En vegansk kost innehållande låg fetthalt påverkar tarmfloran, vilket kunde kopplas till förändrad kroppsform och insulinkänslighet, som resulterade i viktminskning, enligt resultaten från en randomiserad (lottad) studie på vuxna som antingen var överviktiga eller hade fetma.
Under de 16 veckor som studien pågick minskade kroppsvikten signifikant hos personer som åt den veganska dieten jämfört med de som behöll sin vanliga (icke-veganska) diet, med –5,8 kg (P <0,001), vilket till stor del berodde på en minskning av fettmassan med –3,9 kg (P <0,001). Bukfettet minskade också avsevärt med den veganska kosten.
Ingen kaloribegränsning infördes i någon av dieterna.
Resultaten presenterades vid European Association for the Study of Diabetes (EASD) årsmöte 2019.
I tidigare studier har forskargruppen visat att personer kan gå ned dubbelt så mycket i vikt på en vegansk diet som på en icke-vegansk med samma kaloriintag. Nu ville dom ta reda på varför.
Resultaten antyder att förändringar av tarmfloran ger positiva effekter
Att äta en växtbaserad kost innehållande rikligt med fiber förändrar tarmens sammansättning av bakterier till det bättre, genom att stimulera rätt sorts bakterier och särskilt Faecalibacterium prausnitzii, en bakterie som ger många metaboliska fördelar inklusive viktminskning, ökad insulinkänslighet och fettförlust, inklusive förlust av fettet runt tarmarna.
Emma Elvin, vid Diabetes UK, betonade att mer forskning behövs för att förstå hur växtbaserade dieter påverkar tarmfloran och vilka effekter som kan tillskrivas att dieten är specifikt vegansk jämfört med att dieten endast reduceras på kalorier, innan man går ut brett och rekommenderar en vegansk kosthållning.
Många av livsmedlen i en balanserad vegansk diet är bra för oss människor, men det betyder inte att alla veganska dieter är hälsosamma, tillade hon.
Hittills finns bevis för att vissa livsmedel i växtbaserade dieter – som frukt, grönsaker och fullkorn – har förknippats med en minskad risk för att utveckla typ 2-diabetes.
Vegansk kost påverkar tarmfloran jämfört med att fortsätta med sin vanliga diet
I studien randomiserades (lottades) 148 överviktiga / feta vuxna som inte hade diabetes, till antingen en fettsnål vegansk kost (n = 73) eller att fortsätta med sin dagliga kost (n = 75). Medelåldern i vegan-gruppen och i kontrollgruppen var 53 respektive 57 år, andelen kvinnor var 60% i vegangruppen och 67% i kontrollgruppen och BMI var omkring 33 (BMI mer än 30 räknas som fetma) i båda grupperna.
Den veganska dieten innehöll inga animaliska produkter (vegetarisk diet kan innehålla mejeriprodukter) och bestod av baljväxter, nötter, grönsaker, frukt och fullkorn. Kaloriintaget var obegränsat i båda grupperna.
Syftet med studien var att undersöka effekten av en växtbaserad vegansk diet på tarmflorans sammansättning, kroppsvikt, kroppssammansättning och insulinkänslighet under 16 veckor.
”Det har under en tid varit känt att växtbaserade dieter är mycket effektiva för viktnedgång, för till skillnad från många andra dieter, är den veganska dieten hållbar på längre sikt och det finns även andra fördelar utöver själva viktnedgången. Som jämförelse fungerar keto diet (strikt variant av LCHF innehållande minimalt med kolhydrater, måttligt med protein och mycket fett) bra under tiden man går på den, men när man slutar är det lätt att återgå till sin ursprungliga vikt”.
Men fram till idag har vi inte riktigt känt till mekanismerna som ger fördelarna med en vegansk diet, vilket denna studie och andra ska försöka bringa klarhet i.
Faecalibacterium prausnitzii ”äter” fibrer vilket stimulerar fettförlust, inklusive visceralt bukfett (fettet mellan tarmarna)
När deltagarnas sammansättning av tarmflora utvärderades, fann forskarna att hela ”bakterie-familjen” ökade med den veganska dieten.
Och en art som är särskilt viktig – Faecalibacterium prausnitzii (en av de vanligaste och viktigaste bakterierna i vår tarmflora) – ökade i den veganska gruppen.
Ett lågt antal av dessa bakterier har beskrivits hos patienter med diabetes, och detta har kopplats till insulinresistens och inflammation.
F. prausnitzii producerar kortkedjiga fettsyror, och dessa har många metaboliska fördelar inklusive en förebyggande effekt på hjärt-kärlsjukdom, på insulinkänsligheten och positiva effekter på immunsystemet.
Dessa bakterier lever på fibrer vilket det finns rikligt av i växtbaserade livsmedel men inte i animaliska produkter. Ju mer växtbaserat som äts, desto mer matas dessa bakterier och desto större blir mängden kortkedjiga fettsyror som produceras.
Ökningen av F. prausnitzii kunde kopplas till viktminskning och en ökning av insulinkänslighet.
Och av avgörande betydelse, två tredjedelar av viktminskningen förklarades av fettförlust, och att visceralt bukfett också minskade på den veganska dieten.
Tidigare studier har visat att veganer har en lägre risk för att utveckla diabetes än vad vegetarianer har. En vegetarisk diet är mer liberal och kan ha höga nivåer av mättat fett.
