Måltidens längd påverkar barns intag av frukt och grönt

• I denna randomiserade studie på 50 familjer, åt barn i åldern 6 till 11 år betydligt mer frukt och grönsaker när familjens måltider varade ungefär 10 minuter längre. Intaget av annan mat som erbjuds ökade inte.

• Resultaten av denna studie visar att en kort förlängning av familjens gemensamma tid vid måltid är en enkel och billig lösning som avsevärt kan förbättra barns kost.

Abstrakt

Av betydelse

Familjemåltider är en utbildande inlärningsmiljö som formar barns matval och preferenser. Som sådana är den en perfekt miljö för att forma barns intag av näringsrik kost.

Målet med studien var att undersöka effekten av att förlänga familjemåltiderna på intaget av frukt och grönt hos barn.

Denna randomiserade kliniska studie använde en inom-familjen manipulationsdesign och genomfördes mellan den 8 november 2016 till 5 maj 2017 i ett familjelaboratorium i Berlin, Tyskland.
I studien inkluderades barn i åldrarna 6 till 11 år som inte följde någon speciell diet eller hade någon födoämnesallergi, samt den föräldern som vanligtvis stod för matlagningen i familjen. Alla deltagare genomgick två moment: 

1. Kontroll, definierad som familjens vanliga måltidslängd, och 2. Intervention, definierad som 50% längre tid vid måltid (i genomsnitt 10 minuter längre). Deltagarna randomiserades (lottades) till det moment de skulle genomföra först.

Deltagarna fick 2 gratis kvällsmåltider under de olika momenten. Vid båda momenten, kontroll eller den regelbundna tidsperioden för måltiden, åt varje familj vid samma tid som den rapporterade regelbundna tiden för måltid vanligtvis är. I interventionsmomentet hade varje familj 50 % mer tid att äta än den rapporterade normala måltidstiden.

Det primära resultatet var antalet bitar av frukt och grönsaker som barnet åt under en måltid.

Resultat

Totalt deltog 50 familjekonstellationer i studien. Föräldrarnas medelålder var 43 år (28-55 år) och de var till övervägande del mammor (72%). Barnens medelålder var 8 år (6-11 år) och det var lika många flickor och pojkar (25 av respektive). Barnen åt betydligt fler fruktbitar och grönsaker när de fick äta sin måltid under en längre tid än vad de gjorde under sin normala tid för att inta måltiden. Konsumtion av bröd och pålägg skilde sig inte nämnvärt mellan de långa respektive korta måltiderna. Barnens äthastighet (tuggning per minut under den vanliga tiden för måltid) var signifikant lägre i den tidsmässigt längre måltiden än under den vanliga måltiden. Barnen rapporterade dessutom en signifikant högre mättnad efter den längre måltiden (P <0 .001).

Slutsatser och relevans

Resultaten av denna randomiserade studie tyder på att den enkla och genomförbara interventionen som att förlänga familjens måltid med cirka 10 minuter avsevärt kan förbättra kvaliteten på barns kost och ätbeteende. Resultaten från studien understryker potentialen att en sådan intervention kan förbättra folkhälsan på sikt.

JAMA

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.