Konsumtion av en växtbaserad kost rik på lignaner är förknippad med en lägre risk för kranskärlssjukdom, visar ny forskning.
(Lignaner är en stor grupp polyfenoler som finns i växter. Linfrön och sesamfrön innehåller höga halter av lignaner. Andra livsmedel som innehåller lignaner är spannmål (råg, vete, havre och korn), sojabönor, tofu, grönsaker som broccoli och kål, och vissa frukter, särskilt aprikoser och jordgubbar. Namnet härrör från det latinska ordet för ”trä”).
I en prospektiv kohortstudie som följde nästan 214.108 män och kvinnor som inte hade hjärtsjukdom eller cancer vid studiestarten, visade att ett långvarigt intag av lignaner var associerat med en signifikant lägre risk för hjärt-kärlsjukdom hos både män och kvinnor.
Fördelen var ännu större hos deltagare med ett samtidigt högt intag av fibrer, vilket tyder på att det kan finnas en synergistisk effekt mellan de två som kan leda till en ytterligare minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Resultaten publicerades i Journal of the American College of Cardiology.
”Lignan är en östrogenliknande molekyl, så den utövar några östrogena effekter som är hjärt-kärlkyddande. Den har också antiinflammatoriska egenskaper”, berättar Yang Hu, ScD, forskare vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, Boston, Massachusetts, som är ansvarig för studien.
”Våra resultat, vilka visade på ett omvänt samband mellan konsumtion av lignaner och risk för hjärtsjukdomar, var förväntade eftersom det är känt sedan tidigare att lignaner, som härrör från växtbaserade livsmedel som fullkorn, frukt, grönsaker, rött vin och kaffe, alla har ett samband med en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Hu.
Det som är nytt i den aktuella studien är att den fastställde ett övre ”tröskelvärde” för intag av lignan, och över denna nivå finns det inte någon ytterligare hjärt-kärlfördel, berättar han.
”Det handlar inte om ju mer du konsumerar, desto lägre risk. Det finns en viss mängd lignan du måste nå, och över den får du ingen extra nyttoeffekt”.
Hu och hans team följde prospektivt 214.108 män och kvinnor i tre grupper som inte hade någon hjärt-kärlsjukdom eller cancer vid studiestart. Grupperna kom från Health Professionals Follow-Up Study, Nurses ’Health Study och Nurses’ Health Study II.
Dieter bedömdes med hjälp av ett frågeformulär vart 2-4 år vid ett uppföljningsbesök.
Under uppföljningen dokumenterades 10.244 fall av hjärt-kärlsjukdom, inklusive 6.283 icke-dödliga hjärtinfarkter och 3.961 dödliga fall.
Resultaten visade att ett högre totalt intag av lignan, och även ett högre intag av en enskild lignanprodukt, var kopplat till en betydligt lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.
Deltagare med ett högt totalt intag av lignan var äldre och hade mer gynnsamma hälso- och livsstilsprofiler inklusive ett lägre BMI, lägre förekomst av högt blodtryck och lägre förekomst av högt kolesterol, de var mer fysiskt aktiva och hade en bättre kostkvalitet.
Sammantaget var de samlade riskförhållandena för hjärt-kärlsjukdom 0,85 för totala lignaner (över 1,0 är sämre i denna jmf), 0,76 för matairesinol (finns i vissa spannmål ex råg), 0,87 för secoisolariciresinol (finns också i vissa spannmål ex råg), 0,89 för pinoresinol (finns i sesamfrön, i broccoli, brysselkål, kål, blomkål, grönkål, kålrot, olivolja) och 0,89 för lariciresinol (finns i samma som pinoresinol ovan) – P -värde för alla ≤ 0,003.
Riskminskningen planade ut vid intag över cirka 300 ug/d för totalt lignan; 10 ug/d för matairesinol och 100 ug/d för secoisolariciresenol.
De omvända sambandet för totalt intag av lignan var tydligare bland deltagare med ett högt totalt fiberintag.
Dessutom var intaget av lignan starkare kopplat till plasmakoncentrationer av enterolakton (en organisk förening som bildas när tarmbakterierna bryter ned lignan) när fiberintaget var högt.
Yang Hu sa att det nästa att utforska kommer att vara den synergistiska kopplingen mellan lignaner och fibrer för att ytterligare minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
Lignaner metaboliseras uteslutande av tarmbakterier, noterade Hu. ”Detta öppnar en annan väg för forskning eftersom vi kan vidta ytterligare åtgärder för att se hur tarmbakteriernas sammansättning och fibrer interagerar med lignaner och hur dessa kan påverka sjukdomsrisken för andra tillstånd, till exempel diabetes.”
En viktig studie – växtbaserade lignaner
”Bevisen bygger på att det finns ett samband mellan polyfenolintag och kronisk sjukdom, särskilt för hjärt-kärlsjukdom”, skriver David J.A. Jenkins, MD, professor vid institutionen för medicin och näringsvetenskap vid University of Toronto, Kanada.
”Växtpolyfenoler kan vara viktiga komponenter i hälsosamma växtbaserade dieter och som bidrar till en minskad risk för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och möjligen cancer och kan vara förknippade med en minskad risk för att dö”, skriver de.
”Jag tycker att det här är en viktig studie även om resultaten inte är oväntade”, säger Jenkins.
”Vi vet att växtpolyfenoler är viktiga källor till antioxidanter och kan ha många skyddande roller för att förhindra förstörelse av proteiner och DNA, så resultaten förstärker vikten av växtbaserat innehåll i kosten,” sa han.
Resultaten bekräftar värdet av att äta en mängd olika vegetabiliska livsmedel och att äta dem i obearbetad form (inga tillsatser), eftersom de då har ett högre innehåll av fenolföreningar*, säger Jenkins.
”Produkter som vete, havre, korn och annan mat som innehåller fullkorn, har fler fenolkomponenter*, liksom frukt och grönsaker”, avslutar han.
* Växtfenolföreningar kan fungera som antioxidanter. Ur mänsklig fysiologisk synvinkel är fenolföreningar avgörande för kroppens försvar, såsom anti-åldrande, antiinflammatoriskt, antioxidativt och antiproliferativ funktion. Därför är det fördelaktigt att äta dessa växtbaserade livsmedel som har hög antioxidativt innehåll, vilket minskar risken för att utveckla vissa kroniska sjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt -kärlsjukdomar, genom minskning av den oxidativa stressen.
