Skärmtid

Skärmtid vid 1 års ålder och försenat tal och problemlösning vid 2 och 4 år

Skärmtid vid 1 års ålder och försenat tal och problemlösning vid 2 och 4 år

Finns det ett dos-responssamband mellan skärmtid för barn i åldern 1 år och funktionell utveckling vid åldrarna 2 och 4 år?

Frågeställning

Huruvida vissa områden för barns utveckling är specifikt associerade med mängden skärmtid och om det sambandet fortsätter upp i åldern är fortfarande okänt.

Målsättning

Att undersöka sambandet mellan exponering för skärmtid bland barn i åldern 1 år och 5 områden av utvecklingsförsening (kommunikation, grovmotorik, finmotorik, problemlösning och personliga och sociala färdigheter) vid 2 och 4 års ålder.

Exponering

Barns skärmtid vid 1 års ålder bedömdes med hjälp av ett frågeformulär där deltagarna tillfrågades följande: ”Under en vanlig dag, hur många timmar tillåter du dina barn att titta på TV, DVD, videospel, internetspel (inklusive mobiltelefoner och paddor), etc?” 

Det fanns 5 svarskategorier: ingen eller mindre än 1 timme, 1 till 2 timmar, 2 till 4 timmar eller fler än 4 timmar per dag. Man slog samman ”ingen och mindre än 1 timme”.

Utvecklingsförseningar för dessa 5 områden utvärderades för barn i åldrarna 2 och 4 år. Varje område bedömdes från 0 till 60 poäng. Utvecklingsfördröjning definierades om den totala poängen för varje område avvek med ett visst antal poäng lägre än medelpoängen.

Resultat

7 097 barn ingick i studien, varav 3 674 var pojkar (51,8%) och 3 423 flickor (48,2%). 

När det gäller skärmtidsexponering per dag hade 3 440 barn (48,5%) mindre än 1 timme, 2 095 (29,5%) 1 till 2 timmar, 1 272 (17,9%) 2 till 4 timmar och 290 ( 4,1 %) hade 4 timmar eller längre. 

Skärmtiden var kopplad till en ökad risk för utvecklingsförsening vid 2 års ålder för ”kommunikation” och ”problemlösning” och ju längre skärmtid desto högre risk. När det gäller risken för utvecklingsförsening vid 4 års ålder identifierades ett liknande samband för samma områden.

Slutsatser – Skärmtid vid 1 års ålder och försenat tal och problemlösning

I denna studie var längre skärmtid för barn i 1 års åldern associerad med utvecklingsförseningar av både kommunikation och problemlösning vid 2 och 4 år. Resultaten visar att man bör diskutera barns skärmtid och konsekvenserna på deras mentala utveckling.

JAMA

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Recept mot barnfetma: Mer rörelse, mindre skärmtid

Recept mot barnfetma: Mer rörelse, mindre skärmtid

Forskning pekar på att både ökad fysisk aktivitet och mindre skärmtid är viktigt för att förebygga övervikt och fetma hos ungdomar.

Resultat från studien på närmare 6 000 ungdomar i åldrarna 10-14 år tyder på att om en ung person tillbringar mer än 8 timmar om dagen framför en skärm, kanske det inte ens är tillräckligt med viss fysisk aktivitet för att vända den ökade risken för övervikt och fetma.

Och baksidan av myntet, att vara mycket stillasittande kan leda till fetma även utan lång skärmtid.

”Fysisk aktivitet är inte nödvändigtvis motsatsen till stillasittande beteende. Du kan vara både fysiskt aktiv och stillasittande, och vi vet inte riktigt fördelarna med fysisk aktivitet om man tillbringar resten av dagen sittande eller liggande”, säger studiens huvudförfattare Jason M. Nagata, MD, biträdande professor i pediatrik vid University of California, San Francisco, USA. 

En slutsats från studien är att minst 12 000 steg och mindre än 4 timmars skärmtid per dag minimerar riskerna för övervikt och fetma. Även om det kanske inte är realistiskt för många barn, kan läkare överväga att fokusera särskilt på dom med mest skärmtid och lägst aktivitetsnivå, säger Nagata.

”De med minst aktivitet och mest skärmtid tillhör riskgruppen med högst risk för att få fetma och metabolt syndrom. Även om mer aktivitet och mindre skärmtid i allmänhet är bra, är det särskilt viktigt att undvika riktigt lång skärmtid – över 8 timmar per dag, eller riktigt lite fysisk aktivitet – mindre än 6 000 steg. Som doktor bör du vara väldigt tydlig mot dina patienter, och få dom att att förstå att dom måste komma bort från dessa högriskgrupper”, kommenterar han.

Resultaten publicerades i JAMA.

Inga tidigare stöd för lämplig skärmtid

Studien kom till för att täcka upp för kunskapsbristen kring barnfetma i nuvarande guidelines, säger Nagata.

The Physical Activity Guidelines Advisory Committee Scientific Report, släpptes 2018 av Department of Health & Human Services (HHS), vilken rekommenderar 60 minuter av måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag för ungdomar, men ingen rekommendation om skärmtid gavs då eftersom det inte fanns tillräckligt med data.

American Academy of Pediatrics hade tidigare rekommenderat en gräns på högst 2 timmars skärmtid per dag för, men övergav det 2016 till förmån för att istället formulera individualiserade familjeplaner, som exempelvis att fastställa skärmfria tider i hemmet.

Under de senaste 5 åren har andelen amerikanska ungdomar som uppfyller riktlinjerna för fysisk aktivitet minskat till under 25%, och under pandemin till mindre än 10%.

Samtidigt har skärmtiden nästan tredubblats under de senaste decennierna och den ökade dramatiskt under pandemin, säger Nagata.

Fler steg, mindre skärmtid = friskare barn, mindre barnfetma

Studien genomfördes med data från 5 797 ungdomar i åldern 10-14 år från studien Adolescent Brain Cognitive Development (ABCD). Data analyserades mellan 10 september 2018 och 29 september 2020, vilket överlappar covid-19 pandemin.

Deltagarna, av vilka 35% hade övervikt eller fetma, bar digitala Fitbits stegräknare. Skärmtid, inklusive tv, filmer, videor, videospel, sms och sociala medier, rapporterades via frågeformulär av ungdomarna.

De rapporterade en genomsnittlig skärmtid på 6,5 timmar per dag och i snitt 9 247 steg per dag under 21 dagar.

Baserat på data från tidigare studier kategoriserades antalet dagliga steg som lågt (1 000-6 000), medium (6 001-12 000) eller högt (> 12 000), och daglig skärmtid som lågt (< 4 timmar), medium (> 4 till 8 timmar) och högt (> 8 timmar).

I modeller som inkluderar både skärmtid och stegräkning, var medelhög och hög skärmtid associerade med signifikant högre frekvens övervikt eller fetma, jämfört med en låg skärmtid.

På liknande sätt var ungdomarna i steggrupperna lågt och medium associerade med signifikant högre risk för övervikt/fetma jämfört med de med högt antal steg.

En analys som exkluderade covid-19 pandemin gav liknande resultat.

Bland dom med låg skärmtid var lågt antal steg associerat med högre BMI, men även dom med medium antal steg hade ett högre BMI.

Men bland de med hög skärmtid var det mycket högre BMI ökning oavsett antalet steg. På liknande sätt, bland de med lågt antal steg, ökade även den kortaste skärmtiden BMI.

”I ytterligheterna, om du har mycket låg fysisk aktivitet eller mycket hög skärmtid, så kommer den motsatta positiva parametern inte att kompensera för det, vilket var ett mycket intressant fynd,” säger Nagata.

Medscape

JAMA

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.