Kom ihåg att det som är bra för din kropp är bra för tarmen. Och omvänt. Det handlar om att ge näring till din kropp och att äta mat med hög kvalitet. Mikrobiotan vid olika dieter kommer därför leda till varierade hälsoutfall.
Det är allmänt känt att tarmmikrobiotan spelar en viktig roll för vår allmänna hälsa.
Det vi äter är det som hjälper till att forma sammansättningen av vår mikrobiota.
Forskare från Università di Trento i Italien har identifierat att oavsett vilken typ av diet du äter så är det matens kvalitet och mångfald som verkar ha störst inverkan på strukturen av mikrobiotan.
Under de senaste åren har det blivit allmänt känt att mikrobiotan spelar en viktig roll i en persons allmänna hälsa.
Tidigare studier visar att en mikrobiota i obalans (dysbios) kan leda till hälsoproblem som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depression.
Man vet att mikrobiotan, genom att bryta ned vissa komponenter och syntetisera vissa molekyler, på så sätt påverkar kostens effekter på vår kropp och på vår hälsa.
Därför är det viktigt att förstå hur kosten formar vår mikrobiota och hur effekten av kosten och mikrobiotan reglerar vår ämnesomsättning och i slutändan vår hälsa.
Varje persons mikrobiota är väldigt individuell – två individer kan dela över 99,9% av sina gener, men de delar vanligtvis mindre än 5% av mikrobernas gener i mikrobiotan. Och varje persons diet är både komplex och unik. Därför är det väldigt svårt att kartlägga de specifika kopplingarna mellan kosten och mikrobiotan. Så även om man vet att kosten i hög grad påverkar vår mikrobiota, är man fortfarande långt ifrån att exakt förstå hur den påverkas.
I denna studie från januari 2025 som publicerats i Nature Microbiology, tyder det på att oavsett om du följer en växtbaserad, vegetarisk eller allätande kost (består av både växtbaserade och animaliska livsmedel), kan det vara kvaliteten och mångfalden av kosten, snarare än kostmönstret i sig, som påverkar strukturen av mikrobiotan.
Allätare har fler bakterier kopplade till kolorektal cancer och IBD
I studien analyserades mikrobiotan hos mer än 21 000 personer som följde en vegansk, vegetarisk eller allätande kost.
Flera bakterier ökade i allätarnas mikrobiota och som är kopplade till köttkonsumtion då de hjälper till med matsmältningen, genom att till exempel bidra vid proteinjäsning (Alistipes putredinis), och i gallsyror (Bilophila wadsworthia), eller är indikatorer på inflammation (Ruminococcus torques). Dessa bakterier har tidigare kopplats till att vara inblandade i inflammatorisk tarmsjukdom, kolorektal cancer och till en ökad risk för negativa kardiometabola tillstånd.
Rött kött är en stark drivkraft för att bygga allätares mikrobiota, med en bakteriesignatur bestående av ovan nämnda bakterier. Omvänt korrelerades en växtbaserad bakteriesignatur med gynnsamma kardiometaboliska markörer och det kunde man även se hos allätare där menyn till stor del bestod av växtbaserade livsmedel.
Det är viktigt att poängtera att individer med ett högre antal av dessa bakterier i allmänhet inte har IBD eller tjocktarmscancer, men enligt andra studier kan dessa bakterier vara ett tecken till en ökad risk för att utveckla dessa tillstånd. Det är välkänt att rött kött är en riskfaktor för t.ex. tjocktarmscancer. Och de bakterier som det fanns höga nivåer av hos personerna som åt mycket rött kött, där kan köttet vara en del av orsaken, även om man i studien inte fokuserade på bakteriernas effekterna på hälsan
Mikrobiotan vid olika dieter – växtbaserade livsmedel ökar antalet goda tarmbakterier
Forskarna fann att mångfalden av bakteriearter (antalet bakteriestammar) var lägre hos vegetarianer och veganer än hos allätare. Detta kan låta oroande, men mångfald kanske inte är det bästa måttet på mikrobiotans hälsa, eftersom det inte tar hänsyn till vilka typer av bakterier som finns. Som att om en individ har en stor variation av skadliga bakteriearter, kan de ha en mer varierad men samtidigt ohälsosam mikrobiota.
Faktum är att, när de undersökte mikrobiotan hos veganer, så observerade man att de inkluderade flera arter av goda bakterier, såsom Bacteroides och Firmicutes phyla. Dessa bakterier hjälper till att producera kortkedjiga fettsyror (SCFA – short-chain fatty acids), såsom butyrat, som är förknippad med gynnsamma effekter på tarmhälsan, inklusive att det minskar inflammation. Mikrobiotans kännetecken hos veganer och vegetarianer associeras även med hjärthälsa, och till mer gynnsamma kardiometaboliska hälsomarkörer än hos allätare.
Studien bekräftade verkligen att växtbaserade livsmedel ökar bakterier, som man vet från andra studier kan producera immunmodulerande (immunstärkande) metaboliter, Medan vissa av dessa bakterier är relativt välkända, var andra tidigare oidentifierade eller till och med helt okända för mikrobiologer, och studien ger en mycket mer omfattande karta över sådana bakterier. Intressant nog är några av dessa bakterier så okända att de saknar ett formellt namn, vilket understryker behovet av ytterligare forskning.
Det behöver nödvändigtvis inte vara den växtbaserade dieten i sig som ökar kortkedjiga fettsyror, utan snarare mängden och mångfalden av växtbaserad mat som konsumeras. Detta bekräftades hos allätare eftersom den delen allätare i studien som åt mest växtbaserad mat också hade högre nivåer av kortkedjiga fettsyror.
Mer fibrer, större mångfald av tarmbakterier
Ju större variation av växtbaserad mat vi konsumerar, desto större mångfald av nyttiga bakterier får vi i tarmen. Det beror på att olika växtbaserade livsmedel innehåller olika typer av fibrer, och varje fiber kan stimulera tillväxten av olika typer av hälsofrämjande bakterier. Dessa bakterier arbetar tillsammans för att förbättra vår tarmhälsa, så ju mer mångfald av hälsoassocierade bakterier i vår mikrobiota, desto bättre är våra chanser till en god tarmhälsa.
Personliga kostrekommendationer kan vara nyckeln
Mångfalden av mikrobiotan hos veganer och vegetarianer kan bidra till förbättrad matsmältning och bättre hälsoresultat.
Metabolt syndrom verkar vara mindre hos veganer och hjärt-kärlsjukdomar är också mindre vanligt hos veganer, och sannolikt baserat på bakterieprofilen i mikrobiotan.
Vad ska jag äta för att få en stark mikrobiota?
Livsmedel som grönsaker är viktiga men även variationen inom dessa livsmedelsgrupper är nyckeln. Till exempel har familjen Brassicas (brysselkål, blomkål, grönkål) många fördelar relaterade till tarm- och immunhälsan, medan en liten mängd isbergssallad inte kommer att ha samma mängd nyttiga näringsämnen och effekter i tarmen. Många konsumerar inte den rekommenderade mängden frukt, grönsaker och fullkorn på en dag och överkonsumerar istället ofta animaliska, mejeriprodukter och ultraprocessade produkter.
Kom ihåg att det som är bra för din kropp är bra för tarmen. Det handlar om att ge näring till din kropp och att äta mat med hög kvalitet.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
