Att äta middag strax innan läggdags när de endogena melatoninnivåerna är höga är förknippat med minskad insulinutsöndring och minskad glukostolerans, vilket ökar risken för typ 2-diabetes.
Och personer som är bärare av G genvariant av melatoninreceptor-1b-genen (MTNR1B) har en än mer försämrad glukostolerans efter att ha ätit en sen middag.
”Hos de som är naturliga sena middagsätare [i Spanien] simulerade vi tidpunkten för tidiga och sena middagar genom att administrera en glukosdryck och jämförde effekterna på blodsockerkontrollen under 2 timmar”, säger en av författarna Richa Saxena, PhD, en forskare vid Center for Genomic Medicin vid Massachusetts General Hospital, Boston, USA.
Studien jämförde också utfall hos bärare och icke-bärare av G genvarianten av melatoninreceptorn, påpekade Saxena, i ett pressmeddelande från sjukhuset.
”Vi fann att sena måltider störde blodsockerkontrollen i hela gruppen”, tillade huvudförfattaren Marta Garaulet, PhD.
”Denna försämrade glukoskontroll sågs främst hos bärare av genetiska riskvarianter, som representerar ungefär hälften av gruppen”, säger Garaulet, professor i fysiologi och nutrition, University of Murcia, Spanien.
Studieresultaten ”kan vara viktiga i arbetet med att förebygga typ 2-diabetes”, enligt en annan av författarna till studien Frank A.J.L. Scheer, PhD, chef för Medical Chronobiology Program vid Brigham and Women’s Hospital, Boston, USA.
”Våra resultat är tillämpliga på ungefär en tredjedel av befolkningen i den industrialiserade världen som konsumerar mat nära läggdags, såväl som andra befolkningar som äter på natten, inklusive skiftarbetare, eller de som upplever jetlag eller nattätningsstörningar, samt de som rutinmässigt använder melatonintillskott i nära anslutning till måltid”, säger Scheer.
Resultaten tyder på att människor inte bör äta inom 2 timmar innan sänggåendet, säger forskarna.
”Noterbart är att studien inte inkluderar patienter med diabetes, så ytterligare studier behövs för att undersöka effekten av timing av måltider och dess koppling till melatonin och receptorvariation hos patienter med diabetes,” sa Scheer.
Fynden, från den randomiserade crossover-studien MTNR1B SNP*Food Timing Interaction on Glucose Control (ONTIME-MT), publicerades nyligen i tidskriften Diabetes Care.
Melatonin spelar en nyckelroll i glukosmetabolism
Melatonin, ett hormon som i första hand frisätts på natten och som hjälper till att kontrollera sömn-vakencykeln, stiger vanligtvis cirka 2 timmar före sänggåendet, förklarar forskarna.
Upptäckten av MTNR1B som en typ 2-diabetes associerad gen ”antyder att utöver sömn och reglering av dygnsrytmen spelar melatonin en nyckelroll i glukosmetabolismen”, noterar de.
Huruvida melatonin förbättrar eller försämrar glukoskontrollen är dock kontroversiellt, och effekten av MTNR1B-genotyper på glukoskontrollen är inte klarlagt.
”Vi bestämde oss för att testa om sent ätande som vanligtvis inträffar med förhöjda melatoninnivåer resulterar i en rubbad blodsockerkontroll”, förklarade Saxena.
För att undersöka detta inkluderade forskarna 845 vuxna i Spanien som var 18-70 år och inte hade diabetes.
Medelåldern var 38 år och 71% var kvinnor. De hade ett medel BMI på 25,7 kg/m2 och 18% hade fetma.
Den genomsnittliga middagstiden var kl 21.38 och man gick och la sig kl 00.32.
DNA-analys från deltagarnas blodprov visade att 50% hade CC genotypen av MTNR1B genen, 40% hade CG genotypen och 10% hade GG genotypen.
Varje deltagare genomgick två orala glukostoleranstest.
De fastade i 8 timmar och hade sedan ett 2-timmars 75-g oralt glukostoleranstest antingen 1 timme före läggdags (för att simulerar en sen middag) eller 4 timmar före läggdags (för att simulerar en tidig middag).
Sedan fick deltagarna upprepa testet vid motsatt middagstid en annan kväll.
Ökad risk för diabetes vid sen måltid
De genomsnittliga melatoninvärdena i serum var 3,5 gånger högre efter den sena middagen än efter den tidiga middagen, vilket resulterade i 6,7% lägre insulin Area Under the Curve (AUC) och 8,3% högre AUC för glukos.
Genotypskillnader i glukostolerans tillskrevs minskningar i beta-cellsfunktion.
”Våra resultat bekräftar att sent ätande akut försämrar glukostoleransen genom en defekt i insulinutsöndringen”, säger forskarna.
