Kost

Människor som följde en vegansk eller vegetarisk kost hade lägre nivåer av LDL-kolesterol, totalkolesterol och apolipoprotein B (apoB) än personer som var allätare, enligt en ny metaanalys av 30 studier .

Fynden tyder på att ”växtbaserad kost har potential att minska den aterosklerotiska påverkan från blodfettsproteiner och därigenom minska risken för hjärt-kärlsjukdom”, säger Caroline Amelie Koch, läkarstudent vid Köpenhamns universitet, Danmark, som deltog i studien. Deras resultat publicerades i European Heart Journal den 24 maj.

”Vegetarisk och vegansk kost var förknippad med en 14% minskning av alla blodfettsproteiner som täpper igen kärlen i hjärtat, vilket indikeras av apoB (apolipoprotein B)”, säger Ruth Frikke-Schmidt, DMSc, PhD, professor, Rigshospitalet, Köpenhamns universitet, i ett pressmeddelande.

”Detta motsvarar en tredjedel av effekten av att ta kolesterolsänkande mediciner som statiner”, tillade hon, ”och skulle resultera i en 7% minskning av risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos någon som höll sig sig till en växtbaserad kost i 5 år .”

”Och av vikt var att vi fann liknande resultat, på alla kontinenter, i olika åldrar, i varierat BMI och bland människor i olika hälsotillstånd,” betonade Frikke-Schmidt.

Och att kombinera statiner med växtbaserad kost skulle sannolikt ge en synergistisk effekt, spekulerade hon.

”Om människor börjar äta vegetarisk eller vegansk kost från tidig ålder,” sa hon, ”är potentialen betydande för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.”

Dessutom drar forskarna slutsatsen: ”Att byta till växtbaserad kost på befolkningsnivå kommer dels att minska utsläppen av växthusgaser avsevärt – samtidigt som den minskar den växande bördan av kardiovaskulär sjukdom.”

Ytterligare stöd för vegansk, vegetarisk kost

Dessa nya rön ”lägger till bevismaterial som stöder gynnsamma effekter av hälsosam vegansk och vegetarisk kost på nivåer av LDL-C och aterogena blodfettsproteiner, vilket kan förväntas minska risken för kardiovaskulär sjukdom,” skriver Kevin C. Maki, PhD och Carol Kirkpatrick, PhD, MPH, i en ledare i samma tidskrift.

”Även om det inte är nödvändigt att helt utelämna livsmedel som kött, fågel och fisk/skaldjur för att följa ett rekommenderat kostmönster, är en minskning av konsumtionen av sådana livsmedel ett rimligt alternativ för dem som föredrar att göra det,” noterar Maki, från Indiana University School of Public Health och Kirkpatrick vid Idaho State University.

Växtbaserad kost måste vara ”välplanerad”

Flera experter som inte var involverade i denna metaanalys belyser studien och dess betydelse i kommentarer till UK Science Media Center.

”Även om en vegetarisk och vegansk kost kan vara mycket hälsosam och fördelaktig med avseende på kardiovaskulär risk, är det viktigt att den är välplanerad och innehåller järn, jod, vitamin B12 och vitamin D.” sade Duane Mellor, PhD, dietist och universitetslektor, Aston Medical School, Aston University, Birmingham, Storbritannien.

Vissa människor ”kan ha lättare att följa en medelhavskost som innehåller frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, fisk, ägg och mejeriprodukter med låg fetthalt, med endast små mängder kött,” föreslog Tracy Parker, dietist på British Heart Foundation, London, Storbritannien.

”Det finns avsevärda bevis för att denna typ av diet kan hjälpa till att sänka din risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar genom att förbättra kolesterol- och blodtrycksnivåer, minska inflammation och kontrollera blodsockernivåerna”, tillade hon.

Och Aedin Cassidy, PhD, ordförande i nutrition & preventiv medicin, Queen’s University Belfast, noterade att ”inte alla växtbaserade dieter är lika bra. Hälsosam växtbaserad kost, kännetecknad av frukt, grönsaker och fullkorn förbättrar hälsan, men andra växtbaserade dieter (t.ex. de som inkluderar raffinerade kolhydrater, processade livsmedel med hög fett/salt etc.) inte gör det.”

Den här nya studien visar att växtbaserad kost har potential att förbättra hälsan genom att förbättra blodfetterna, ”men det här är en av många potentiella mekanismer inklusive påverkan på blodtryck, upprätthållande av vikt och blodsocker”, tillade hon.

”Detta representerar en väl genomförd analys av 30 kliniska studier som involverar över två tusen deltagare och belyser värdet av en vegansk eller vegetarisk kost för att minska risken för hjärtinfarkt eller stroke genom sänkning av kolesterolnivåerna i blodet”, säger Robert Storey, BM, DM , professor i kardiologi, University of Sheffield, Storbritannien.

Men det visar också att kostens inverkan på en individs kolesterolnivå är relativt begränsad, tillade han.

”Detta beror på att en del människor genom arvet producerar för mycket kolesterol i levern, vilket betyder att högt kolesterol påverkas starkare av våra gener (DNA) än av vår kost”, förklarade han.

Det är ”därför statiner behövs för att blockera kolesterolproduktionen hos personer som löper högre risk för eller redan har drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller annan sjukdom relaterad till kolesteroluppbyggnad i blodkärlen.”

Gynnsam effekt på ApoB, LDL-kolesterol och totalt kolesterol

ApoB är det huvudsakliga apolipoproteinet i LDL-kolesterol (”onda” kolesterolet), konstaterar forskarna. Tidigare studier har visat att LDL-kolesterol och apoB-innehållande partiklar är associerade med ökad risk för kardiovaskulär sjukdom.

De syftade till att uppskatta effekten av vegetarisk eller vegansk kost på blodnivåer av totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider och apoB hos personer som randomiserades till en vegetarisk eller vegansk kost jämfört med en allätande diet (innehållande kött och mejeriprodukter).

De identifierade 30 studier publicerade mellan 1982 och 2022 och utförda i USA (18 studier), Sverige (2), Finland (2), Sydkorea (2), Australien (1), Brasilien (1), Tjeckien (1) ), Italien (1), Iran (1) och Nya Zeeland (1).

Dietinterventionerna varade från 10 dagar till 5 år med ett genomsnitt på 29 veckor (15 studier ≤ 3 månader; 12 studier 3-12 månader; och tre studier > 1 år). Nio studier använde en crossover-design (man byter diet efter halva tiden), och resten använde en parallell design där deltagarna endast följde en diet och inte bytte till en annan.

Studierna hade 11 till 291 deltagare (medelvärde 79 deltagare) med ett medel-BMI mellan 21,5-35,1 kg/m2 och medelålder mellan 20-67 år. Tretton studier inkluderade deltagare som behandlades med lipidsänkande behandling vid studiestart.

Kostinterventionen var vegetarisk i 15 studier (tre lakto-vegetarisk och 12 lakto-ovo-vegetarisk) och vegansk i de övriga 15 studierna.

I genomsnitt, jämfört med personer som var allätare, hade personer som åt en växtbaserad kost en 7% minskning av det totala kolesterolet från studiestart (–0,34 mmol/L), en 10% minskning av LDL-kolesterol från studiestart (–0,30 mmol/L), och en 14 % minskning av apoB från studiestart (–12,9 mg/dL) (alla P < 0,01).

Effekterna var likartade över ålder, kontinent, studiens längd, hälsostatus, interventionsdiet, interventionsprogram och i undergrupper.

Det fanns ingen signifikant skillnad i triglyceridnivåer hos patienter som var allätare jämfört med växtbaserad kost.

Dessa dieter kan avsevärt minska utsläpp av växthusgaser

Frikke-Schmidt noterade: ”Nya systematiska översikter har visat att om befolkningen i höginkomstländer går över till växtbaserad kost kan detta minska nettoutsläppen av växthusgaser med mellan 35% till 49%.”

”Växtbaserad kost är nyckelfaktorn för att förändra livsmedelsproduktionen till mer miljömässigt hållbara former, samtidigt som den minskar bördan av hjärt-kärlsjukdomar” i en åldrande befolkning, sa hon.

”Vi borde äta en varierad, växtbaserad kost och släcka törsten med vatten”, avslutade hon.

Medscape

European Heart Journal

Primärvården har ett brett utbud av dieter att välja på för att ge patienter evidensbaserade råd om hur man kan gå ner i vikt, förhindra diabetes och uppnå andra hälsomål. Om det pratade Michelle Hauser, docent vid Stanford University, Kalifornien, USA, vid sin föreläsning vid American College of Physicians årliga möte.

”Bevis från studier kan hjälpa läkare och deras patienter att utveckla en framgångsrik kostplan och uppnå optimal hälsa”, säger Michelle. Hon diskuterade också evidensbaserade tekniker för att stödja patienter i att upprätthålla kostförändringar.

Övervägande växtbaserad kost

Populära och till övervägande del växtbaserade dieter inkluderar medelhavsdiet, hälsosam vegetarisk kost, fullvärdig växtbaserad diet (WFPB) och en kostmetod för att stoppa högt blodtryck (DASH).

DASH-dieten designades ursprungligen för att hjälpa patienter att hantera sitt blodtryck, men bevis tyder på att det också kan hjälpa vuxna med fetma att gå ner i vikt. Till skillnad från DASH-dieten är medelhavsdieten inte fettsnål och inte särskilt restriktiv. Ändå tyder bevisen på att medelhavsdieten inte bara är till hjälp för att gå ner i vikt utan också kan minska risken för olika kroniska sjukdomar, inklusive fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer, sa dr Hauser. Dessutom tyder data på att medelhavsdieten kan minska risken för dödlighet och sänka nivåerna av kolesterol.

”Jag gillar att lyfta fram alla dessa skyddande effekter för mina patienter, för även om deras mål är att gå ner i vikt, kan vetskapen om att hårt arbete lönar sig på flera olika sätt hålla dem motiverade,” beskrev hon.

En hälsosam vegetarisk kost och en fullvärdig växtbaserad diet (WFPB) liknar varandra, och båda är till hjälp för viktminskning och för kontroll av totalkolesterol och LDL nivåer. Dessutom kan hälsosam vegetarisk kost och WFPB-dieter minska risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Data tyder på att allt fler vegetariska dieter även är associerade med lägre BMI.

”Min tolkning av dessa data är att kost som till övervägande del är rik på fullvärdig växtbaserade livsmedel är hälsosam och kan tillredas på ett sätt som även på sikt är hållbart för de flesta”, säger hon. Men detta kräver i allmänhet mycket stöd från början för att åtgärda luckor i kunskap, färdighet och andra potentiella hinder.

Tidsbegränsat ätande

Det finns många varianter av tidsbegränsat ätande, vanligen kallad intermittent fasta, men principerna är likartade – att begränsa matintaget till ett visst tidsfönster varje dag eller vecka.

Även om vissa studier har visat att tidsbegränsade måltider kan hjälpa patienter att minska fetthalten och förbättra blodfettsmarkörer, har de flesta studier som jämför tidsbegränsat matintag med en kaloribegränsad diet visat liten eller ingen skillnad i viktrelaterade resultat, säger hon.

Dessa data tyder på att tidsbegränsat matintag kan hjälpa patienter med viktminskning endast om tidsbegränsningar hjälper dem att minska kaloriintaget. Hon varnade också för att tidsbegränsat matintag kan orsaka hungersug (cravings) sent på natten och kanske inte är till hjälp för individer som är benägna att få hungersug.

Lågkolhydratkost och ketogen kost

Att förlora muskelmassa kan hindra vissa människor från att gå ned i vikt, men bevis tyder på att en diet med hög fetthalt och mycket låg kolhydrat – även kallad en ketogen diet – kan hjälpa patienter att minska i vikt och i fettmassa samtidigt som den bevarar fettfri massa, sa Michelle.

Bevisen angående användbarheten av en diet med låg kolhydrat (icke-keto) är mindre tydlig eftersom de flesta studier jämförde den med en diet med låg fetthalt, och dessa två dieter kan leda till en liknande grad av viktminskning.

Bedömning av de vetenskapliga bevisen bakom olika dieter

Nutritionsstudier ger inte samma bevisnivå som läkemedelsstudier, beskrev Michelle, eftersom det är lättare att genomföra en randomiserad kontrollerad studie av ett läkemedel som jämförs med placebo. Dieter har många fler variabler, och det tar också mycket längre tid att observera de flesta utfallen av en kostförändring.

Dessutom är kliniska studier av kostinterventioner vanligtvis korta och fokuserar på sjukdomsmarkörer som blodfetter och hemoglobin A1c-nivåer (HbA1c, ett prov för att identifiera diabetes). För att få tillförlitlig information om användbarheten av en diet behöver forskare samla in detaljerade hälso- och livsstilsinformation från hundratusentals människor under flera decennier, vilket inte alltid är genomförbart. ”Detta är anledningen till att metaanalyser av poolade (sammanslagna individuella data) koststudiedata är mer benägna att ge pålitliga resultat,” noterade hon.

Att lära känna patienterna är viktigt för att hjälpa dem att upprätthålla kostförändringen

När man utvecklar en dietplan för en patient är det viktigt att överväga hållbarheten i ett kostmönster. ”Fördelarna med alla hälsosamma kostförändringar existerar bara så länge personen bibehåller kosten”, säger Michelle. ”Att ge råd till någon om att välja ett lämpligt långsiktigt kostmönster kräver att man lär känna personen – smakpreferenser, mattraditioner, barriärer, omgivning, tillgång till mat och tids- och kostnadsbegränsningar.”

På frågan om hennes strategi för att stödja patienter på lång sikt svarade Michelle att hon rekommenderar gradvisa förändringar. Hon tillade att hon föreslår att hennes patienter prioriterar kostförändringar som de är övertygade om att de kan bibehålla över tid.

Medscape

• Forskare undersökte vilka effekter friterad mat har på depression och ångest.
• De fann att regelbunden konsumtion av friterad mat är kopplat till högre nivåer av depression och ångest hos människor.
• Ytterligare studier behövs för att förstå de underliggande mekanismerna för dessa effekter.

Ångest och depression är de vanligaste psykiska störningarna i världen.

Friterad mat är en stor del av den västerländska kosten och ökar över hela världen. Tidigare studier har visat att konsumtion av friterad eller processad mat, sockerhaltiga produkter är kopplat till en högre risk för depression och ångest.

Forskning visar också att friteringsprocessen kan förändra näringssammansättningen i livsmedel och producera skadliga kemikalier. Att fritera kolhydrater som till exempel potatis producerar akrylamid, som har kopplats till fetma, metabolt syndrom och neurologiska störningar.

Hittills har få studier undersökt hur akrylamid kan påverka ångest och depression. Ytterligare undersökning av denna koppling skulle kunna ge värdefull information till folkhälsan och till kostrekommendationer vid psykiska tillstånd.

Studien publicerades i tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences ).

Analysera effekten av friterad mat

Till att börja med analyserade forskarna data från 140 728 personer från den brittiska biobanken. Data inkluderade konsumtion av friterad mat och förekomst av ångest och depression under en genomsnittlig uppföljningsperiod på 11,3 år.

Vid slutet av studieperioden identifierade forskarna 8 294 fall av ångest och 12 735 fall av depression.

Sammantaget fann de att de som konsumerade mer än en portion friterad mat per dag hade 12% högre risk för ångest och 7% högre risk för depression än icke-konsumenter.

Frekventa konsumenter av friterad mat var mest sannolikt män, yngre och aktiva rökare.

Därefter undersökte forskarna möjliga mekanismer för kopplingen mellan friterad mat och depression och ångest.

För att göra det observerade de hur kronisk exponering för akrylamid påverkade zebrafiskar över tid. De fann att exponering för låga koncentrationer av akrylamid inducerade ångestliknande och depressionsliknande beteende hos fisken.

Vid ytterligare tester fann forskarna att akrylamid minskade lipidmetabolismen, inducerade neuroinflammation och försämrade permeabiliteten (genomsläppligheten) av blod-hjärnbarriären.

Hur friterad mat länkar till depression och ångest

Dr. Michael J. McGrath, psykiater och medicinsk chef för Ohana Luxury Alcohol Rehab, Kalifornien, USA, som inte var involverad i studien, noterade att andra faktorer utöver akrylamid kan förklara effekterna av friterad mat på mental hälsa.

Han konstaterar till exempel att eftersom studien inte hittade ett orsakssamband kan det vara som så att de som äter mer friterad mat har en högre risk för depression och ångest eller att de med tillstånden är mer benägna att äta friterad mat. 

Janet Lydecker, Ph.D., biträdande professor i psykiatri vid Yale School of Medicine, Connecticut, USA, som inte heller var involverad i studien, säger att det fortfarande är okänt om konsumtion av friterad mat kan vara en del av ett större sammanhang, dvs huruvida om folk åt sockerhaltiga såser med friterad mat eller åt mer friterad mat medan de utförde vissa aktiviteter som kan ha utövat andra effekter på hjärnan.

Begränsningar med studien

På frågan om studiens begränsningar berättade Dr. Felix Spiegel, överviktskirurg vid Memorial Hermann i Houston, USA, som inte var involverad i studien:

”Begränsningen med denna studie är att den är retrospektiv (”tillbakatittande”) och tar inte hänsyn till så många variabler. Med andra ord, många människor tillfrågades om deras intag av friterad mat. De med högre intag tenderade att ha fler ångest- och depressionssymtom”.

”Men de var också i högre utsträckning lägre utbildade, hade fetma och medicinska problem och lägre inkomster. Dessa andra skillnader kan orsaka högre nivåer av depression och ångest och inte enbart kopplat till friterat matintag, förklarade Dr Spiegel.

”För att verkligen bevisa orsakssamband, skulle du behöva ta en stor grupp människor som är lika. Ge hälften av gruppen mycket friterad mat och hälften lite. Om mer ångest och depression uppstår i gruppen som äter mycket friterat, då har du ditt bevis så att säga,” konstaterade han.

Mat för bättre mental hälsa

Dr. Kelly Johnson-Arbor, medicinsk toxikolog, medicinsk chef och direktör vid National Capital Poison Center, Washington DC, USA, som inte var involverad i studien, kommenterar om huruvida det finns några livsmedel som kan gynna eller förhindra depression och ångest.

”Det finns inga specifika livsmedel som har visat sig behandla eller förebygga depression eller ångest”, säger Dr. Johnson-Arbor. ”Men medelhavsdieten, som inkluderar konsumtion av grönsaker, frukt, bönor och fullkorn, är associerad med lägre nivåer av C-reaktivt protein (CRP) jämfört med den ”västerländska” kosten.”

”Eftersom CRP är förknippat med inflammation, kan lägre nivåer av CRP ha en gynnsam inverkan på utvecklingen av depression, ångest och andra tillstånd som påverkas av inflammation,” tillade hon.

Kontenta friterad mat kopplad till ökad risk för ångest och depression

Dr Spiegel om innebörden av studien:

”Kontentan av denna studie är att högre nivåer av intag av friterad mat, särskilt potatis (pommes frites), orsakar ökade nivåer av akrylamider i blodet. De högre nivåerna av detta toxin orsakar skillnader i nervcellsfunktion i hjärnan och kan orsaka depression och ångest. Resultaten är mer uttalade hos yngre personer.”

”Budskapet att ta med sig är att intag av friterad mat som pommes frites, hash browns (friterad råraka), bacon och liknande, bör begränsas till sällsynta tillfällen. Jag skulle rekommendera inte mer än en portion per månad. Regelbunden konsumtion kan leda till ökad ångest och depression och många andra hälsoproblem”, avslutade han.

Medical News Today

Proceedings of the National Academy of Sciences(PNAS)

• I denna randomiserade studie på 50 familjer, åt barn i åldern 6 till 11 år betydligt mer frukt och grönsaker när familjens måltider varade ungefär 10 minuter längre. Intaget av annan mat som erbjuds ökade inte.

• Resultaten av denna studie visar att en kort förlängning av familjens gemensamma tid vid måltid är en enkel och billig lösning som avsevärt kan förbättra barns kost.

Abstrakt

Av betydelse

Familjemåltider är en utbildande inlärningsmiljö som formar barns matval och preferenser. Som sådana är den en perfekt miljö för att forma barns intag av näringsrik kost.

Målet med studien var att undersöka effekten av att förlänga familjemåltiderna på intaget av frukt och grönt hos barn.

Denna randomiserade kliniska studie använde en inom-familjen manipulationsdesign och genomfördes mellan den 8 november 2016 till 5 maj 2017 i ett familjelaboratorium i Berlin, Tyskland.
I studien inkluderades barn i åldrarna 6 till 11 år som inte följde någon speciell diet eller hade någon födoämnesallergi, samt den föräldern som vanligtvis stod för matlagningen i familjen. Alla deltagare genomgick två moment: 

1. Kontroll, definierad som familjens vanliga måltidslängd, och 2. Intervention, definierad som 50% längre tid vid måltid (i genomsnitt 10 minuter längre). Deltagarna randomiserades (lottades) till det moment de skulle genomföra först.

Deltagarna fick 2 gratis kvällsmåltider under de olika momenten. Vid båda momenten, kontroll eller den regelbundna tidsperioden för måltiden, åt varje familj vid samma tid som den rapporterade regelbundna tiden för måltid vanligtvis är. I interventionsmomentet hade varje familj 50 % mer tid att äta än den rapporterade normala måltidstiden.

Det primära resultatet var antalet bitar av frukt och grönsaker som barnet åt under en måltid.

Resultat

Totalt deltog 50 familjekonstellationer i studien. Föräldrarnas medelålder var 43 år (28-55 år) och de var till övervägande del mammor (72%). Barnens medelålder var 8 år (6-11 år) och det var lika många flickor och pojkar (25 av respektive). Barnen åt betydligt fler fruktbitar och grönsaker när de fick äta sin måltid under en längre tid än vad de gjorde under sin normala tid för att inta måltiden. Konsumtion av bröd och pålägg skilde sig inte nämnvärt mellan de långa respektive korta måltiderna. Barnens äthastighet (tuggning per minut under den vanliga tiden för måltid) var signifikant lägre i den tidsmässigt längre måltiden än under den vanliga måltiden. Barnen rapporterade dessutom en signifikant högre mättnad efter den längre måltiden (P <0 .001).

Slutsatser och relevans

Resultaten av denna randomiserade studie tyder på att den enkla och genomförbara interventionen som att förlänga familjens måltid med cirka 10 minuter avsevärt kan förbättra kvaliteten på barns kost och ätbeteende. Resultaten från studien understryker potentialen att en sådan intervention kan förbättra folkhälsan på sikt.

JAMA

En evidensbaserad analys av 10 populära dieter visar att vissa främjar hjärthälsa bättre än andra.

En ny vetenskapligt rapport från American Heart Association (AHA) konkluderar att Medelhavsdieten, Dietary Approach to Stop Hypertension (DASH – en diet som sänker blodtrycket), Pescatarian (fisk ingår) och vegetarisk kost bäst överensstämmer med riktlinjerna för hjärthälsosam mat som utfärdades av American Heart Association 2021, medan den populära Paleo-kost och ketogen (keto) dieter inte är hälsosamma för hjärtat.

”De goda nyheterna för allmänheten och för läkare är att det finns flera kostmönster som möjliggör betydande flexibilitet för att följa en hjärthälsosam kost – DASH, medelhavskost, vegetarisk kost”, skriver ordföranden Christopher Gardner, PhD, vid Stanford University, Kalifornien, USA.

”Men, några av de populära dieterna – särskilt paleo och keto – är så restriktiva till specifika livsmedelsgrupper att när man följer dessa så är de inte förenliga med de vetenskapliga bevisen för en hjärthälsosam kost.” säger Gardner.

Rapporten publicerades den 27 april i Circulation.

Ett hjälpmedel för läkare

”Antalet populära dieter har ökat de senaste åren, och mängden desinformation om dem på sociala medier har nått kritiska nivåer”, säger Gardner i ett pressmeddelande.

”Allmänheten – och till och med många hälso- och sjukvårdspersonal – kan med rätta vara förvirrad angående vilken kost som är hälsosam för hjärtat och inte, och de kan uppleva att de inte har tid eller har fått utbildning för att utvärdera de olika dieterna. Vi hoppas att denna rapport kan fungera som ett hjälpmedel för läkare och allmänheten att förstå vilka dieter som främjar en god hälsa för hjärtat”, säger han.

Gruppen bakom rapporten rankade på en skala från 1-100 hur väl 10 populära dieter eller ätmönster stämmer överens med AHA:s kostråd för en hjärthälsosam kost.

Rådet från gruppen är att konsumera variationer av olika frukter och grönsaker; att välja fullkorn istället för raffinerade spannmål; använda flytande växtoljor (ex olivolja) snarare än tropiska oljor (kokosolja, palmolja mm); äta hälsosamma proteinkällor från växter, skaldjur eller magert kött; minimera tillsatt socker och salt; begränsa alkohol; att välja minimalt processade (bearbetade) livsmedel istället för ultraprocessade livsmedel; och konsekvent följa denna rekommendation vid måltider.

De 10 dieterna/kostmönstren var; DASH, Medelhavskost, pescatarian (fisk), ovo-lakto-vegetarisk, vegan, låg fetthalt, mycket låg fetthalt, lågkolhydrat, paleo, och mycket lågkolhydrat/keto.

Dieterna delades in i fyra kategorier baserat på deras poäng vilka varierade från som lägst 31 till högsta (100).

Endast DASH-dieten fick ett maximala poängen (100). Denna kost betår av lågt innehåll av salt, tillsatt socker, tropisk olja, alkohol och processade livsmedel och högt innehåll av icke-stärkelsehaltiga grönsaker, frukt, fullkorn och baljväxter. Proteiner är mestadels växtbaserade, såsom baljväxter, bönor eller nötter, tillsammans med fisk eller skaldjur, magert kött (kyckling), och mejeriprodukter med låg fetthalt eller fettfri.

Medelhavsdieten uppnådde en något lägre poäng på 89 eftersom det till skillnad från DASH tillåter måttlig alkoholkonsumtion och inte begränsar mängden tillsatt salt.

De andra två dieterna i toppskiktet var pescatarian, med en poäng på 92, och vegetarian, med en poäng på 86.

”Om de implementeras som avsett, överensstämmer dessa kostmönstren bäst med American Heart Associations riktlinjer och kan anpassas för att respektera kulturella sedvänjor, matpreferenser och budgetar för att göra det möjligt för människor att långsiktigt kunna äta på det här sättet,” sa Gardner i releasen.

Vegansk kost och dieter med låg fetthalt (var och en med en poäng på 78) hamnade i den andra kategorien.

Även om dessa dieter förspråkar frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter och nötter samtidigt som de begränsar alkohol och tillsatt socker, är den veganska dieten så restriktiv att den kan vara utmanande att följa på lång sikt eller när man äter ute och kan öka risken för vitamin B12 brist, vilket kan leda till anemi, konstaterar gruppen.

Det finns också en oro för att dieter med låg fetthalt behandlar alla fetter lika, medan AHA-rekommendationen kräver att mättade fetter ersätts med hälsosammare fetter, påpekar de.

I den tredje kategorien hamnade dieter med mycket låg fetthalt (poäng 72) och lågkolhydratdieter (poäng 64), medan paleo- och mycket lågkolhydrat-/keto-diet hamnar i den fjärde kategorin, de med lägst poäng – 53 respektive 31.

Gardner säger att det är viktigt att notera att alla 10 dieterna ”delar fyra positiva egenskaper: mer grönsaker, mer fullvärdiga/färska livsmedel, mindre tillsatt socker, mindre raffinerade spannmål.”

”Inom kosten finns stora möjligheter till förbättring. Framsteg här skulle göra en stor skillnad för hjärt-hälsan,” avslutar han.

Medscape

Circulation

• Ny forskning har undersökt om en vegansk kost med protein från icke-animaliska produkter kan bygga och reparera muskler under styrketräning lika effektivt som en kost som innehåller animaliskt protein.
• Studien involverade unga och friska vuxna som delades in i två grupper, en som åt en animalisk diet med högt proteininnehåll och den andra som åt en växtbaserad kost med hög proteinhalt.
• Resultaten visade att båda grupperna byggde upp en jämbördig muskelvolym och styrka, vilket tyder på att en växtbaserad diet med hög proteinhalt, är lika effektiv som en diet som huvudsakligen består av animaliska proteinkällor.

Ny forskning, publicerad i Journal of Nutrition, fann att svampbaserad mykoprotein (Quorn) är lika effektivt för muskeluppbyggnad vid styrketräning som animaliskt protein.

Studien innefattade två delar. I den första delen delades 16 unga och friska vuxna (åtta män och åtta kvinnor) upp i två grupper.

Båda grupperna gjorde benövningar varje dag, men den ena gruppen (kallad OMNI 1) åt en diet med mycket protein från animaliska källor medan den andra gruppen (VEG 1) åt en diet med högt protein från icke-animaliska källor.

Forskarna mätte hur mycket muskelprotein som producerades under träning och vila.

I den andra delen av studien genomförde 22 unga och friska vuxna (11 män och 11 kvinnor) ett 10-veckors benträningsprogram, fem dagar i veckan.

Några av dem åt en diet med hög proteinhalt från animaliska källor (OMNI 2) och andra åt en diet med hög proteinhalt från växtbaserade källor (VEG 2).

Forskargruppen mätte storleken på benmusklerna, total muskelmassa, muskelstyrka, och funktion före och efter programmet och efter två och fem veckor in i programmet.

Under studien fann forskarna att träning av benen ökade muskelproteinproduktionen med cirka 12 % jämfört med när benen var i vila.

Jämförbar takt av muskelproteinproduktion

Båda grupperna fick lika mycket muskelmassa och muskelfiberstorlek, samt ökade muskelstyrkan i olika muskelgrupper, trots att de hade olika proteinkällor i kosten.

Medical News Today pratade med tre oberoende experter, som inte var involverade i denna forskning, för att få deras perspektiv på studien.

Stephanie Wells, dietist, sa: ”denna studie lägger till den växande mängden bevis att växtbaserade proteiner bygger muskler lika effektivt som animaliska proteiner.”

Wells noterade dock att studien hade vissa begränsningar, nämligen avsaknaden av en kontrollgrupp och ett litet antal deltagare.

”Eftersom studien genomfördes på unga vuxna kan vi inte heller vara säkra på om liknande resultat skulle ses för andra åldersgrupper eller för personer med annan etnisk bakgrund. Men studien kan hjälpa till att skingra den vanliga missuppfattningen att växtbaserad kost inte kan ge tillräckligt med protein för optimal hälsa.” tillade hon.

Andra bra växtbaserade proteinkällor

Kristen Carli, dietist och nutritionist, höll med och sa ”Jag är glad över att se mer forskning som visar hur effektivt växtbaserat protein kan vara som energi vid träning.”

”Vanligtvis, när vi väljer mellan växtbaserade och animaliska proteinkällor, hör vi ofta argumentet att eftersom en växtbaserad proteinkälla saknar alla aminosyrorna, så är den inte en ”fullständig” proteinkälla,” förklarade Carli.

”Många av dessa växtbaserade proteinkällor anses dock vara ”fullständiga”, särskilt soja, quinoa eller pistagenötter,” påpekade hon.

”Jag hoppas att genom att läsa den här artikeln eller genom att fortsätta forskningen inom detta område kommer det att gå upp för allmänheten hur fördelaktigt växtbaserat protein kan vara. Det är inte bara för dem som vill vara 100 % vegan eller vegetarian. Det är mycket möjligt (och jag rekommenderar verkligen det) att äta flera måltider i veckan som är växtbaserade. Och om du gör det, se till att skapa balanserade måltider, och prioritera ett växtbaserat protein på tallriken.”

Animaliskt protein inte nödvändigt för muskeluppbyggnad

James Dixon, certifierad personlig tränare och fitness- och näringsexpert, säger att ”resultaten av denna studie är betydelsefulla eftersom den utmanar en allmänt hållen uppfattning att animaliskt protein är nödvändigt för att bygga muskler.”

”Resultaten är lovande och argumenterar för att fler människor bör övergå till en växtbaserad kost och bli köttfria. Som jag ser det belyser den här studien också vikten av animaliska och växtbaserade proteinkällor när man utformar dieter för individer som ägnar sig åt styrketräning, säger Dixon.

”Jag ser en skiftning i fokus till personliga dieter snarare än tron om att vegankost är mer utmanande för personer som bygger muskler och styrketränar”, sa han och tillade att de som upplever negativa reaktioner på produkter som Quorn istället kan använda andra växtbaserade proteinkällor.

”Denna studie kommer att resultera i ökat intresse för fler växtbaserade proteiner, och fler trender av köttfria dieter. Förutom mykoprotein kommer det att finnas ett växande intresse för andra proteinkällor, som kan vara lika effektiva. Vi kan inkludera proteinkällor som baljväxter, nötter, frön, fullkorn, grönsaker, sojaprodukter eller andra vetebaserade proteiner.”

Framtidens växtbaserade proteinkällor

Även om Quorn användes i denna forskning, påpekade Dixon att ”vissa typer av svampar eller mikroalger undersöks som potentiella växtbaserade proteinkällor.”

”Mycel-baserat svampprotein innehåller mycket protein och kan odlas från jordbruksavfall,” säger han.

”Spirulina och chlorella studeras som växtbaserade proteinkällor. Dessa proteinrika mikroalger kräver lite vatten och yta för att växa, vilket gör produktionen mer hållbar och miljövänlig”, betonade Dixon.

I slutändan kommer nya proteinkällor, såsom mikroalgbaserade proteinprodukter, att fortsätta att utvecklas, vilket ökar de tillgängliga alternativen för allmänheten.

Detta kommer att göra det mer tillgängligt för människor att införliva större mängd växtbaserade proteinkällor i sin kost.

Medical News Today

Journal of Nutrition

Abstrakt

Bakgrund

Att äta fisk har associerats med en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, baserat på observationsstudier. Aktuella rekommendationer föreslår att man äter minst 1–2 fiskportioner per vecka för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Metoder

Man genomförde en retrospektiv utvärdering av en grupp personer för att fastställa den potentiella nyttan av fiskintag bestående av 1,5 portioner eller mer per vecka. Resultaten utvärderade död oavsett orsak, kardiovaskulär död, MACE (”Major adverse cardiovascular events” dvs hjärtinfarkt, stroke och död på grund av kardiovaskulära orsaker), utökad MACE (utöver det som ingår i MACE så tittade man på antalet ballongsprängningar av koronarkärlen, antal hjärtinfarkt er totalt, andra typer av hjärtsjukdom och totalt antal stroke).

Resultat

Totalt utvärderades 25 435 personer (11 921 konsumerade 1,5 portioner fisk eller mer per vecka; 13 514 konsumerade mindre än 1,5 portioner fisk per vecka).
Intag av 1,5 portioner eller mer vecka var inte associerat med färre incidenter av hjärt-kärlsjukdom, såsom kardiovaskulär död, risk för hjärtinfarkt, stroke och död på grund av kardiovaskulära orsaker, eller färre antal ballongsprängningar av koronarkärl, antal hjärtinfarkt, antal hjärtsjukdom eller färre antal stroke, jämfört med de som åt mindre än 1,5 portioner fisk per vecka.

Slutsats – Fisk och hjärtsjukdom

Att äta 1,5 portioner fisk eller mer per vecka var inte associerat med lägre risk för kardiovaskulära incidenter och händelser i denna analys, men potentiell nytta kan dock inte uteslutas.

European Journal of Clinical Nutrition

• Under många år har forskare kopplat en hälsosam kost till en minskad risk för vissa sjukdomar.
• Forskare från Imperial College London fann att ultraprocessad mat ökar risken för att utveckla all cancer, och särskilt äggstockscancer och hjärntumör.
• Forskare fann också att ultraprocessade livsmedel ökar risken för att dö i äggstockscancer och bröstcancer.

Man har sedan en tid tillbaka känt till att det vi äter har en direkt effekt på vår hälsa. Nu har man kopplat att ultraprocessade livsmedel ökar risken för bröstcancer och äggstockscancer.

Kroppen behöver specifika näringsämnen för att utföra sina rutinuppgifter. Och en hälsosam kost är kopplad till att sänka en persons risk för vissa sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer, samt främja bättre mental hälsa.

Nu säger forskare från Imperial College London, England att ultraprocessad mat ökar risken för att utveckla all cancer, särskilt äggstockscancer och hjärntumör. Och dessa livsmedel ökar också risken för att dö i cancer, särskilt äggstockscancer och bröstcancer.

Studien publicerades nyligen i tidskriften eClinical Medicine (The Lancet).

Vad är ultraprocessade livsmedel?

Ultraprocessade livsmedel utgör den fjärde kategorin i NOVAs klassificeringssystem för livsmedel.

Enligt detta klassificeringssystem anses ett livsmedel vara ultraprocessat om det är:

• industritillverkad mat med fem eller fler ingredienser.
• tillverkad helt eller till största delen av ämnen utvunna ur livsmedel, som oljor, fetter, sockerarter och stärkelse.
• inkluderar ämnen som normalt inte finns i livsmedel, som hydrerade oljor och modifierad stärkelse.
• innehåller tillsatser vars huvudsakliga syfte är att imitera ingredienser av naturliga livsmedel som smaker, färger och emulgeringsmedel.

Exempel på ultraprocessade livsmedel är:

• läsk, energidrycker och sportdrycker
• industritillverkade kakor
• godis
• färdiglagad pizza och förpackat kött
• sötad och smaksatt yoghurt
• snabbsoppor och andra blandningar
• sötade juicer
• bakverk gjorda med hydrerat vegetabiliskt fett, emulgeringsmedel och andra tillsatser

Tidigare forskning har visat att äta ultraprocessad mat ökar risken för fetma och kan påskynda en persons biologiska åldrande.

Dessutom har konsumtion av ultraprocessade livsmedel kopplats till en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar, kolorektal cancer, demens och engenerellt ökad risk för att dö.

Ultraprocessade livsmedel och generell cancerrisk

Ultraprocessade livsmedel och generell cancerrisk

I den här studien använde forskare Storbritanniens Biobanksregister för att analysera kosten hos 200 000 medelålders vuxna. Man granskade deltagarnas hälsa under en tidsperiod på 10 år, för att specifikt titta på om de utvecklade 34 olika typer av cancer.

Vid genomgången fann man att personer som konsumerade stora mängder av ultraprocessade livsmedel hade en högre risk att utveckla cancer generellt.

För varje 10% ökning av ultraprocessad mat i en persons kost, ökade risken för att utveckla cancer med 2%.

Dessutom fann man för varje 10%-ig ökning av intaget av ultraprocessad mat ökade den generella risken för att dö i cancer med 6%.

”Fynden i denna studie om cancerrisk är i linje med vad vi vet om hur viktig en hälsosam kost är för att minska cancerrisken,” säger Dr. Eszter Vamos, School of Public Health vid Imperial College London, England och huvudförfattare till studien.

”Det finns många potentiella vägar som ultraprocessade livsmedel ökar cancerrisken, och vi behöver ytterligare forskning för att bättre förstå dessa”, fortsatte hon.

”Ultraprocessade livsmedel har dålig näringskvalitet, innehåller ofta höga halter av salt, socker och ohälsosamma fetter och låga nivåer av fiber, och främjar fetma – vilket i sig är en riskfaktor för många typer av cancer. Ultraprocessade livsmedel kan också innehålla potentiellt cancerframkallande ämnen som vissa kontroversiella livsmedelstillsatser, kemikalier som genereras under livsmedelstillverkningen och kemikalier från förpackningar”, säger Eszter Vamos.

Kopplingen till äggstockscancer

Förutom den generella cancerrisken, konstaterade man också att för varje ytterligare 10% av ultraprocessade livsmedel i kosten, så ökade risken för äggstockscancer med 19% och att dö av den med 30%.

”Detta är den första studien för att bedöma sambanden mellan ultraprocessade mat med flera olika cancertyper, inklusive äggstockscancer,” förklarade Dr. Vamos och tillade: ”Vi behöver ytterligare studier från andra populationer för att bekräfta dessa fynd.”

”Men tidigare studier tyder på att dieter med mycket ohälsosamma fetter och litet intag av grönsaker kan öka risken för äggstockscancer”, säger hon.

”Ultraprocessade livsmedel kan också främja inflammation som kan bidra till utveckling av cancer. Dessutom har vissa potentiellt cancerframkallande medel som akrylamid, som kan genereras under tillverkningen, varit inblandade”, säger Eszter Vamos.

Ökad risk för att dö i bröstcancer

Man fann också att för varje 10%-ig ökning av ultraprocessade livsmedel i kosten ökade risken för att dö i bröstcancer med 16%.

Dr Parvin Peddi, onkolog och chef för Breast Medical Oncology, Margie Petersen Breast Center, Providence Saint John’s Health Center, Kalifornien, USA, som inte var involverad i studien, konstaterar att bröstcancer har en välkänd koppling hos överviktiga eftersom de kan ha högre nivåer av östrogen, vilket ökar risken för bröstcancer.

”Vi vet att personer som har ”ohälsosamma kostvanor”, äter mer fett eller är överviktiga, och äter ultraprocessade livsmedel, också har en ökad risk för bröstcancer”, säger Parvin Peddi.

En länk till epigenetik

Dr. Steve Vasilev, gynekologisk onkolog och chef för Integrative Gynecologic Oncology, Providence Saint John’s Health Center och professor vid Saint John’s Cancer Institute i Santa Monica, Kalifornien, USA, kommenterar kring hur ultraprocessade livsmedel kan öka cancerrisken. Han säger att den ”gamla skolans idé” var att olika gifter från livsmedelstillverkningen, såväl som tillsatta konserveringsmedel, leder till genetiska mutationer som orsakar cancer.

”Det stämmer nog till viss del. Men vi vet nu sedan Human Genome Project att det finns något som kallas epigenetik, vilket i grunden undersöker hur gener slås på och av. Till exempel, om tumörsuppressorgener* stängs av, kommer det att leda till sjukdomar som cancer,” förklarade Dr. Vasilev.

Och han säger att även om en person föds med genen BRCA1 som ökar risken för att utveckla bröst- och äggstockscancer, betyder det inte nödvändigtvis att personen kommer att få någon av dessa sjukdomar. Epigenetiken, förklarade han, leder till att den genen slås på eller av i kroppen.

”Så du har en möjlighet att påverka vilka gener som slås på och av i din kropp. Och det som påverkar dem är bokstavligen gifter som ackumuleras från konserveringsmedlen och andra tillsatser i ultraprocessade livsmedel,” säger Steve Vasilev.

Minska cancerrisken genom kosten

Så hur kan människor förbättra sin kost och därmed minska risken för cancer?

Kate Cohen, dietist vid Ellison Institute for Transformative Medicine vid Providence Saint John’s Health Center i Santa Monica, Kalifornien, USA, säger att även om korrelation inte har ett orsakssamband vet medicinska experter att cirka 50% av cancerfallen kan förebyggas genom diet och livsstilsförändringar.

”Därför är (ohälsosam) kost en kontrollerbar riskfaktor som var och en av oss kan och bör ta ansvar för. Du kan inte kontrollera fysiologin för hur din kropp reagerar på mat, men du kan kontrollera vilken mat du stoppar i din kropp”. Vi har inte botat cancer, men vi kan bota dåliga dieter.

Cohen, som inte var involverad i studien, säger också att denna studie ger läkare mer ammunition för att förklara, uppmuntra, instruera och informera patienter om att en hälsosam kost har en direkt effekt på väldigt många olika hälsotillstånd.

* En tumör suppressor-gen (TSG), eller anti-cancergen, är en gen som reglerar en cell under celldelning och replikering. Om cellen växer okontrollerat kommer det att resultera i cancer. När en tumör suppressor-gen muterar, resulterar det i en förlust eller minskning av dess funktion. I kombination med andra genetiska mutationer kan detta göra att cellen växer onormalt. Förlusten av funktion för dessa gener kan vara ännu mer signifikant i utvecklingen av mänskliga cancerformer, jämfört med aktiveringen av cancergener.

Medical News Today

eClinical Medicine (The Lancet)

I den här artikeln har Dr David Johnson, professor i medicin och chef för gastroenterologi vid Eastern Virginia Medical School i Norfolk, Virginia, USA, gått igenom olika dieter. Glöm modedieter, här är dieten du behöver.

Marknadsföring av diverse olika kostrekommendationer ses allt oftare på Internet, som på TikTok eller i böcker. Och alla dessa olika dieter tycks få ett genomslag, även om bevis att de fungerar ofta saknas.

Så vad menar vi när vi pratar om en ”hälsosam kost”?

I denna artikel ska Dr Johnson uppdatera dig om aktuell evidens kring dieter och hur han diskuterar detta med sina patienter, och sedan kan du som är läkare göra detsamma i dina patientmöten.

Byt ut den västerländska kosten mot en medelhavsdiet

Den västerländska kosten har verkligen kannibaliserat hälsan i USA och i de flesta västerländska länder.

Västerländsk diet kännetecknas av ett högt intag av processade och förpackade livsmedel, rött kött, mejeriprodukter och spannmål, bestående av komponenter med hög fetthalt, hög proteinhalt och låg fiberhalt. Dessa livsmedel har blivit bekvämlighetsdieter i motsats till dieter som potentiellt främjar hälsan.

Den Västerländska dieten har lett till en ökning av så kallade ”livstilssjukdomar”, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, fetma och en mängd olika metabola sjukdomar och cancer.

Västerländska dieter har också kopplats till en mängd olika mikrobiella förändringar och förändringar av tarmfunktionen, som i sin tur är förknippade med en rad dåliga resultat. Den är specifikt förknippad med minskad mikrobiell mångfald i tarmfloran; uppreglering av proinflammatoriska mediatorer, cytokiner och kemokiner; och flera förändringar av tarmens integritet (en oförstörd och sund tarm), immunitet och som leder till sjukdomar och till och med främjar translokation av tarmbakterier (överföring av bakterier från mag-tarmkanalen till platser utanför tarmen).

I motsats till den västerländska dieten är Medelhavsdieten en bra och hälsosam kost för de flesta patienter. Denna diet består av ett högt innehåll av fiber och lågt innehåll av animaliskt protein och mättat fett, som rött kött och mejeriprodukter, och som kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, frukt och hälsosamt fett. The Dietary Guidelines for Americans rekommenderar en medelhavsdiet för att främja hälsa och minimera sjukdomar.

Det höga fiberinnehållet i medelhavskost är en viktig orsak till rekommendationen. Fiber kommer i lösliga och olösliga former. Lösliga fibrer bryts ned i tarmen, medan olösliga fibrer passerar genom mag-tarmkanalen, vilket ger komponenter för vattenabsorption och främjar tarmens rörlighet (peristaltik), särskilt i tjocktarmen.

Effekten av kortkedjiga fettsyror

Olösliga fibrer kan tillskrivas flera olika fördelar, och särskilt relaterade till förändringarna i tarmproduktionen av kortkedjiga fettsyror, som är otroligt viktiga för att optimera tarmens funktion.

Vi vet att kortkedjiga fettsyror ökar utsöndringen av immunglobuliner, hjälper till att reparera vävnad med T-celler, främjar antimikrobiella peptider och produktion av tarmslem, och i grunden optimerar tarmens funktion och tarmbarriär. Allt detta är avgörande för att främja hälsa.

Det finns också en del data om produktion av kortkedjiga fettsyror om passeringen över blod-hjärnbarriären. Denna association med tarm-hjärna-axeln påverkar humör och beteendeaktiviteter i hjärnan. Därför kan vi säga att det kortkedjiga fettsyraderivatet från tarmmikrobiomet (tarmfloran) har effekter på centrala nervsystemet.

Det finns också en del mycket intressant data på området kopplat till hur Covid utvecklas till en svår sjukdom eller till långtids-covid, eller till och med utvecklingen av covid. Förbättrad mikrobiell mångfald verkar vara något skyddande och, om man är infekterad med covid, leda till ett snabbare tillfrisknande. Kortkedjiga fettsyror fungerar också som en markör, särskilt när de minskar i antal. Förgrenade kortkedjiga fettsyror som kallas L-isoleucin har visat sig vara förutsägande för långsiktiga konsekvenser och mer allvarlig covid. Så kosten kan ha en betydande roll även vid covid.

Hur livsmedelstillsatser faktiskt reducerar näringsvärdet

Det finns andra element i kosten som kan bidra till sjukdomar.

Vissa saker som vanligtvis läggs till dieter har i djurmodeller visat sig ha en betydande inverkan på att förändra tarmens integritet. I synnerhet observeras detta i färdigförpackade livsmedel som ofta finns i den västerländska kosten, som innehåller emulgeringsmedel och livsmedelstillsatser som ska förbättra utseende och smak.

Något vi ser rutinmässigt i färdigförpackade livsmedel är karboximetylcellulosa och polysorbat-80. Dessa är tillsatser i en mängd olika mejeriprodukter. Intressant nog så bromsar de smältningsprocessen av glass. Så även om det kan vara gott att äta en glass i sommarvärmen, så är det inte särskilt bra för tarmen.

Detsamma gäller maltodextrin, som är ett mycket vanligt förtjockningsmedel och sötningsmedel, och som minskar tarmslemhinnans tjocklek och ökar tarmens permeabilitet (genomsläpplighet).

Karragenan (ett broskartat, blekgult, slemrikt och proteinbindande ämne som utvinns ur de torkade rödalgerna så kallad ”irländsk mossa”. Vid kokning löses karragenan till ett slem, som vid avkylning stelnar till gelé. Karragenan är en grupp av kemiska ämnen, som alla är polysackarider med sulfatgrupper), som är gjord av röd tång, tillsätts för att öka konsistensen, främst i mejeriprodukter och såser. Det försämrar också tarmens funktion och påverkar permeabiliteten och immunförsvaret.

En annan vanlig livsmedelstillsats är majssirap med hög fruktoshalt, något vi får mer och mer data om. Dess användning i sockerhaltiga drycker är tydligt förknippad med en ökad risk för icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom, tidig tjocktarmscancer och andra cancertyper. Ny data från  djurmodeller har visat hur det bidrar till tjocktarmscancer. Och nyligen påvisades också en koppling till levercancer hos postmenopausala kvinnor som fick i sig en sockersötad dryck om dagen.

Nästan alla sockerhaltiga drycker har gått från att man använde rörsocker till majssirap med hög fruktos eftersom det är billigare och sötare. Intressant nog, eftersom uppgifterna har blivit mer försvårande om dess kopplingar till sjukdom, gick majsindustrin 2012 till US Food and Drug Administration (FDA) och begärde att ändra namnet från majssirap med hög fruktoshalt till majssocker, men FDA sa nej.

Sedan dess har den utbredda användningen av majssirap med hög fruktoshalt beskrivits som en livsmedelskris för folkhälsan. Majssirap med hög fruktos är något som är väldigt enkelt att avstå ifrån när man pratar om sockerhaltiga drycker.

När det gäller konstgjorda sötningsmedel är de tre typer som har studerats mest; Aspartam, Sackarin och Sukralos (Splenda). De absorberas inte utan är snarare fermenterbara sockerarter som kommer till tarmen och förändrar tarmfloran. I djurmodeller har de visat sig leda fetma och diabetes, vilket är väldigt paradoxalt med tanke på vad deras syfte är. Återigen, detta har bara studerats för dessa tre substanser, och vi har inte heller data om exponeringar med lägre tröskelvärden.

Det är sunt att minimera användningen av dessa substanser och istället uppmana patienterna att använda naturliga sockerarter och konsumera vatten.

Rådgivning till patienter – Glöm modedieter, här är dieten du behöver

Vi kan göra fel och få patienterna att bli för rigida när det gäller att läsa näringsdeklarationer. Jag vill varna för restriktiva störningar som mycket väl kan leda en ätstörning.

”Jag säger till mina patienter att vara goda, samvetsgranna tänkare, och se över kosten de äter, minimera de processade livsmedlen och istället själva komponera och laga sin mat. Den västerländska kosten måste försvinna. Ju mer vi kan övergå till Medelhavskosten, desto bättre utfall får vi. Du kan fortfarande äta enstaka cheeseburgare och pommes frites, men använd sunt förnuft”.

”Medelhavsdieten är verkligen enkel att ta till sig. Jag rekommenderar rutinmässigt Medelhavsdieten till mina patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, fetma, alkoholrelaterad fettleversjukdom, och till de med andra inflammatoriska sjukdomstillstånd. Men jag tror att vi kan göra detta till en allmän kostrekommendation för alla patienter i våra försök att främja hälsa och därmed förebygga sjukdomar. Jag hoppas att detta har varit till hjälp”. / Dr David Johnson

Medscape