (P ≤ .05). För spädbarn som enbart ammades med bröstmjölk var sjukhusvistelsen ännu lägre. 

Man hittade dock ingen skyddande effekt av amning mot infektion hos spädbarn i åldrarna 12 till 36 månader.

Slutsats – Amning skyddar barn mot allvarliga infektioner

Resultaten i denna studie konstaterar att en lång amningstid, särskilt som exklusiv amning (endast bröstmjölk), skyddar barn mot infektioner som kräver sjukhusvård under det första levnadsåret, men inte därefter. 

Pediatrics

man som gäspar

Långvarig sömnstörning och hälsorisker?

Hur farligt är det att ha sömnproblem? Man vet sedan tidigare att kortvarig sömnstörning kan kopplas till hälsorelaterade problem. Men kunskapen om långvariga sömnproblem är farligt är mer okänt.

Abstrakt

Av vikt 

När patienter rapporterar sömnstörning så kan det kopplas till hälsoproblem; men hur personer med sömnstörning påverkas på lång sikt och om det kan kopplas till kardiovaskulär sjukdom och dödlighet oavsett orsak är emellertid okänt.

Mål 

Att fastställa om en långvarig sömnstörning jämfört med enstaka rapporterad sömnstörning kan kopplas till en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom och dödlighet oavsett orsak.

Patienter och upplägg 

En prospektiv (framåtblickande) studie som startade 2006 och pågick fram till 2010. Man följde 52.599 kinesiska vuxna där ingen hade förmaksflimmer, hjärtinfarkt, stroke eller cancer vid studiestart. 

Resultat 

Av de 52.599 deltagarna som ingick i studien (medelålder 52,5 år), varav 40.087 (76,2%) var män och 12.512 (23,8%) kvinnor. 

Utifrån sömnens varaktighet och mönster över tid kategoriserades 4 tydliga sömnmönster:
1. Normalt stabil (intervall, 7,4 till 7,5 timmar – 40.262 personer).
2. Normalt minskande (från 7,0 till 5,5 timmar – 8.074 personer),.
3. Lågt ökande (från 4,9 till 6,9 timmar – 3.384 personer) .
4. Lågt stabil (intervall 4,2 till 4,9 timmar – 879 personer). 

Under en genomsnittlig uppföljning på 6,7 år dog 2.361 personer och 2.406 drabbades av en kardiovaskulär sjukdom. 

Jämfört med det normala stabila mönstret, var ett lågt ökande sovmönster förknippat med en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. 

Ett normalt minskande mönster kunde kopplas till en ökad risk för dödlighet oavsett orsak. 

Det lågt stabila mönstret var associerat med den högsta risken för kardiovaskulär sjukdom och död.

Slutsatser – Långvarig sömnstörning och hälsorisker

I denna studie konstaterades att sömnens varaktighet och sovmönster med kort eller instabil sömn var signifikant förknippade med en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom och dödlighet oavsett orsak. 

Att undersöka mönster av sömnvaraktighet under längre perioder kan bidra till att identifiera olika riskgrupper och för att erbjuda bäst hjälp. 

Personer som rapporterade att de alltid sov mindre än 5 timmar per natt bör betraktas som en grupp med hög risk både för kardiovaskulär sjukdom och för att dö.

JAMA Netw Open. 

sova måne

Minskad REM-sömn kan leda till hjärt-kärlsjukdom och i värsta fall även till död

Abstrakt

Av vikt

REM-sömn har kopplats till hälsostatus, men lite är känt om det finns ett samband mellan REM-sömn och dödlighet.

Syfte

Att undersöka om REM-sömn är förknippad med ökad risk för dödlighet i två oberoende grupper och att undersöka om ett annat sömnstadium kan påverka resultaten.

Resultat 

Grupp 1 inkluderade 2.675 personer (2.675 män [100%], medelålder, 76,3 år) och de följdes upp i snitt i 12,1 år. 

Grupp 2 inkluderade 1.386 personer (753 män [54,3%], medelålder, 51,5 år) och de följdes upp i snitt i 20,8 år. 

Grupp 1 hade en 13% högre dödlighet för varje 5% minskning av REM-sömn. Resultaten var detsamma när det gällde död i hjärt-kärlsjukdom och andra dödsorsaker. 

Resultaten upprepades i Grupp 2 trots att deltagarna här var yngre ålder, och även bestod av kvinnor och med en längre uppföljning. 

REM-sömn identifierades som det viktigaste sömnstadiet korrelerat till överlevnad.

Slutsats och relevans – Minskad REM-sömn kan leda till hjärt-kärlsjukdom

I denna studien där man undersökt två olika grupper såg man ett samband i båda grupperna mellan minskad REM-sömn och en ökad risk för att dö oavsett orsak, att dö i hjärt-kärlsjukdom och annan icke-cancerrelaterad död.

JAMA Neurol.

skelett på cigarett

Att röka några cigaretter per månad är farligt

Abstrakt

Bakgrund 

En allt större andel rökare i USA, röker vid färre tillfällen och inte varje dag. Vissa icke-rökare har alltid haft detta mönster, medan andra tidigare hade rökt dagligen. Effekten av att minska på rökning från daglig till mer sällan-rökning och eventuell vinst med detta är ganska okänd.

Mål 

Att utvärdera total risk och dödlighet specifikt kopplat till rökning för icke-dagliga och dagliga rökare, kopplat till antalet cigaretter per månad, och år efter att ha minskat från daglig till icke-daglig rökning, och år efter att de slutade.

Design och deltagare 

Cigarettrökarna klassificerades som Dagliga eller Icke-dagliga rökare; och nuvarande icke-dagliga rökare kategoriserades efter om de tidigare rökt varje dag.

Resultat 

Bland 505.500 deltagare (i åldrarna 18-103 år) inträffade cirka 47.000 dödsfall.
Antalet cigaretter som röktes per månad i snitt var 600 (ca 20 st per dag) för daglig rökare och 40 st för icke-daglig rökare (ca 1,5 st per dag).

Risken att dö var 2,32 gånger högre för daglig rökare och 1,82 gånger högre för icke-dagliga rökare än för de som aldrig rökt.
Denna riskökning noterades vid 6 till 10 cigaretter per månad och risken ökade med antalet röktillfällen.


För icke-daglig rökare som tidigare rökt varje dag, minskade risken för att dö jämfört med daglig rökare, men den var fortfarande högre (1,73 gånger förhöjd risk) än för dagliga rökare som slutat röka för 10 år sedan (1,18 gånger förhöjd risk).

Slutsatser och relevans – Att röka några cigaretter per månad är farligt

Även om man såg att risken för att dö minskade om man gick från att röka dagligen till mer sällan (icke-daglig rökare), så såg man att om man helt slutar att röka så var vinsten så mycket större. Långtids icke-rökare har högre risk att dö än de som aldrig rökt, och det gällde även som som röker 6 till 10 cigaretter per månad. Därför bör alla rökare sluta, oavsett hur sällan de röker.

JAMA Netw Open. 2020;3(6):e206436. 

sprängande huvudvärk

Användning av smartphones och huvudvärk

Abstrakt

Målsättning

Att klargöra om det finns ett samband mellan användning av smartphones och förekomst av nydebuterad huvudvärk och / eller ökad svårighetsgrad av huvudvärk hos patienter med primär huvudvärk.

Metoder 

I en studie som pågick mellan 2017 och 2018 delades patienter med primär huvudvärk in i två grupper: 

– Smartphones användare (Smartphone Users = SU).
– Icke-smartphone användare (Non Smartphone Users = NSU).
 

Deltagarna fick fylla i ett frågeformulär för att dokumentera huvudvärkssymtomen och vilken medicin dom tog. 

Det huvudsakliga målet var att bestämma sambandet mellan användandet av smartphone och nydebuterad huvudvärk eller om svårighetsgraden av huvudvärk ökade. 

Det sekundära målet var att bestämma eventuella skillnader i behov av akut medicinering och av förebyggande medicinering.

Resultat 

400 patienter inkluderades i studien, varav 194 var Icke-smartphone användare (NSU) och 206 Användare av smartphones (SU). 

Personerna i NSU-gruppen var äldre med lägre utbildning och socioekonomisk status. Huvudvärkssymtomen var liknande i båda grupperna, med undantag för högre förekomst av aura, NSU 7,7% jmf SU 17,5%; (p = 0,003). 

Det var fler patienter som tog smärtstillande medicin som inte ledde till symtomlindring av huvudvärken i SU-gruppen (SU: 95,6% jmf NSU 80,9% (p <0,001). 

Detta ledde till ett ökat intag av piller och sämre svar på medicineringen i gruppen med högt SU.

Slutsatser – Användning av smartphones och huvudvärk

Frekvent användning av smartphone var förknippad med ett ökat behov av akut medicinering samt sämre effekt av medicinen. Långtidsstudier behövs för att bekräfta dessa fynd.

Neurology