Övervikt

Flickor mellan 4 och 9 år var mer benägna att ha hög fettmassa och ett högt BMI om deras mammor var överviktiga – men detta förhållande sågs inte mellan mammor och söner, eller mellan pappor och söner eller döttrar, i en ny studie.

Forskarna mätte fettmassa, mager kroppsmassa (kroppsvikt minus kroppsfett) och BMI hos söner och döttrar när de var 4 år (före ett fenomen som kallas ”adiposity rebound” = i allmänhet ökar BMI snabbt under det första levnadsåret, för att sedan minska och nå en nedre gräns vid cirka 6 års ålder. Därefter ökar BMI igen under hela barndomen, och denna andra ökning kallas för adiposity-rebound), 6-7 år (ungefär vid adiposity rebound) och åldrarna 8-9 ( före eller i början av puberteten).

Det ingick även mätresultat från mammorna och papporna när barnen var 8-9 år.

I studien fann man att flickor mellan 4 och 9 år var mer benägna att ha hög fettmassa och ett högt BMI om deras mammor var överviktiga – men detta förhållande sågs inte mellan mammor och söner, eller mellan pappor och söner eller döttrar.

Forskarna mätte fettmassa, ”Lean body mass” (mager kroppsmassa = kroppsvikt minus kroppsfett) och BMI hos pojkar och flickor när de var 4 år (före ett fenomen som kallas ”adiposity rebound” = i allmänhet ökar BMI snabbt under det första levnadsåret, för att sedan minska och nå en nedre gräns vid cirka 6 års ålder. Därefter ökar BMI igen under hela barndomen, och denna andra ökning kallas för adiposity-rebound), vid 6-7 år (ungefär vid adiposity rebound) och vid 8-9-års ålder (före eller i början av puberteten).

Det ingick även mätresultat från mammorna och papporna när barnen var 8-9 år.

Mammor för vidare övervikt till döttrar

Man fann ”ett starkt samband mellan fettmassa hos mödrar och döttrar men man fann inget sådant samband till sönerna”, rapporterar Rebecca J. Moon, BM, PhD, MRC Lifecourse Epidemiology Centre, University of Southampton, Storbritannien.

”Fynden är kliniskt viktiga, och visar att flickor till mammor med högt BMI och mycket kroppsfett löper stor risk att själva bli överviktiga eller obesa (fetma) tidigt i barndomen.”

Förhållandet mellan mor och dotter gällande fettmassa verkar etableras vid 4 års åldern, noterade Moon.

Därför behöver man agera tidigt hos överviktiga kvinnor, och börja viktbearbetningen redan vid tiden före befruktning och under graviditeten.

Resultaten är från Southampton Women’s Survey studien, som publicerades 21 mars i Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.

En av de första studierna som tittade på fettmassa, och inte bara på BMI

Barn med övervikt eller fetma är mer benägna att även vara överviktiga i vuxen ålder, vilket ökar riskerna för utveckla typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och artros. Tidigare forskning har rapporterat att barn med övervikt eller fetma oftare hade mammor med fetma.

De flesta tidigare studier har dock enbart tittat på BMI och inte mätt fettmassa, och man har heller inte känt till om pappans fetma kan påverka barnet eller om risken skiljer sig åt mellan pojkar och flickor.

Forskare analyserade data från en undergrupp bestående av 3 158 kvinnor i Southampton Women’s Survey som var i åldern 20-34 år mellan 1998-2002 och som födde ett levande barn.

Den aktuella studien inkluderade 240 mor-far-barn konstellationer där man hade data för BMI och en förbättrad form av röntgenteknik som används för mätning av bentäthet och som kallas DXA.

Medelåldern på mammorna var en 31 år vid förlossningen och de hade ett median-BMI före graviditeten på 23,7 kg/m2 (normalt BMI).

Av barnen var 129 pojkar (54%) och 111 flickor.

Barnen genomgick en DXA mätning vid 4 år, 6-7 år och 8-9 år, och mammorna och papporna undersöktes med DXA vid den sista kontrollen.

Vid 6-7-års åldern och vid 8-9-års åldern återspeglade flickornas BMI och fettmassa den som deras mammor hade (signifikant samband).

Vid 4 års ålder tenderade flickornas BMI och fettmassa att vara associerade med deras mammors, men man sambandet var inte signifikant.

Det fanns inga signifikanta kopplingar mellan mor–son, far–son eller far–dotter för BMI eller fettmassa vid någon av de tre undersökta åldrarna.

Medscape

Mer än hälften av världens befolkning kommer att vara överviktiga eller ha fetma år 2035 om man inte sätter in betydande åtgärder, enligt en ny rapport.

Enligt rapporten från World Obesity Federation 2023 kommer 51 % av världens befolkning, eller mer än 4 miljarder människor, att vara feta eller överviktiga inom de kommande 12 åren.

Antalet med fetma ökar särskilt snabbt bland barn och i länder med lägre inkomster, enligt rapporten.

Louise Baur, ordförande för World Obesity Federation, beskriver uppgifterna som en ”tydlig varning”, och att beslutsfattare måste agera nu för att förhindra att situationen förvärras.

”Det är särskilt oroande att se att fetma ökar snabbast bland barn och ungdomar”.

”Regeringar och beslutsfattare runt om i världen måste göra allt de kan för att undvika att överföra hälsokostnader, sociala och ekonomiska kostnader till den yngre generationen.”

Rapporten visar att barnfetma kan mer än fördubblas från nivån som noterades 2020, och prognosen pekar mot att 208 miljoner pojkar och 175 miljoner flickor kommer att vara överviktiga eller ha fetma år 2035.

Kostnaden för samhället blir betydande som ett resultat av de hälsotillstånd som är kopplade till övervikt, spår World Obesity Federation – mer än 4 miljarder dollar årligen efter 2035, eller 3% av den globala BNP.

Men författarna säger att de inte lägger skulden på individer, utan efterlyser ett fokus på de samhälleliga, miljömässiga och biologiska faktorerna som är involverade i utvecklingen.

Rapporten använder BMI (Body Mass Index) för sina uppskattningar, ett index som beräknas genom att dividera en persons vikt i kilo med deras längd i meter i kvadrat (ex 100 kg / (1,80 x 1,80 m = BMI 30,9 vilket klassificeras som fetma). I linje med Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer är ett BMI över 25 övervikt och över 30 är fetma.

År 2020 var 2,6 miljarder, eller 38 % av världens befolkning, antingen överviktig eller hade fetma.

Rapporten fann också att nästan alla länder som förväntas se den största ökningen av fetma under de kommande åren är låg- eller medelinkomstländer i Asien och Afrika.

Uppgifterna kommer att presenteras för FN:s beslutsfattare och medlemsländer under vecka 10 2023.

Enligt en WHO rapport från 2022 så pågår det även en fetmaepidemi i alla Europeiska länder, inklusive Sverige, och inget av de 53 Europeiska medlemsstaterna är på väg att nå WHO:s mål om att stoppa ökningen av fetma till 2025.

Fetma har konstaterats öka risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och kroniska luftvägssjukdomar. Fetma anses till exempel vara orsak till minst 13 olika typer av cancer och kommer sannolikt att vara direkt ansvarig för minst 200 000 nya cancerfall årligen i Europa, en siffra som kommer att stiga ytterligare de kommande åren. 

Medscape Reuters Health Information

Forskning pekar på att både ökad fysisk aktivitet och mindre skärmtid är viktigt för att förebygga övervikt och fetma hos ungdomar.

Resultat från studien på närmare 6 000 ungdomar i åldrarna 10-14 år tyder på att om en ung person tillbringar mer än 8 timmar om dagen framför en skärm, kanske det inte ens är tillräckligt med viss fysisk aktivitet för att vända den ökade risken för övervikt och fetma.

Och baksidan av myntet, att vara mycket stillasittande kan leda till fetma även utan lång skärmtid.

”Fysisk aktivitet är inte nödvändigtvis motsatsen till stillasittande beteende. Du kan vara både fysiskt aktiv och stillasittande, och vi vet inte riktigt fördelarna med fysisk aktivitet om man tillbringar resten av dagen sittande eller liggande”, säger studiens huvudförfattare Jason M. Nagata, MD, biträdande professor i pediatrik vid University of California, San Francisco, USA. 

En slutsats från studien är att minst 12 000 steg och mindre än 4 timmars skärmtid per dag minimerar riskerna för övervikt och fetma. Även om det kanske inte är realistiskt för många barn, kan läkare överväga att fokusera särskilt på dom med mest skärmtid och lägst aktivitetsnivå, säger Nagata.

”De med minst aktivitet och mest skärmtid tillhör riskgruppen med högst risk för att få fetma och metabolt syndrom. Även om mer aktivitet och mindre skärmtid i allmänhet är bra, är det särskilt viktigt att undvika riktigt lång skärmtid – över 8 timmar per dag, eller riktigt lite fysisk aktivitet – mindre än 6 000 steg. Som doktor bör du vara väldigt tydlig mot dina patienter, och få dom att att förstå att dom måste komma bort från dessa högriskgrupper”, kommenterar han.

Resultaten publicerades i JAMA.

Inga tidigare stöd för lämplig skärmtid

Studien kom till för att täcka upp för kunskapsbristen kring barnfetma i nuvarande guidelines, säger Nagata.

The Physical Activity Guidelines Advisory Committee Scientific Report, släpptes 2018 av Department of Health & Human Services (HHS), vilken rekommenderar 60 minuter av måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag för ungdomar, men ingen rekommendation om skärmtid gavs då eftersom det inte fanns tillräckligt med data.

American Academy of Pediatrics hade tidigare rekommenderat en gräns på högst 2 timmars skärmtid per dag för, men övergav det 2016 till förmån för att istället formulera individualiserade familjeplaner, som exempelvis att fastställa skärmfria tider i hemmet.

Under de senaste 5 åren har andelen amerikanska ungdomar som uppfyller riktlinjerna för fysisk aktivitet minskat till under 25%, och under pandemin till mindre än 10%.

Samtidigt har skärmtiden nästan tredubblats under de senaste decennierna och den ökade dramatiskt under pandemin, säger Nagata.

Fler steg, mindre skärmtid = friskare barn, mindre barnfetma

Studien genomfördes med data från 5 797 ungdomar i åldern 10-14 år från studien Adolescent Brain Cognitive Development (ABCD). Data analyserades mellan 10 september 2018 och 29 september 2020, vilket överlappar covid-19 pandemin.

Deltagarna, av vilka 35% hade övervikt eller fetma, bar digitala Fitbits stegräknare. Skärmtid, inklusive tv, filmer, videor, videospel, sms och sociala medier, rapporterades via frågeformulär av ungdomarna.

De rapporterade en genomsnittlig skärmtid på 6,5 timmar per dag och i snitt 9 247 steg per dag under 21 dagar.

Baserat på data från tidigare studier kategoriserades antalet dagliga steg som lågt (1 000-6 000), medium (6 001-12 000) eller högt (> 12 000), och daglig skärmtid som lågt (< 4 timmar), medium (> 4 till 8 timmar) och högt (> 8 timmar).

I modeller som inkluderar både skärmtid och stegräkning, var medelhög och hög skärmtid associerade med signifikant högre frekvens övervikt eller fetma, jämfört med en låg skärmtid.

På liknande sätt var ungdomarna i steggrupperna lågt och medium associerade med signifikant högre risk för övervikt/fetma jämfört med de med högt antal steg.

En analys som exkluderade covid-19 pandemin gav liknande resultat.

Bland dom med låg skärmtid var lågt antal steg associerat med högre BMI, men även dom med medium antal steg hade ett högre BMI.

Men bland de med hög skärmtid var det mycket högre BMI ökning oavsett antalet steg. På liknande sätt, bland de med lågt antal steg, ökade även den kortaste skärmtiden BMI.

”I ytterligheterna, om du har mycket låg fysisk aktivitet eller mycket hög skärmtid, så kommer den motsatta positiva parametern inte att kompensera för det, vilket var ett mycket intressant fynd,” säger Nagata.

Medscape

JAMA

Budskap att ta med

• Att pendla i vikt visade sig vara associerat med en ökad risk för kardiovaskulära händelser, kardiovaskulär död, hjärtinfarkt, stroke och totalt för kardiovaskulära sjukdomar (CVD), oberoende av diabetes.

Varför detta är viktigt?

• Resultaten tyder på att undersökning av den biologiska mekanismen och identifiering av biomarkörer för viktvariationer kan vara till hjälp för att identifiera individer som löper störst risk för hjärt-kärlsjukdom.

Studiens upplägg

• En metaanalys av 23 studier som totalt inkluderade 15 382 537 deltagare, där personerna identifierades efter en sökning i databaserna PubMed, Web of Science och Cochrane Library.
• Primärt resultat: Risk för någon kardiovaskulär incident.
• Andra resultat: Kardiovaskulär död, hjärtinfarkt, stroke och total risk för hjärt-kärlincidenter.
• Finansiering: Ingen.

Resultat

Vikt som varierar och pendlar upp och ned var associerad med en signifikant ökad risk för:

• någon kardiovaskulär händelse (27%, P < 0,0001)
• kardiovaskulär död (29%, P < 0,0001)
• hjärtinfarkt (32%, P = 0,0037)
• stroke (21%, P < 0,0001)
• total risk för incidenter i hjärt-kärlsjukdom (36%, P = 0,01)

Dessa samband påverkades inte oavsett om personerna hade diabetes eller inte.
Liknande resultat observerades för variation i BMI.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är kroppsviktsvariation associerad med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar oavsett om personerna har diabetes eller inte. Framtida forskning behövs för att bevisa ett orsakssamband mellan viktvariabilitet och risk för hjärt-kärlsjukdom, eftersom effektiva åtgärder för att bibehålla en stabil vikt kan minska risken för att drabbas hjärt-kärlsjukdom.

Studiens begränsningar

Heterogenitet (oliheter) mellan studier, vilket kan påverka resultatet.

Medscape

Cardiovascular Diabetology

Många under 40 år är omedvetna om symtomen på typ 2-diabetes och antalet fall i åldersgruppen ökar i en alarmerande takt, varnar en ledande diabetesorganisation.

Eftersom ”chockerande” nya siffror avslöjade en ”alarmerande acceleration” av diagnoser i yngre åldersgrupper över hela Storbritannien, har Diabetes UK uppmanat fler människor att kontrollera sin risk för typ 2-diabetes med hjälp av verktyget ”Know Your Risk”.

Diabetes UK, University of Leicester och University Hospital of Leicester NHS Trust, har utvecklat det kostnadsfria onlineverktyget designat för personer utan en aktuell diabetesdiagnos och är avsett att belysa en persons risk att utveckla typ 2-diabetes under de kommande 10 åren. Organisationen påpekade att verktyget inte är ett diagnostiskt verktyg, att resultaten inte är medicinska råd, och om någon är i riskzonen eller är orolig för diabetes bör de söka medicinsk rådgivning.

Snabbt ökande trend oroar – ökning av typ 2-diabetes bland yngre

En ny analys av NHS-data utförd av Diabetes UK, i samarbete med Tesco, har visat att fall av typ 2-diabetes – som författarna uttrycker var ”historiskt förknippad med äldre personer” – nu ökar i snabbare takt bland de under 40 år än hos de är över 40. 

”Det finns nu 148 000 personer under 40 registrerade med typ 2-diabetes i Storbritannien, och denna siffra har ökat med 23% på 5 år, jämfört med en 17% ökning av alla registreringar av typ 2-diabetes”, betonade organisationen. Om de lämnas oadresserade, förutspådde man att antalet personer i Storbritannien i åldern 18-39 som lever med typ 2-diabetes kan uppgå till 200 000 år 2027.

Chris Askew OBE, VD Diabetes UK, varnar: ”Denna trend med snabbt ökande tidig debut av typ 2-diabetes är oerhört oroande. Det markerar en förändring från vad vi har sett historiskt och bör tas som en allvarlig varning till beslutsfattare och till NHS.”

Typ 2-diabetes har tills nyligen varit ganska sällsynt hos personer under 40 år, så många människor – inklusive sjukvårdspersonal – känner inte alltid igen symtomen, betonade studieförfattarna. Samtidigt som andelen personer under 40 år med typ 2-diabetes förblev liten av de totala antalet fall, är typ 2-diabetes känt för att ha mer allvarliga och akuta konsekvenser hos personer under 40, påpekade man.

För den nya forskningen samlades data från hela Storbritannien, från 2137 personer i åldern 18-39 år, exklusive de som för närvarande har någon typ av diabetes.

Forskarna fann att cirka 2 av 3 (68%) inte visste hur de skulle kontrollera om de löpte risk att utveckla typ 2-diabetes, medan två tredjedelar (65%) antingen inte visste eller var osäkra på symtomen på typ 2-diabetes.

Endast 1 av 3 (35%) var medvetna om att amputation var en möjlig komplikation vid typ 2-diabetes, och endast 30% och 26% av de tillfrågade var medvetna om komplikationer som stroke respektive depression.

Inverkan på levnadskostnaderna

Forskningen belyser också effekterna av krisen med levnadskostnader. Mer än hälften av människorna (57%) sa att de hade ”nedprioriterat” sin hälsa som ett direkt resultat av den nuvarande krisen, och nästan en fjärdedel (23%) sa att de hade ”undvikit eller skjutit upp” medicinska kontroller.

”Social förlust är också ett problem”, säger Diabetes UK. Den lyfte fram hur faktorer som inkomst, utbildning, bostad, tillgång till hälsosam mat, samt sämre tillgång till sjukvård, har visat sig vara starkt kopplade till en ökad risk att utveckla fetma och typ 2-diabetes. ”Som ett resultat är människor som löper ökad risk för typ 2-diabetes alltför ofta mindre benägna att kunna dra nytta av stöd för att hantera det”, förklarade man.

Inför Världsdiabetesdagen den 14 november har Diabetes UK och Tesco lanserat en kampanj för att få en miljon människor att bättre förstå sin individuella risk för typ 2-diabetes genom att använda verktyget ”Know Your Risk” eller genom att besöka deras lokala Tesco-apotek. Alla som genomför en bedömning med hjälp av verktyget kommer att hänvisas till kostnadsfri rådgivning och information om hjälp och stöd som finns för att hantera sin risk.

”Om du är under 40 år är du inte immun mot typ 2-diabetes”, säger Chris Askew. ”Det är viktigt att du kontrollerar din risk nu och att individer, oavsett ålder eller bakgrund, ges möjlighet att få stöd för att minska risken att utveckla typ 2-diabetes.”

Medscape

Den senaste WHO European Regional Obesity Report 2022, som publicerades den 3 maj av WHO:s regionalkontor i Europa, avslöjar att övervikt och fetma har nått epidemiska proportioner i hela regionen och fortsätter att öka, och inget av de 53 Europeiska medlemsstaterna är på väg att nå WHO:s mål för globala icke-smittsamma sjukdomar (NCD) om att stoppa ökningen av fetma till 2025.

Nya data om övervikt och fetma

Rapporten, som presenterades vid den europeiska kongressen om fetma, avslöjar att i Europa är 59% av vuxna och nästan 1 av 3 barn (29% av pojkarna och 27% av flickorna) överviktiga eller har fetma. Fetmaprevalensen för vuxna i Europa är högre än i någon annan WHO-region förutom Amerika.

Övervikt och fetma är bland de främsta orsakerna till dödsfall och funktionshinder i den europeiska regionen, och nya uppskattningar tyder på att övervikt orsakar mer än 1,2 miljoner dödsfall årligen, vilket motsvarar mer än 13% av den totala dödligheten i regionen.

Fetma ökar risken för många icke-smittsamma sjukdomar (NCD), inklusive cancer, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och kroniska luftvägssjukdomar. Fetma anses till exempel vara orsak till minst 13 olika typer av cancer och kommer sannolikt att vara direkt ansvarig för minst 200 000 nya cancerfall årligen i regionen, en siffra som kommer att stiga ytterligare de kommande åren. Övervikt och fetma är också den ledande riskfaktorn för funktionshinder, och utgör 7% av totala antalet år levda med funktionsnedsättning i regionen.

Överviktiga personer och de som lever med fetma har drabbats oproportionerligt mycket av konsekvenserna av covid-19 pandemin. Det har skett ogynnsamma förändringar gällande matkonsumtion och fysiska aktivitetsmönster under pandemin vilket kommer att få effekter på befolkningens hälsa under de kommande åren och det kommer att krävas betydande ansträngningar för att vända på det.

Fetma i Europa: en pågående epidemi

För att ta itu med den växande epidemin rekommenderas i rapporten en serie insatser och policy initiativ för att förebygga och ta itu med fetman efter covid-19-pandemin.

”Fetma känner inga gränser. I Europa och Centralasien kommer inget enskilt land att förverkliga WHO:s globala mål och hejda ökningen av fetma, säger Dr Hans Henri P. Kluge, WHO:s regionchef för Europa. ”Länderna i Europa är otroligt olika, men alla länder står till viss del inför denna utmaning. Genom att skapa miljöer som möjliggör och främjar investeringar och innovation inom hälsa, och som utvecklar starka och motståndskraftiga hälsosystem, så kan vi förändra kursen för övervikt i regionen”.

Fetma är en sjukdom – inte bara en riskfaktor

Fetma är en komplex sjukdom som utgör en hälsorisk. Dess orsaker är mycket mer komplexa än enbart kombinationen av ohälsosam kost och fysisk inaktivitet. Den här rapporten presenterar de senaste bevisen och belyser hur sårbarhet för ohälsosam kroppsvikt tidigt i livet kan påverka en persons förmåga att utveckla fetma.

Miljöfaktorer som är unika för ett liv i det moderna Europas starkt digitaliserade samhällen är också orsaker till fetma. Rapporten utforskar till exempel hur den digitala marknadsföringen av ohälsosamma livsmedelsprodukter till barn, och spridningen av stillasittande onlinespel, bidrar till den ökande vågen av övervikt och fetma i Europa. Men den tittar även på hur digitala plattformar också kan ge möjligheter för främjande och diskussion om hälsa och välbefinnande.

Politiska åtgärder: vad kan länderna göra?

Att ta itu med fetma är avgörande för att uppnå målen för en hållbar utveckling och prioriteras i WHO:s europeiska arbetsprogram för 2020–2025.

Den nya WHO-rapporten beskriver hur politiska insatser som riktar in sig på miljömässiga och kommersiella faktorer för dålig kost i hela befolkningen sannolikt kommer att vara mest effektiv för att vända fetmaepidemin, ta itu med kostskillnader och uppnå miljömässigt hållbara livsmedelssystem.

Fetma är komplext, med multifaktoriella hälsokonsekvenser, vilket gör att ingen enskild intervention kan stoppa utvecklingen av den växande epidemin.

Varje nationell policy som syftar till att ta itu med frågor om övervikt och fetma måste ha stöd av ett politiskt engagemang på högsta nivå. De bör också vara heltäckande, nå individer genom hela livet och inrikta sig på ojämlikheter. Insatser för att förebygga fetma måste ta hänsyn till sjukdomen i ett vidare perspektiv, och policy alternativ bör ta itu med de strukturella drivkrafterna bakom fetma och frångå strategier som fokuserar på individer.

WHO rapporten belyser några specifika policys som visat sig vara lovande när det gäller att minska nivåerna av fetma och övervikt:

• genomförandet av skatteåtgärder (som beskattning av sockersötade drycker eller subventioner för hälsosamma livsmedel).
• restriktioner för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn.
• förbättring av tillgången till tjänster för hantering av fetma och övervikt inom primärvården, som en del i det heltäckande hälsoskyddet.
• ansträngningar för att förbättra kost och fysisk aktivitet genom hela livet, inklusive kvinnlig hälsa innan graviditet och vård under graviditet, förespråka amning, skolbaserade insatser och insatser för att skapa miljöer som förbättrar tillgänglighet och möjlighet till hälsosam kost och möjlighet till fysisk aktivitet.

WHO

Övervikt under en livstid kan spela en större roll för risken att utveckla kolorektal cancer än man tidigare trott, enligt ny forskning.

I en artikel i JAMA Oncology den 17 mars 2022, jämställer författarna effekterna av ett liv med övervikt eller fetma och den ökade risken för cancer med riskerna med att röka över tid.

Denna populationsbaserade fall-kontrollstudie leddes av Xiangwei Li, MSc, vid avdelningen för klinisk epidemiologi och åldrandeforskning vid German Cancer Research Center i Heidelberg.

Övervikt och kolorektal cancer

Studien tittade på självrapporterad längd och vikt dokumenterad i perioder om 10 år från det att deltagarna var 20 år upp till sin nuvarande ålder. 5.635 personer med kolorektalcancer jämfördes mot en kontrollgrupp bestående av 4.515 personer.

Oddsen för att drabbas av kolorektal cancer ökade avsevärt under decennier när människor bar på övervikt över lång tid jämfört med deltagare som höll sig inom normalviktsintervallet under samma period.

Medförfattare Hermann Brenner, MD, Master of Public Health, vid German Cancer Research Center, säger i en intervju att ett nyckelbudskap i forskningen är att ”övervikt och fetma sannolikt ökar risken för kolorektal cancer betydligt mer än vad tidigare studier föreslagit, som vanligtvis bara har uppskattat kroppsvikt vid ett enda tillfälle.”

Forskarna använde ett mått på det viktade antalet år som personer levt med övervikt eller fetma, och som beräknades genom att multiplicera antalet kilo över ett normalt BMI med antalet år som personen varit överviktig.

De hittade ett samband mellan viktade antal år med med övervikt och risken för kolorektalcancer, jämfört med personer som höll sig normalviktiga.

Oddsen ökade avsevärt ju längre tid man var överviktig.

”Ju fler antal år med med övervikt, desto större blev risken för att utveckla kolorektalcancer,” skriver författarna.

Brenner sa att även om denna studie fokuserade på kolorektal cancer, ”så kommer sannolikt samma sak att gälla för andra cancerformer och andra kroniska sjukdomar.”

Att förebygga övervikt och fetma för att minska bördan av cancer och andra kroniska sjukdomar bör prioriteras för en bättre folkhälsa, säger han.

Att förebygga övervikt i barndomen är viktigt

Övervikt och fetma utvecklas allt oftare i barndomen, noterar han, och det kan bli en livslång börda.

Därför är det väldigt viktigt att förhindra att övervikt utvecklas i barndomen, tonåren och i ung vuxen ålder, säger han.

Medelåldern för patienterna var 68 år i både kolorektalcancer- och kontrollgruppen och 59,7% var män i kolorektalcancergruppen och 61,1% i kontrollgruppen.

Studien hjälper till att bekräfta vad som blivit tydligare för forskare

Kimmie Ng, MD, Master of Public Health, professor vid Harvard Medical School och onkolog vid Dana-Farber Cancer Institute, båda i Boston, säger i en intervju att studien hjälper till att bekräfta vad som blivit tydligare för forskare.

”Vi tror att exponering under en livsperiod är det som starkast kommer att bidra till risken för att utveckla kolorektal cancer som vuxen,” säger hon. ”Vad vi tror händer vid fetma är att övervikten skapar den här miljön av kronisk inflammation och insulinresistens och vi vet att dessa två faktorer kan leda till högre frekvens av kolorektal cancerutveckling och ökad tumörtillväxt.”

Hon säger att det optimala sättet, men opraktiska, att göra studien på skulle vara att följa friska människor från barndomen och dokumentera deras vikt under en livstid. I den här fall-kontrollstudien ombads människor att komma ihåg sin vikt vid olika tidsperioder, vilket är en begränsning och kan leda till partiskhet (bias).

Men studien är viktig, säger Ng, och den lägger till övertygande bevis för att det borde vara en prioritet för folkhälsan att ta itu med sambandet mellan övervikt och kolorektal cancer och kroniska sjukdomar. ”Med anledning av att kolorektal cancer bland yngre har ökat sedan 1990-talet, har intresset varit stort för att undersöka om fetma är en viktig bidragande orsak till den stigande trenden,” noterade Ng. ”Om fetma verkligen är kopplat till kolorektal cancer, är det väldigt oroande att andelen fetma ökar, eftersom det potentiellt kan leda till fler fall av kolorektal cancer i ung vuxen ålder.”

Medscape

Abstrakt

Överviktig som barn

Hos unga vuxna är metabolt syndrom sällsynt. För att bättre bedöma riskerna för framtida hjärt-kärlsjukdom kan en kardiometabolisk poäng användas, som rangordnar sjukdomsrisken hos varje individ. Poängen är en kontinuerlig variabel, som sammanfattar de individuella poängen för midjemått, blodtryck, blodglukos, triglycerider och HDL (High Density Lipoprotein) kolesterol. Det huvudsakliga syftet var att bedöma sambandet mellan viktökning i tidig barndom och kardiometabolisk poäng hos unga vuxna.

Metoder

Deltagarna rekryterades bland personer i den populationsbaserade Göteborgs studien GrowUp 1990. Deltagare med information om vikt och längd vid födseln, samt vikt, längd, midjeomkrets och föräldrarnas BMI vid 10 års ålder, bjöds in att delta i en hälsoundersökning vid 18–20 års ålder. 513 unga vuxna inkluderades varav 51% var kvinnor.

Resultat

BMI var 22,2 (medelvärde) hos pojkar och 21,3 hos flickor. En statistiskt signifikant högre poäng (p < 0,001) sågs hos individer med metabolt syndrom. Efter att ha kontrollerat för livsstilsegenskaper för vuxna, var högt BMI vid 10 års ålder en signifikant riskfaktor för båda könen för förhöjd kardiometabolisk poäng i tidig vuxen ålder hos både pojkar och flickor. 

Hos pojkar var ett högt BMI hos modern och låg ålder vid ”fettåterhämtning” (ökning av BMI som sker mellan 3 och 7 års ålder, och känt för att vara en riskfaktor för fetma senare i livet) och hos flickor var hög födelsevikt också associerat med en statistiskt signifikant ökad risk. Dessutom var användning av preventivmedel hos flickor en riskfaktor för förhöjd kardiometabolisk poäng.

Slutsats

Ett högt BMI vid 10 års ålder är en riskfaktor för kardiometabolt tillstånd hos unga vuxna, ett resultat som visar på den förebyggande potentialen av att övervaka BMI hos 10-åriga skolbarn. Dessa fynd måste dock bekräftas i en ny studie i en större grupp. Dessutom, hos unga vuxna där metabolt syndrom är sällsynt, verkar kardiometabolisk poängmätning vara ett mer lovande och kraftfullare verktyg för att upptäcka risker för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, än att använda kategorisering av metabolt syndrom.

Obesity Facts