Konsumtion av ultraprocessad mat ökar risken för att dö

Abstrakt

Bakgrund

Uppmärksamheten för ultraprocessad mat som riskfaktor för sjukdom och död ökar, men det är mindre känt vilken betydelse näringsinnehållet eller de biologiska underliggande mekanismerna har för sambandet.

Målsättning

Studiens målsättning var att i en stor italiensk population bedöma sambandet mellan ultraprocessad mat och risken för att dö och undersöka vilka näringsfaktorer som låg bakom denna koppling. Bevisade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom analyserades som potentiella biologiska mekanismer som kopplade ultraprocessad mat till dödlighet.

Metoder

Analys utfördes på 22.475 män och kvinnor (medelålder 55 år) i Moli-sani-studien (2005–2010, Italien) och de följdes upp i 8,2 år. Matintaget bedömdes med hjälp av frågeformulär. Ultraprocessad mat definierades med hjälp av NOVA-klassificeringen* efter grad av hur processade produkterna är, och kategoriserades till totalt konsumerad mat (g/dag).

Resultat

Individer som rapporterade det högsta intaget av ultraprocessad mat (>14,6% av totalt matinnehåll), jämfört med de med lägst intag (<6,6%), hade högst risk för att dö i hjärt-kärlsjukdom, i ischemisk hjärtsjukdom/cerebrovaskulär sjukdom och i död oavsett orsak.

Högt sockerinnehåll förklarade 36,3% av sambandet mellan ultraprocessad mat och död i ischemisk hjärtsjukdom/cerebrovaskulär sjukdom, medan andra näringsfaktorer (t.ex. mättade fetter) inte verkade ha ett liknande samband.

Biomarkörer för njurfunktion stod för 20,1% av sambandet mellan ultraprocessad mat och död oavsett orsak och 12,0% för ett samband mellan ultraprocessad mat och död i hjärt-kärlsjukdom.

Slutsats – ultraprocessad mat ökar risken för att dö

En hög andel ultraprocessad mat i kosten var kopplad till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död oavsett orsak, delvis genom ett högt sockerinnehåll. Vissa kända biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom skulle sannolikt kunna vara en koppling till ett sådant samband.

Dessa resultat bör fungera som ett incitament för att begränsa konsumtionen av ultraprocessad mat och uppmuntra till intag av naturliga eller minimalt bearbetade livsmedel, vilket flera nationella näringspolitiska riktlinjer rekommenderar.

* NOVA klassificeringen

Grupp 1: Obehandlade eller minimalt bearbetade livsmedel

Exempel: Obehandlad eller naturliga livsmedel är ätliga delar av växter (frön, frukt, löv, stjälkar, rötter) eller av djur (kött, ägg, mjölk), och även svampar, alger och vatten, efter separering från naturen. 

Grupp 2: Bearbetade ingredienser

Det är ämnen som erhålls direkt från livsmedel i grupp 1 eller från naturen genom processer som pressning, raffinering, malning, och torkning.

Exempel: Salt från havet, socker och melass från sockerrör eller betor; honung från honungskakor och sirap från lönnträd; vegetabiliska oljor från oliver eller frön; smör och ister från mjölk och fläsk; stärkelse från majs och andra växter. 

Produkter som består av två grupp 2-artiklar, såsom saltat smör, grupp 2-produkter som berikats med vitaminer eller mineraler, som salt med jod och vinäger av vin eller andra alkoholhaltiga drycker.

Grupp 3: Processade livsmedel

Dessa är relativt enkla produkter tillverkade genom att tillsätta socker, olja, salt eller andra grupp 2-ämnen i grupp 1-livsmedel. De flesta bearbetade livsmedel har två eller tre ingredienser.

Huvudsyftet med tillverkningen av processade livsmedel är att öka hållbarheten hos livsmedel i grupp 1 eller att modifiera eller förbättra deras smakegenskaper.

Exempel: Konserverade eller buteljerade grönsaker, frukt och baljväxter; saltade eller sockrade nötter och frön; saltat, pressat eller rökt kött; konserverad fisk; frukt i sötad vätska; ostar och opaketerat nybakat bröd.

Om alkoholhaltiga drycker identifieras som livsmedel som produceras genom jäsning av Grupp 1 livsmedel som öl, cider och vin, så klassas de i Grupp 3.

Grupp 4: Ultraprocessad mat- och dryck

Industriella produkter innehållande många ingredienser. Sådana ingredienser inkluderar ofta de som också används i bearbetade livsmedel, såsom socker, oljor, fetter, salt, antioxidanter, stabilisatorer och konserveringsmedel.

Exempel: Kolsyrade drycker; söta eller salta förpackade snacks; glass, choklad, godis; massproducerade förpackade bröd och bullar; margarin och pålägg; kakor (köpe), bakverk (köpe), frukostflingor, müsli och energi-bars; energidrycker; mjölkdrycker, frukt-yoghurt och frukt drycker; kakaodrycker; kött och kyckling produkter och färdiga såser; modersmjölksersättning, andra babyprodukter; ”Hälso-” och ”bantningsprodukter” som pulveriserad eller ”berikad” måltid som ersättning för måltid, och många färdigrätter att värma inklusive pajer, pasta och pizza; kyckling- och fisknuggets, korv, hamburgare, och andra köttprodukter och pulveriserade och förpackade soppor, nudlar och desserter.

The American Journal of Clinical Nutrition