- Forskare undersökte effekterna av olika måltidsegenskaper vid kaloriintag.
- De fann att måltider som äts snabbt, måltider som innehåller hög energitäthet, och livsmedel som är extra välsmakande, är kopplade till ett högre kaloriintag och viktökning.
Andelen fetma i världen har nästan tredubblats sedan 1975. Mellan 2017 och 2022 ökade fetman (BMI ≥30) till 41,9 % i USA (utöver fetma tillkommer personer som är överviktiga).
Den främsta orsaken till fetma är långvarig obalans i energiintaget – att konsumera fler kalorier än vad kroppen gör av med. Forskning om metoder för viktminskning är därför nyckeln för att behandla fetma.
Studier har visat att att äta snabbt och att äta energitäta livsmedel (många kalorier per gram) är kopplat till större matintag. Andra data har visat att extra välsmakande livsmedel kan vara belönande (frestande) att konsumera.
Samtidigt har högre proteinintag kopplats till ökad mättnad och lägre energiintag. Att förstå mer om viktiga kostegenskaper kan underlätta utformningen av dieter för att behandla fetma.
Nyligen undersökte forskare hur måltidsegenskaper påverkar kaloriintaget i fyra olika dieter.
De fann att måltidens energitäthet, hur snabbt en måltid äts och konsumtion av extra välsmakande mat påverkade kaloriintaget.
Studien publicerades i Nature.
Så gick det till – 3 faktorer som bidrar till viktökning
Forskarna analyserade data som samlats in från 35 individer, mellan 18 och 50 år och som haft en stabil vikt under de senaste 6 månaderna.
Under studien exponerades de för antingen minimalt processade dieter, som varierade kraftigt i kolhydrat och fetthalt, eller dieter med måttliga nivåer av kolhydrater och fett som varierade från ultraprocessad till minimalt processad mat.
Deltagarna exponerades för två olika dieter med 7-dagars roterande menyer under två veckor vardera. De ombads att äta så mycket de ville av varje kostvariant.
Totalt samlade forskarna in data för 2 733 måltider, inklusive måltidernas energitäthet, proteininnehåll, hastigheten (tiden) med vilken de intogs och procentandel av välsmakande mat som konsumerades – definierat som mat med högt innehåll av fett, salt, socker eller kolhydrater (tillsatt innehåll för att öka smaken på maten).
Forskarna fann att energitäthet, procentandel av mycket välsmakande mängd av måltiden och hastigheten under vilken måltiden intogs, kunde alla tre kopplas till ett ökat energiintag i alla dietvarianterna: lågfett, lågkolhydrat, en diet baserad på oprocessad mat och en diet baserad på ultraprocessade mat.
De fann också att viss kost rik på protein och oprocessad eller ultraprocessad mat också ökade energiintaget.
Forskarna skrev att resultatet tyder på att energitäthet, äthastighet och procentandel av protein och mycket välsmakande mat (tillsatser) som konsumeras är viktiga prediktorer för ett ökat energiintag.
Ökat kaloriintag
För att förstå hur livsmedel med högre energitäthet kan öka kaloriintaget, förklarar Dr Dana Ellis Hunnes, biträdande professor vid UCLA Fielding School of Public Health, som inte var involverad i studien.
”Energitäthet betyder hur många kalorier det finns i en viss mängd mat. Ju högre energitäthet något innehåller, desto mindre av det behöver du äta för att få ett högt kaloriintag. Till exempel innehåller en matsked jordnötssmör ungefär 100 kalorier jämfört med en matsked kokt havre som består av 15 kalorier.”
Kimberly Spatola, dietist vid Novant Health Heart and Vascular Institute i Charlotte, North Carolina, USA, som inte heller var involverad i studien, säger:
”Extremt välsmakande mat tenderar också att vara energität och innehålla högt innehåll av raffinerade kolhydrater, vilket gör det lättare att äta en stor mängd av dessa livsmedel utan att bli riktigt mätt. Äthastigheten kan också göra stor skillnad i hur mycket du äter. Det tar vanligtvis cirka 20 minuter för mättnadssignalerna från vår mage att nå vår hjärna. Om du då äter en stor måltid på bara 10 minuter, kommer det att ta en stund innan du faktiskt registrerar mättnadssignalerna.”
Begränsningar
På frågan om studiens begränsningar svarar Dr. Kevin Hall, National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, U.S. Department of Health and Human Services, och studiens huvudförfattare, att ”studien är begränsad av det faktum att det var en sekundär analys av tidigare publicerade koststudier bland slutenvårdspatienter vid Metabolic Clinical Research Unit vid NIH Clinical Center.
”Även om faktumet att de befann sig i en kontrollerad miljö som möjliggjorde exakta mätningar av matintaget och gav utmärkt kontroll över måltiderna, är det svårt att veta hur resultaten skulle se ut i en mer naturliga miljö i samhället”, säger han.
Kimberly Spatola tillade att fynden också kan vara begränsade på grund av att deltagarna var få till antalet.
”Personerna var också alla relativt unga med medelåldern 29-31 år och fiberintaget togs inte i beaktande, vilket i hög grad kan påverka den förbrukade energitätheten. Mer forskning skulle behövas för att se om mönstren är konsekventa bland andra åldersgrupper”, fortsatte hon.
Innebörd
Dr. Hunnes förklarar: ”Som med allt inom näring, skulle en konsekvens vara att konsumera en varierad kost för att få ett brett utbud av livsmedel med olika kaloritäthet – såsom låg energitäthet från buljonger och sallader, och hög energitäthet från livsmedel som nötter. En annan konsekvens av dessa fynd skulle vara att det är fördelaktigt att äta långsamt när det gäller att reglera det totala kaloriintaget, liksom att äta den minst processade maten som möjligt.”
”När vi äter oprocessade livsmedel får vi mycket mer vatten från maten – tänk frukt eller grönsak snarare än ”kex med grönsakssmak”, tillade hon.
”Så när vi äter mat som är oprocessad äter vi färre kalorier och dom är mindre kaloritäta. Alla dessa saker spelar roll när det gäller att äta! En oprocessad, växtbaserad kost passar mycket bra in på en sådan beskrivning.”
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.
