Sjukdom

Abstrakt

Bakgrund

Kardiovaskulära riskfaktorer i barndomen kan förutsäga hjärt-kärlsjukdom senare i vuxen ålder, men kopplingarna är oklara.

Metoder

I en prospektiv kohortstudie som involverade deltagare i International Childhood Cardiovascular Cohorts (i3C) Consortium, utvärderade om riskfaktorer i barndomen (i åldrarna 3 till 19 år) var associerade med kardiovaskulära incidenter senare i vuxen ålder (i genomsnitt följdes deltagarna i 35 år). BMI, systoliskt blodtryck, totalt kolesterol, triglycerider och ungdomars rökning analyserades. Studiens utfall var dödliga kardiovaskulära incidenter.

Resultat

Totalt inkluderades 38.589 deltagare, 50% var män, och medelåldern då deltagaren kontrollerades i barndomen var 12 år. Medelåldern när deltagarna drabbades av en kardiovaskulär incident var 47 år. De som drabbades var äldre, fler var män och både deras föräldrar och de själva hade en lägre utbildningsnivå jämfört med de som inte drabbades av en kardiovaskulär händelse.

I analysen av 319 dödliga kardiovaskulära incidenter fann man en ökad risk för att drabbas av detta senare i livet för de som haft för högt totalt kolesterol och ​​som rökt i ungdomen.

En högre risk observerades, men inte bara i gruppen med den högsta nivån riskfaktorer, utan också bland de med ”hög – normal” eller ”hög – acceptabel” nivå när det gällde BMI, systoliskt blodtryck och triglycerider.

Slutsats

Kardiovaskulära händelser hos barn är sällsynta, men obduktioner har visat på histologiska aterosklerotiska förändringar i aorta och kranskärl hos unga personer med dyslipidemi (för höga blodfetter), förhöjt blodtryck och rökning.

Riskfaktorer för hjärtsjukdom

Denna prospektiva kohortstudie visade att de kardiovaskulära riskfaktorerna högt BMI, högt systoliskt blodtryck, högt kolesterol, höga triglycerider och ungdomars rökning, och särskilt om dessa faktorer kombinerades och inträffade i tidig barndom, var associerade med en ökad risk för att drabbas av kardiovaskulära incidenter och dödsfall före 60 års ålder.

The New England Journal of Medicine

En frisk, varierad tarmflora är associerad med bättre kognitiv funktion i medelåldern, antyder ny forskning.

Forskarna genomförde kognitiva tester och analyserade avföringsprover hos nära 600 vuxna och fann att beta-diversitet, som är ett mått på tarmmikrobiell gemensam sammansättning mellan personer, var signifikant kopplat till kognitiva poäng.

Tre specifika bakteriefamiljer visade ett positivt samband med prestation på minst ett kognitivt test, medan ett visade ett negativt samband.

”Data från studien stödjer ett samband mellan den mikrobiella tarmfloran och mått på kognitiv funktion – resultaten överensstämmer med resultat från annan forskning på både människor och djur,” säger forskaren Katie Meyer, ScD, biträdande professor, Department of Nutrition, UNC Gillings School of Public Health, Chapel Hill, North Carolina, USA. 

”Men det är också viktigt att inse att vi fortfarande lär oss om hur man karakteriserar betydelsen av denna dynamiska ekologiska koloni av mikroorganismer och beskriver vägarna för mekanismen,” säger hon.

Studien publicerades i JAMA den 9 februari.

”Ny” forskning

”Kommunikationsvägar mellan tarmbakterier och neurologisk funktion (kallad ”tarm-hjärnaxeln”) har dykt upp som ett nytt område för forskning om potentiella mekanismer som reglerar hjärnans hälsa genom immunologiska, metabola och endokrina vägar”, skriver forskarna.

Ett antal studier har visat samband mellan tarmmikrobiella mått och neurologiska resultat, inklusive kognitiv funktion och demens, men mekanismerna bakom dessa samband har inte fastställts helt.

Djurstudier och mindre studier på människor har antytt att minskad mikrobiell mångfald är associerad med sämre kognition, men man har inte genomfört större studier och i olika samhällspopulationer.

Forskarna undersökte därför kopplingen mellan tarmmikrobiell mångfald och taxonomisk sammansättning (indelning eller klassificering av organismer i klass, familj, släkt, art etc) med kognitivt status i en stor grupp av sociodemografiskt olikartade vuxna som levde i fyra storstadsområden och som var deltagare i studien Coronary Artery Risk Development in Young Adults (CARDIA).

Man antog att mikrobiell mångfald skulle vara positivt kopplad till kognitivt status och att högre kognitivt status skulle vara associerad med specifika taxonomiska grupper involverade i den kortkedjiga fettsyraproduktionen.

Den 30-åriga uppföljningen i CARDIA ägde rum 2015 – 2016, då de ursprungliga deltagarna var i åldern 48 till 60 år. Under den undersökningen genomgick deltagarna ett batteri av kognitiva bedömningar, och 615 personer lämnade också ett avföringsprov för en mikrobiom-substudie (en studie i studien); av dessa hade 597 (medelålder 55 år) både avförings-DNA tillgängligt för sekvensering och ett komplett komplement av kognitiva tester och ingick i den aktuella studien.

De kognitiva testerna inkluderade Digit Symbol Substitution Test (DSST); Rey-Auditory Verbal Learning Test (RAVLT); det tidsinställda Stroop-testet; om bokstäver och kategorier flöt; och Montreal Cognitive Assessment (MoCA).

Slumpvariabler som kan förväxla samband mellan mikrobiella och kognitiva mått, inklusive BMI, diabetes, ålder, kön, utbildning, fysisk aktivitet, aktuellt rökstatus, kostkvalitet, antal mediciner och högt blodtryck, inkluderades i analyserna.

Potentiella vägar

Katie Meyer pekade på flera vägar som tarmfloran kan bidra till hjärnans hälsa.

”Vi vet från studier i djurmodeller att tarmfloran är involverad i systemisk inflammation, vilket är en riskfaktor för hjärnsjukdom”, säger hon.

Dessutom är tarmfloran involverad i produktionen av metaboliter som kan påverka hjärnan, inklusive tryptofanmetaboliter och kortkedjiga fettsyror, av vilka många härrör från komponenter i kosten, vilket kan hjälpa till att förklara samband mellan kost och kognition (t.ex. Medelhavskost kan vara skyddande), tillade hon.

Samband tarmflora och kognition

Timothy Dinan, MD, PhD, professor i psykiatri och forskare, APC Microbiome Institute, University College Cork, Irland, kommenterar: ”Detta är en viktig studie som adderar ytterligare bevis till den växande mängden om att tarmfloran påverkar hjärnans funktion.”

Timothy Dinan, som inte var involverad i studien, fortsätter: ”I ett imponerande stort urval visades ett samband mellan kognition och sammansättningen av tarmfloran.”

Han noterar att studien begränsas av det faktum att det är en tvärsnittsstudie och att sambanden är korrelerande. Ändå, trots dessa signaler, så bidrar studien till att föra kunskapen framåt inom området.

Meyer höll med och noterade att det finns en brist på biomarkörer att använda för att förutsäga kognitiv tillbakagång och demens, men eftersom deras studie var en tvärsnittsstudie så kan man inte bedöma om tarmfloran kan förutsäga kognitiv tillbakagång, men som utgångspunkt kan man använda den för att bedöma samband.

Hon tillade att vid det här laget vet vi mycket mer om modifierbara riskfaktorer som har visat sig vara positivt associerade med kognitiv funktion”, inklusive att äta en Medelhavskost och fysisk aktivitet.

”Det är möjligt att skyddande effekter av kost och aktivitet delvis kan påverka tarmmikrobiotan,” funderar Meyer.

Medscape

Journal of the American Medical Association

En andra analys av STRENGTH-studien

Abstrakt

Av betydelse

Hos patienter som behandlas med omega-3 fettsyror är det fortfarande oklart om uppnådda nivåer av eikosapentaensyra (EPA) eller docosahexaensyra (DHA) kan förebygga kardiovaskulära incidenter.

Målsättning

Att undersöka sambandet mellan plasmanivåer av EPA och DHA och kardiovaskulära incidenter. I studien jämförde man omega-3 fettsyror med majsolja (placebo).

Design och deltagare 

En dubbelblind, multicenterstudie som inkluderade patienter med hög kardiovaskulär risk, med förhöjda triglyceridnivåer och låga nivåer av HDL kolesterol, vid 675 sjukhus, som pågick mellan 2014 och 2020.

Behandling

Deltagarna randomiserades (lottades till någon av behandlingarna) till att dagligen få omega-3 (4 g) eller majsolja.

Utfall

De primära förbestämda slutmålen var; kardiovaskulär död, icke dödlig hjärtinfarkt, icke dödlig stroke, koronar re-vaskularisering (ny ballongsprängning) eller instabil angina (kärlkramp) som krävde sjukhusvistelse. 12 månader efter randomisering mättes uppnådda EPA- och DHA nivåer i plasma.

Resultat

Av de 13.078 deltagarna randomiserades 6.539 (50%) till omega-3 och 6.539 (50%) till majsolja. Omega-3 fettsyranivåer var tillgängliga både vid studiens start och 12 månader efter randomisering hos 10.382 av deltagarna – 5.175 omega-3 [49,8%] och 5.207 majsolja [50,2%]; medelåldern var 62,5 år, 3.588 [34,6%] var kvinnor och 7.285 [70,2%] hade typ 2 -diabetes. 

Medianplasmanivåerna efter 12 månader i omega-3 gruppen var 89 μg/ml för EPA och 91 μg/ml för DHA, med toppnivåer på 151 μg/ml respektive 118 μg/ml. Jämfört med majsolja var riskförhållandena 0,98 (P =0.81) för EPA och 1,02 (P =0.85) för DHA.

Det fanns ingen koppling mellan nivåerna av omega-3 fettsyror och kardiovaskulära incidenter.

Slutsats och relevans – Omega-3

Bland patienter med hög kardiovaskulär risk som behandlades med omega-3 fettsyror kunde toppnivåer av EPA och DHA inte kopplas till vare sig några fördelar eller till någon skada.

Journal of the American Medical Association