Sammanfattning
Under de senaste decennierna har forskare kopplat ett allt starkare samband mellan ultraprocessade livsmedel och drycker till flera kroniska sjukdomar och hälsotillstånd. Men trots starkare bevis så har dessa produkter fortsatt att öka.
Studier har visat varför det är så svårt att sluta med ultraprocessade produkter. Dessa livsmedel verkar kunna orsaka ett ”ultraprocessat matberoende”, ett missbruk fullt jämförbart med beroendeframkallande stimulantia som tobak och alkohol.
Vissa livsmedel är mer benägna att orsaka missbruk än andra. I en studie nämnde deltagarna choklad, pizza, pommes frites, potatischips och läsk som några av de mest beroendeframkallande livsmedel. Gemensamt för dessa livsmedel är högt innehåll av raffinerade kolhydrater, fett eller salt och i klart högre nivåer än vad man hittar i naturliga livsmedel (t.ex. frukt, grönsaker, bönor).
Tillverkningen av ultraprocessade livsmedel genomgår en process där man lägger till tillsatser som smakförstärkare, konserveringsmedel och de förpackas med lång hållbarhetstid. Dessa billiga, tillgängliga, hyperbelönande produkter, som våra hjärnor har väldigt svårt att motstå har översvämmat marknaden.
Beroendet av ultraprocessad mat är vanligare än man kan tro. Enligt Yale Food Addiction Scale – ett verktyg som använder samma kriterier för att bedöma Ultraprocessed food addiction (UPFA) som för att diagnostisera missbruksstörningar – visar cirka 14% av vuxna och 12% av barn signifikanta tecken på att vara beroende av sådana livsmedel. Beroendefrekvensen bland vuxna är i nivå motsvarande dom för lagliga substanser som alkohol och tobak.
Forskning har visat att beteenden och hjärnmekanismer som är involverade vid uppkomst av beroendesjukdomar, såsom sug och impulsivitet, även gäller för ultraprocessberoende (UPFA).
Men långt fler människor påverkas av produkternas beroendeframkallande egenskaper. Exempel är personer som dricker sötade drycker som läsk, energidrycker, barn som äter sötad yoghurt med sötade flingor, personer som äter godis, eller ofta äter lunch på snabbmatsrestauranger. Många av dessa personerna är beroende av ultraprocessade livsmedel och ”missbrukar” dagligen.
Ur folkhälsosynpunkt leder detta till betydande kostnader. Även om du upplever ett eller två symtom på ultraprocessberoende, som ett intensivt sug eller en känsla av att inte ha kontroll över intaget, kommer det att leda till att du konsumerar för många kalorier, socker, fett och natrium och på ett sätt som leder till ohälsa.
Flera studier har visat att personer med ultraprocessberoende (UPFA) har svårare psykiska och fysiska hälsoproblem. Till exempel är ultraprocessberoende starkt kopplat till kostrelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, svårare psykisk ohälsa som depression och generellt sämre resultat vid behandling av viktnedgång.
Att hjälpa personer att bli mer medvetna om sina triggers när de faller för suget, som att identifiera viss typ av mat t.ex. potatischips, godis, specifika platser eller tider på dagen t.ex. sitta i soffan på kvällen när du tittar på TV och särskilda känslotillstånd t.ex. ilska, ensamhet, tristess, sorg, kan vara en väg att komma ut ur beroendet.
Artikeln – Den växande epidemin av ultraprocessat matberoende
Under de senaste decennierna har forskare kopplat ett allt starkare samband mellan ultraprocessade livsmedel och drycker till flera kroniska sjukdomar och hälsotillstånd. Men trots starkare bevis så har dessa produkter fått en alltmer framträdande roll i dieter globalt.
Nu visar nya studier varför det kan vara så utmanande att minska på användandet av ultraprocessade produkter. Dessa livsmedel verkar kunna orsaka missbruk fullt jämförbart med beroendeframkallande stimulantia som tobak och alkohol.
Livsmedelsindustrins nyckelroll
Vissa livsmedel är mer benägna att utlösa missbruk än andra. I en studie nämnde deltagarna choklad, pizza, pommes frites, potatischips och läsk som några av de mest beroendeframkallande livsmedel. Gemensamt för dessa livsmedel är högt innehåll av raffinerade kolhydrater, fett eller salt och i klart högre nivåer än vad man hittar i naturliga livsmedel (t.ex. frukt, grönsaker, bönor).
Tillverkningen av ultraprocessade livsmedel genomgår en process där man lägger till tillsatser som smakförstärkare, konserveringsmedel och de förpackas med lång hållbarhetstid. Dessa billiga, tillgängliga, hyperbelönande produkter, som våra hjärnor har väldigt svårt att motstå har översvämmat marknaden.
Förutom livsmedelstillsatser så marknadsförs produkterna aggressivt, reklamen finns i all medier, den riktas även mot barn, produkterna placeras i butikerna så att det är svårt att undgå dom.
Hur många människor är drabbade?
Beroendet av ultraprocessad mat är vanligare än man kan tro. Enligt Yale Food Addiction Scale – ett verktyg som använder samma kriterier för att bedöma Ultraprocessed food addiction (UPFA) som för att diagnostisera missbruksstörningar – visar cirka 14% av vuxna och 12% av barn signifikanta tecken på att vara beroende av sådana livsmedel. Beroendefrekvensen bland vuxna är i nivå motsvarande dom för lagliga substanser som alkohol och tobak.
Forskning har visat att beteenden och hjärnmekanismer som är involverade vid uppkomst av beroendesjukdomar, såsom sug och impulsivitet, även gäller för UPFA.
Men långt fler människor påverkas av produkternas beroendeframkallande egenskaper. Exempel är personer som dricker sötade drycker som läsk, energidrycker, barn som äter sötad yoghurt med sötade flingor, de som äter godis, de som äter lunch på snabbmatsrestauranger. Många av dessa personerna är beroende av ultraprocessade livsmedel och ”missbrukar” dagligen.
Ur folkhälsosynpunkt leder detta till betydande kostnader. Även om du upplever ett eller två symtom på UPFA, som ett intensivt sug eller en känsla av förlust av kontroll över intaget, kommer det att leda till att du konsumerar för många kalorier, socker, fett och natrium och på ett sätt som leder till ohälsa.
Kliniska konsekvenser
Flera studier har visat att personer med ultraprocessberoende (UPFA) har svårare psykiska och fysiska hälsoproblem. Till exempel är ultraprocessberoende starkt kopplat till kostrelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, svårare psykisk ohälsa som depression och generellt sämre resultat vid behandling av viktnedgång.
Observera att ultraprocessberoende inte är officiellt erkänd som en diagnos ännu.
Det pågår en debatt om huruvida vi verkligen behöver denna diagnos, med tanke på att ätstörningar redan är etablerat. Men statistiken visar en annan sak: Cirka 14% av befolkningen kan ha ett ultraprocessberoende jämfört med cirka 1% med hetsätningsproblematik.
Vad som är ännu mer oroande är att dessa individer ofta lider av betydande problem och uppvisar tydliga skillnader i hjärnan, även om de inte riktigt passar in i en befintlig ätstörningsdiagnos.
Behandlingsalternativ
Behandlingsalternativ för ultraprocessberoende utreds.
Mediciner som används för att behandla substansberoende, kan ha effekt vid matberoende. De nya läkemedlen mot viktminskning ser också lovande ut.
Att hjälpa personer att bli mer medvetna om sina triggers när de faller för suget, som att identifiera viss typ av mat t.ex. potatischips, godis, specifika platser eller tider på dagen t.ex. sitta i soffan på kvällen när du tittar på TV och särskilda känslotillstånd t.ex. ilska, ensamhet, tristess, sorg, kan vara en väg att komma ut ur beroendet.
Ökad medvetenhet om sina personliga triggers kan hjälpa personer att minimera sin exponering för dessa och utveckla strategier för att motstå när det inträffar.
Många personer använder ultraprocessade livsmedel för att hantera utmanande känslor. Att hjälpa personerna att utveckla hälsosammare strategier för att reglera sina känslor kan vara nyckeln. Det kan inkludera att söka socialt stöd, föra dagbok, gå en promenad eller träna mindfulness.
Ultraprocessberoende kan associeras med oberäkneliga och inkonsekventa ätmönster. Att stabilisera matvanor genom regelbundna måltider och att konsumera mer minimalt processade livsmedel (t.ex. grönsaker, frukt, högkvalitativt protein, bönor) kan hjälpa till att bota kroppen och minska sårbarheten för utlösare av ultraprocessad mat.
Många personer med ultraprocessberoende har andra psykiska besvär, inklusive humörsvängningar, ångest, missbruksstörningar eller traumarelaterade störningar. Att ta itu med dessa samtidigt kan bidra till att minska beroendet av ultrabearbetade livsmedel.
Offentliga förbud kan bidra till att skydda från att utveckla ultraprocessberoende. Till exempel så finns det idag policy för att skydda barn mot marknadsföring av cigaretter, och även varningstexter på cigarettförpackningar. Ett liknande tillvägagångssätt skulle kunna tillämpas för att visa på riskerna som är kopplade till intag av ultraprocessade livsmedel, särskilt för barn.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
