Växtbaserad kost minskar cancerrisken. Personer som huvudsakligen åt en växtbaserad kost hade en minskad risk för cancer överlag och för flera specifika cancerformer jämfört med personer som inte var vegetarianer, enligt en studie från augusti 2025.
De nya resultaten, publicerade i The American Journal of Clinical Nutrition, stärker bevisen på att en växtbaserad kost kan minska cancerrisken.
En metaanalys av sju studier från 2012 fann att vegetarianer hade 18% lägre risk för cancer än icke-vegetarianer. På liknande sätt visade en metaanalys av 10 prospektiva studier från 2017 en 8% minskad risk för cancer bland veganer och vegetarianer jämfört med allätare. En annan metaanalys av åtta studier med 686 691 deltagare, publicerad 2023, visade att vegetarisk kost minskade risken för mag-tarmcancer med 23%.
I en studie från januari 2025 i Nature Microbiology jämfördes mikrobiotan hos veganer, vegetarianer och allätare i fem grupper med totalt 21 561 personer. Forskarna fann att allätare hade fler bakterier kopplade till ökad risk för tjocktarmscancer, och mikrober med gynnsamma kardiometaboliska markörer var särskilt rikliga i veganers mikrobiota. Men dessa friska mikrober hos veganer förekom också i större utsträckning i mikrobiotan hos allätare som åt mycket växtbaserade livsmedel.
I den nya studien som nämns överst hade vegetarianer 12% lägre risk för alla typer av cancer än icke-vegetarianer och 18% lägre risk för cancer som uppstår med ”medelhög frekvens”*.
Denna studie fokuserade huvudsakligen på personer med en ren vegetarisk kost, men den inkluderade analys av underkategorier hos veganer, de som åt fisk (pesco-vegetarianer) och de som åt mejeri- och äggprodukter (lakto-ovo-vegetarianer), vilka alla också visade minskad cancerrisk. Den fann vidare minskade risker för vissa cancerformer som är mindre vanliga, som magcancer hos alla vegetarianer och hos lakto-ovo-vegetarianer, och för cancerformer som inte nödvändigtvis tros vara starkt associerade med livsstilsfaktorer, såsom lymfoproliferativa cancerformer hos alla vegetarianer.
Huvudförfattaren Gary Fraser, MBChB, PhD, Loma Linda University, Kalifornien, sa att bevisen hittills för att växtbaserade livsmedel skyddar mot cancer har ansetts vara intressanta, men att det ännu inte har bevisats och att en begränsning i tidigare studier på vegetarianer har varit små populationer för varje cancertyp, en utmaning som även fanns för vissa cancerformer i denna studie.
”Men bevisen för att vegetarianer jämfört med icke-vegetarianer drabbas i mindre utsträckning av kolorektal och magcancer är inte oväntat då andra studier har visat på förhöjd risk med att äta rött kött och, särskilt för magcancer, att processat kött ökar risken”, sa Fraser.
”Vi har tidigare rapporterat att veganer har lägre risk för bröst- och prostatacancer, ett fynd som också framgår av dessa data”, säger Fraser.
”På grund av att så många deltagare ingick i studien är detta den enda studien hittills som med någon form av trovärdighet har utvärderat riskerna hos veganer”, fortsatte han. ”Intressant nog finner vi i andra resultat (från denna studies patientgrupp) att detta mycket väl kan vara kopplat till ett lågt intag av mjölk (<2/3 koppar per dag) för båda dessa cancerformer”. Veganer dricker ju inte mjölk.
Deltagarna var i mycket hög utsträckning vegetarianer – cirka 50% jämfört med 6% i USA som helhet – och ändå blev det svårare att identifiera statistiskt signifikanta samband för cancer när man delade upp data baserat på vilken typ av växtbaserad kost man äter.
Studiemetoder
Frasers grupp, vid Loma Linda University i Kalifornien, analyserade data från en grupp bestående av 95 863 amerikanska sjundedagsadventister som deltog i Adventist Health Study mellan 2002 och 2007. Mer specifikt jämförde författarna kostvanor och förekomsten av olika cancerformer hos 79 468 deltagare från USA och Kanada som inte hade cancer vid registrering. 65% var kvinnor och dom följdes under i genomsnitt 7,9 år.
Deltagarna hade fyllt i frågeformulär om matfrekvens om sin kost under det föregående året, vilket gjorde det möjligt för forskarna att kategorisera växtbaserade alternativ. Informationen om deltagarnas kostmönster jämfördes sedan med data från statliga och kanadensiska cancerregister.
Man bedömde specifika beteendemässiga eller reproduktiva faktorer som bl.a amningshistorik, träningsfrekvens, alkoholkonsumtion och rökningshistorik, för analysen av vissa cancerformer som är kända för att påverkas av dessa faktorer. För bröstcanceranalys tittade man exempelvis på menopausal status, ålder vid första menstruation, längd, historia av menopausal hormonbehandling eller p-piller, familjehistoria av bröstcancer, fysisk aktivitet och antal månader amning.
Resultat
Fyra cancerformer hade signifikant lägre risker hos vegetarianer jämfört med icke-vegetarianer. Risken var 21% lägre för kolorektal cancer, 45% lägre för magcancer och 25% lägre för lymfom och lymfoproliferativ cancer.
Veganer hade 24% minskad risk för alla cancerformer och 23% minskad risk för medelfrekventa* cancerformer.
Lakto-ovo-vegetarianer hade 9% minskad risk för alla cancerformer och en 18% minskad risk för medelfrekventa* cancerformer.
Pesco-vegetarianer hade 11% minskad risk för alla cancerformer och en 13% minskad risk för medelfrekventa* cancerformer.
Samband med vegetariska undergrupper och vissa specifika cancerformer som prostata- och bröstcancer visade på en lägre risk hos yngre än hos äldre.
Klinisk betydelse – växtbaserad kost minskar cancerrisken
Med tanke på att endast cirka 10% av amerikaner uppfyller nuvarande rekommendationer för intag av frukt och grönsaker, är det viktigaste budskapet att det är viktigare att äta en kost rik på fullkorn, grönsaker, frukt och bönor än att strikt utesluta vissa typer av livsmedel. Kosten är bara en aspekt av en individs livsstil som kan spela en roll för att minska cancerrisken.
Fysisk aktivitet, vikthantering, att undvika alkohol- och tobaksbruk, minska överdrivet solande (UV-exponering) och följa rekommendationer för screening och vaccination kan alla ytterligare bidra till att minska cancerrisken.
Författarna sa att flera cancerformer, inklusive cancer i nervsystemet, livmodercancer och myeloida hematologiska cancerformer, inte verkade ha en koppling till växtbaserade dieter.
Växtbaserade dieter är välkända för att vara associerade med lägre förekomst av hjärt-kärlsjukdomar, och definitivt även till en längre förväntad livslängd, sa Fraser. Även om de inte är associerade med lägre risk för alla cancerformer, fanns det inga cancerformer där de associerades med en ökad risk. Däremot var risken för att drabbas av flera vanliga cancerformer betydligt lägre. Så bevisen för fördelarna med vegetariska och växtbaserade dieter har utan tvekan stärkts.
Studiens generaliserbarhet kan begränsas av det faktum att den totala incidensen av cancer hos amerikanska adventister är 30% lägre än i den allmänna befolkningen, avslutar författarna.
* Cancer av ”medelhög frekvens” inkluderade melanom, lymfom, myeloisk leukemi samt endometriecancer, njurcancer, urotelcancer, sköldkörtelcancer, äggstockscancer, centrala nervsystemets cancer, lungcancer, rektalcancer, pankreascancer, primär levercancer, magsäckscancer, esofaguscancer, mun-, svalg- och larynxcancer samt lymfoidcancer.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
