Nyhetsbrev

Långsiktig sekundär prevention mot hjärtsjukdomar med Medelhavsdiet

4 maj 2022 The Lancet
16 maj 2022

Sammanfattning

Bakgrund

Medelhavsdiet och dieter med låg fetthalt är effektiva i det primära förebyggandet av hjärt-kärlsjukdom. Man gjorde en långsiktig randomiserad studie för att jämföra effekterna av dessa två dieter i den sekundär prevention av hjärt-kärlsjukdom.

Metoder

CORDIOPREV-studien är en singel center, randomiserad studie som gjordes vid Reina Sofias universitetssjukhus i Córdoba, Spanien. Patienter med kranskärlssjukdom (i åldern 20–75 år) tilldelades slumpmässigt att få en Medelhavsdiet* eller en diet med låg fetthalt**, och med en uppföljning på 7 år. Det primära resultatet var kardiovaskulära incidenter, inklusive hjärtinfarkt, re-vaskularisering (ballongsprängning och stent), ischemisk stroke, perifer artärsjukdom och kardiovaskulär död.

Fynd

Från 1 oktober 2009 till 28 februari 2012 inkluderades totalt 1 002 patienter, 49,9% i dietgruppen med låg fetthalt och 50,1 % i gruppen med Medelhavskost. Medelåldern var 59,5 år och 82,5% var män. Det primära slutresultatet inträffade hos 19,8% (198) av deltagare: 8,7% (87) i gruppen med Medelhavsdiet och 11,1% (111) i gruppen med lågt fett. Dessa effekter var mer uppenbara hos män, där det primära slutresultatet inträffade hos 16,2% (67) av 414 män i gruppen med Medelhavsdiet jämfört med 22,8% (94) av 413 män i dietgruppen med låg fetthalt (P=0.013), än hos 175 kvinnor för vilka ingen skillnad hittades mellan grupperna.

Tolkning – prevention mot hjärtsjukdomar med Medelhavsdiet

Som sekundär prevention var Medelhavsdiet överlägsen en diet bestående av låg fetthalt när det gällde att förebygga stora kardiovaskulära incidenter. Resultaten är relevanta i klinisk praxis och stödjer användandet av Medelhavsdiet som sekundär prevention.

* För Medelhavsdieten konsumerade deltagarna 35% av sina kalorier från fett, mestadels enkelomättat (22%) och fleromättat fett (6%). Protein utgjorde 15% av kosten och de återstående kalorierna bestod av kolhydrater (< 50%). Dieten inkluderade 40 till 60 g extra jungfru olivolja, tre eller fler portioner av särskilt fet fisk per vecka och tre eller fler portioner nötter per vecka. Vin var valfritt, men om deltagarna var vana vindrickare, fanns det en begränsning till ett till två glas per dag för både kvinnor och män.

** För lågfettdieten kom mindre än 30% av kalorierna från fett, 15% från protein och 55% eller mer från kolhydrater. Deltagarna åt mejeriprodukter med låg fetthalt två eller tre gånger om dagen och valde mager fisk istället för fet. Nötter var begränsade, liksom jungfru olivolja. I stället rekommenderade interventionen endast 20 till 30 g solros- eller vanlig olivolja. Vin var inte tillåtet.

The Lancet

Länkad annons

Nyhetsbrev

Previous Story

Ät dina ärtor: Växtbaserad kost är hälsosam för barn

Next Story

Hjärnan lär sig av misstag

Latest from Kost

Fördelar patienter kan dra av en växtbaserad kost

Växtbaserad kost har under det senaste decenniet blivit allt mer populär i takt med att bevisen som stöder hälsofördelarna blir allt starkare. Denna artikel visar på vilka fördelar patienter kan dra av en växtbaserad kost.…

Kost och mental hälsa

Kost och mental hälsa hänger ihop. En Medelhavsdiet, rik på frukt och grönsaker, har visat sig minska risken för depression avsevärt. Men för att optimera mental hälsa är det också nödvändigt att komplettera med vitamin D och omega-3.…

Alla ultraprocessade livsmedel är inte dåliga

En mängd studier har visat på att konsumtion av ultraprocessade livsmedel kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Nu antyder en ny studie att alla ultraprocessade livsmedel är inte dåliga för hälsan.…

Ketodiet försämrar bakteriell mångfald i tarmen

En ketodiet kan på kort sikt bidra till viktminskning men det finns farhågor om negativa effekter på lång sikt på kardiovaskulär hälsa och att en ketodiet försämrar bakteriell mångfald i tarmen.…