Medelhavskost bromsar utvecklingen av åderförkalkning vid hjärt-kärlsjukdom

För patienter med koronar hjärtsjukdom (CHD) är en medelhavskost mer effektiv för att bromsa utvecklingen av åderförkalkning än vad en fettsnål diet är, enligt ny data från den randomiserade kontrollerade studien CORDIOPREV.

”Den aktuella studien är, såvitt vi vet, den första i sitt slag som har visat på en effektiv koststrategi för sekundär kardiovaskulär prevention, vilket förstärker det faktum att en Medelhavsdiet som är rik på olivolja (EVOO) kan förhindra utvecklingen av åderförkalkning,” säger teamet bakom studien.

Data visar också att patienter med svår åderförkalkning kan vara de som har störst nytta av medelhavskosten.

Medelhavet eller fettsnålt?

”Det är väl etablerat att livsstil och kostvanor kraftfullt påverkar kardiovaskulär risk”, säger Elena M. Yubero-Serrano, doktor vid Reina Sofia University Hospital/University of Cordoba, Spanien.

”Medelhavskostens effektivitet för att minska kardiovaskulär risk har observerats vid primärprevention. Däremot finns det för närvarande ingen samstämmighet om en rekommenderad kostmodell för sekundärt förebyggande (behandling av sjukdom) av hjärt-kärlsjukdom”, säger hon.

Studien Coronary Diet Intervention With Olive Oil and Cardiovascular Prevention (CORDIOPREV) är en pågående prospektiv studie som jämför effekterna av två hälsosamma dieter för sekundärt förebyggande av hjärt-kärlsjukdom (CVD) hos 1.002 patienter.

Den jämförande effekten av dieter för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, bedömd genom att fastställa tjocklek av intima-median (de två innersta lagren av en artärs vägg) av halspulsådern (IMT-CC), är ett viktigt sekundär mått i studien.

I studien följde hälften av patienterna en medelhavskost rik på olivolja, frukt och grönsaker, fullkorn, fisk och nötter. Den andra hälften åt en diet med låg fetthalt och rik på komplexa kolhydrater.

Totalt 939 deltagare, 459 i gruppen med låg fetthalt och 480 med Medelhavsdiet genomförde IMT-CC-utvärdering (mätning av halspulsådern) vid studiestart och 809 (377 respektive 432) genomförde mätningen efter 5 år och 731 (335 respektive 396) genomförde den efter 7 år.

Medelhavsdieten minskade signifikant åderförkalkningen (IMT-CC) både efter 5 år (P<0.001) och efter 7 år (P<0.001), jämfört med studiestart. Däremot åstadkom den fettsnåla kosten ingen förändring på kärlväggen (IMT-CC) vare sig efter 5 eller 7 år, rapporterade forskarna.

Ju högre IMT-CC vid studiestart, desto större minskning av denna parameter.

Medelhavsdieten resulterade också i en större minskning av IMT-CC och av mängden plack i halspulsådern, jämfört med fettsnål kost, under hela uppföljningen.

”Våra resultat, förutom att de förstärker de kliniska fördelarna med Medelhavsdieten, så visar den på en fördelaktig koststrategi som ett kliniskt och terapeutiskt verktyg som kan minska de höga kardiovaskulära återfallen genom sekundär prevention,” sa Yubero-Serrano till Medscape.

Tidig data från CORDIOPREV visade att efter ett års intag av medelhavskost jämfört med fettsnål kost så förbättrades endotelfunktionen (artärernas innersta lager) bland patienter med kardiovaskulär sjukdom, även de med Typ 2 diabetes, vilket var kopplat till en bättre balanserad vaskulär homeostas (innebär balansen mellan kärlskada och kärlreparation).

Medelhavsdieten kan också modulera blodfettsprofilen, framförallt genom att öka HDL kolesterolet. Den anti-inflammatoriska förmågan hos medelhavskosten kan vara en annan faktor som bidrar till att minska utvecklingen av åderförkalkning, säger forskarna.

Viktig studie – om medelhavskost

Alan Rozanski, MD, professor i medicin och kardiolog vid Mount Sinai, i New York City, säger: ”Vi vet mycket väl att livsstilsfaktorer, kost och träning i synnerhet är extremt viktigt för att främja hälsa, vitalitet och att minska risken för kroniska sjukdomar, inklusive hjärtinfarkt och stroke.

”Men många av studierna är beroende av epidemiologiskt arbete. Hittills har det inte funnits viktiga prospektiva studier för att utvärdera olika typer av koststrategier och hur de påverkar eventuell åderförkalkning av halspulsådern som kan mätas med ultraljud. Så det är viktigt att ha denna typ av studie där vi kan se förändringarna på bild som visar att kosten kan påverka utvecklingen av åderförkalkning, säger Rozanski.

”Att ändra sin kost är oerhört viktigt och potentiellt fördelaktigt på många sätt, och att kunna säga till en patient med åderförkalkning att vi har data som visar att du kan stoppa utvecklingen av sjukdomen, kan vara utomordentligt uppmuntrande för många patienter”, noterade han.

”När människor har sjukdomar, dras de väldigt gärna till att börja medicinera, men att fortsätta betona livsstilsförändringar till dessa människor är extremt viktigt”, tillade han.

Medscape