Immunsystemets roll är att skydda oss mot sjukdomsframkallande organismer. Nutrition är en av flera faktorer som avgör immunsvaret och bra näring är viktigt för att stimulera immunsvaret. Immuniteten kan försämras hos äldre människor, särskilt de som är svaga, hos överviktiga, hos undernärda och hos de med lågt intag av mikronäringsämnen (mangan, järn, koppar, bor, klor, molybden och zink). Försämring av immunförsvaret i samband med näringsbrist ökar mottaglighet för infektion och gör att infektioner kan bli allvarligare, till och med dödliga.
Den negativa inverkan en dålig nutrition har på immunsystemet, inklusive en inflammatorisk faktor, kan vara en av förklaringarna till den högre risken för mer allvarliga utfall vid infektion med SARS-CoV-2 som ses hos äldre och hos personer som är överviktiga. Studier av enskilda mikronäringsämnen inklusive vitamin D och zink antyder en roll i att minska svårighetsgraden av infektion med SARS-CoV-2. Bra näring är också viktigt för att främja en mångsidig tarmflora, som i sin tur stimulerar immunsystemet. Näringens betydelse för att stimulera immunsvaret gäller också för att säkerställa ett kraftfullt svar på vaccination. Det finns många lärdomar från studien av näring och immunitet som är relevanta i kampen mot SARS-CoV-2.
Tarmflorans betydelse
Kommensala bakterier (skyddande bakterier) i mag -tarmkanalen spelar en roll i ”värdens” immunförsvar genom att skapa en barriär mot kolonisering av patogener (sjukdomsframkallande bakterier) och genom produktion av mjölksyra och antimikrobiella proteiner som direkt kan hämma tillväxten av patogener. Kommensala organismer interagerar också med värdens tarmepitel och tarmassocierade immunvävnader. Dessa kommunikationer med ”värden” sker genom kemikalier som frigörs från bakterierna eller genom direkt cell-till-cellkontakt. Som ett resultat av sådana åtgärder föreslås att probiotiska organismer, särskilt vissa laktobaciller och bifidobakterier, kan användas för att stödja värdimmunitet. Faktum är att ett stort antal studier har undersökt påverkan av olika probiotiska organismer, antingen ensamma eller i kombination, på immunfunktion och infektion hos människor.
Vissa probiotiska organismer verkar förbättra den medfödd immuniteten (särskilt fagocytos och naturlig dödande cellaktivitet) men de verkar ha en mindre uttalad effekt på förvärvad immunitet. Ändå visar studier förbättrade vaccinationssvar hos individer som tar probiotika (annat vaccin, ej mot Covid-19). Systematiska granskningar och metaanalyser bekräftar att probiotika (eller prebiotika) förbättrar antikroppssvaret efter vaccination mot säsongsinfluensa hos vuxna. Immuneffekterna som observerats tyder på att probiotiska organismer kan skydda mot infektioner. Nyligen publicerade systematiska granskningar och metaanalyser rapporterar att vissa probiotika kan minska risken eller varaktigheten av diarré, inklusive antibiotikarelaterad diarré och Clostridium difficile-associerad diarré.
Effekter av probiotika på gastrointestinal infektion kanske inte är en överraskning, men probiotika kan också vara skyddande mot luftvägsinfektion. Studier på möss har rapporterat att reducering eller frånvaro av tarmmikrobiota leder till nedsatt immunsvar och försämrar utfallet efter bakteriell eller viral luftvägsinfektion. Studier av probiotika, särskilt laktobaciller och bifidobakterier, ger vissa bevis för minskad förekomst och förbättrade resultat av luftvägsinfektioner hos människor.
Bevisen som visar att probiotika (särskilt laktobaciller och bifidobakterier) kan förbättra immunfunktionen, förbättra svaret av vaccination för säsongsinfluensa (vilket efterliknar svaret av en virusinfektion), minska förekomsten av luftvägsinfektioner, inklusive de som orsakas av virus, och att förbättra resultaten vid luftvägsinfektioner skulle gynna användningen av dessa organismer (probiotika) som en strategi för att minska risken och svårighetsgraden av virala luftvägsinfektioner, inklusive SARS-CoV-2. I detta sammanhang har tarmdysbios (en obalanserad tarmflora), med lågt antal laktobaciller och bifidobakterier, rapporterats hos patienter med COVID-19.
D’Ettore m fl (gruppen som står bakom studien), behandlade patienter med COVID-19 med en cocktail av läkemedel plus antibiotika eller samma plus orala probiotika (fem laktobaciller plus två bifidobakterier plus Streptococcus thermophilus): de fann bättre resultat på diarré och andra sjukdomssymtom inklusive luftvägssjukdom i gruppen som fick probiotika.
Faktorer som påverkar immunsvaret
Diskussion och slutsatser – Nutrition och immunitet
Nutrition är en av flera faktorer som avgör immunsvaret och bra näring är viktigt för att stimulera immunsvaret. Immuniteten kan försämras hos äldre människor, särskilt de som är svaga, hos överviktiga, hos undernärda och hos de med lågt intag av mikronäringsämnen. Dessa försämringar i immunsvaret i samband med näringsbrist leder till ökad känsligheten för infektion och gör att infektioner kan bli allvarligare, och till och med dödliga. Näringsbrist tillåter också dysreglerad inflammation och oxidativ stress som bidrar till sjuklighet och till dåligt utfall vid infektion. Den negativa inverkan av dålig nutrition på immunsystemet, inklusive dess inflammatoriska komponent, kan vara en av förklaringarna till den högre risken för allvarligare utfall vid infektion med SARS-CoV-2 som ses hos äldre människor och hos överviktiga personer.
Rollen som bra nutrition spelar för att stimulera en mångsidig tarmflora, som i sin tur stöder immunsystemet, bör inte förbises och det är viktigt att notera att tarmfloran också påverkas av åldrande och övervikt. Betydelsen av bra nutrition för att stimulera immunsvaret gäller också för att säkerställa ett bra svar vid vaccination. Därför bör uppmärksamheten fokuseras på att hantera de nuvarande näringsbristerna (sjuklighet, övervikt, allmän undernäring, mikronäringsbrist) som är utbredd i befolkningen, för att bättre stimulera immunsvaret. Detta är den viktigaste ”lektionen” från studien om nutrition och immunitet som är relevant i kampen mot SARS-CoV-2 och sjukdomen den orsakar, COVID-19, och för att säkerställa att befolkningen är bättre förberedd för framtida pandemier.
