- Depression är ett vanligt psykiskt tillstånd och en ledande orsak till funktionshandikapp runt om i världen, enligt Världshälsoorganisationen (WHO).
- Forskning visar att tarmmikrobiota (tarmfloran) kan spela en roll vid depressiva sjukdomar.
- Nu har forskare från Storbritannien och Nederländerna visat att 13 typer av bakterier som finns i tarmen är förknippade med depressionssymptom.
En nyligen publicerad studie i Nature Communications, visar hur tarmbakterier kan spela en roll vid depression genom produktion av signalsubstanser, som serotonin och glutamat.
Depression är en kronisk känsla av sorg, tomhet eller oförmåga att känna tillfredsställelse. Orsakerna till depression är fortfarande inte helt klarlagda, men det är troligt att följande faktorer är inblandade:
- ärftlighet
- förändringar av signalsubstansnivåer i hjärnan
- miljöfaktorer som exponering för trauma
- psykologiska och sociala faktorer
Vilka fynd framkom i studien?
I denna studie undersökte forskare vid Oxford Population Health, tillsammans med forskare från Nederländerna, sambandet mellan sammansättningen och mångfalden av tarmfloran, med symtom på depression.
De undersökte data från 1 133 deltagare i Rotterdam-studien. Som en del i analysen kontrollerade de för livsstilsfaktorer och medicinering och korrigerade för eventuell snedvridning av datan. Till exempel inkluderade de bara individer som inte tog antidepressiva läkemedel. Detta för att undvika att mäta förändringar i tarmfloran som är en konsekvens av depressionen – eller medicineringen – snarare än en orsak.
Olika identifierade bakterier visade en möjlig inverkan i hur neurotransmittorer produceras i människor, särskilt de som är kopplade till depression, som glutamat.
Forskarna upprepade och validerade sedan dessa fynd genom att använda data från en annan observationsstudie, den så kallad HELIUS-studien.
Resultaten av denna forskning kan en dag leda till utvecklingen av nya behandlingar för sjukdomar som depression.
Bakteriernas roll
Dr. Najaf Amin, forskare vid Oxford Population Health och delaktig i studien, lyfte fram nyckelfynden och sa att forskargruppen har ”identifierat 13 typer av bakterier associerade med depression.”
”Eggerthella, Hungatella, Sellimonas och Lachnoclostridium är mer rikligt förekommande, medan Coprococcus, Lachnospiraceae UCG001, Ruminococcusgauvreauii-gruppen, Eubacterium ventriosum, Subdoligranulum, Ruminococcaceae(UCG002, UCG0003, UCG0005) och ”familjen” Ruminococcaceae, var mindre rikligt hos personer med tydliga symtom på depression”, specificerade hon.
”Dessa bakterier är kända för att vara involverade i metabolismen av vissa nyckelmolekyler inklusive glutamat och butyrat genom vilka dessa bakterierna kan påverka depression.” säger Dr. Najaf Amin.
Vilken är den kliniska betydelsen?
Dr Amin säger att stora och noggrant genomförda studier om sambandet mellan tarmfloran och depression saknas. Enligt henne är den typen av studier det första steget mot att förstå uppkomst och utveckling av sjukdom, tillhandahålla biomarkörer och behandlingsmål för sjukdomen.
Eftersom tarmfloran i första hand bestäms av livsstilsfaktorer, i synnerhet kosten, skulle det kunna innebära när orsakssamband väl har fastställts, att behandlingen är så enkel som att modifiera kosten eller att använda probiotika,” konstaterade hon.
”Vidare är depression både en underdiagnostiserad och överdiagnostiserad sjukdom. En biomarkör kommer att möjliggöra ett objektivt mått för depression (som för närvarande saknas), vilket förbättrar diagnosen”, förklarade Dr. Amin.
Dr Neil Paulvin, New York, USA, som forskar på anti-åldrande och regenerativ medicin, men som inte var involverad i studien, säger att ”vi vet att mikrobiomet påverkar vår sinnesstämning”.
”Mikrobiomet producerar signalsubstanser som nana, serotonin och noradrenalin. Det här är en del av framtiden för mental hälsa, tillade han.
”Vi måste hitta den specifika sammansättningen av tarmbakterier som är bra respektive dålig för ångest. Exempelvis, vilka bakterier kan aktivera GABA (gamma-aminosmörsyra, en neurotransmittor) för att hjälpa vid ångest, vilka kan påverka serotonin för att hjälpa vid depression, och om fekal mikrobiota transplantation kommer att vara lösningen vid depression och ångest”, säger Dr Paulvin.
Dr. Paulvin betonade att ”det finns psykobiotika piller (probiotika som påverkar sinnesstämningen) som just är under utveckling.”
”Vi sammanställer nu informationen för att utveckla program i framtiden,” sa Dr. Paulvin.
Glutamatöverföring i hjärnan – Tarmbakterier och depression
Dr James Giordano, Professor i neurologi och biokemi vid Georgetown University Medical Center, som inte var involverad i studien, kommenterade att ”det här är en mycket välgjord studie som kontrollerade för flera potentiellt störande faktorer, och på så sätt påvisade rollen för vissa tarmbakterier att generera kemiska modulatorer som är kända för att ha både direkta och indirekta effekter på hjärnans kemi som är involverad i kognitiv och emotionell funktion.”
”Dessa tarmbakterier, Eggerthella och Eubacterium ventriosum, har visat sig producera butyrat – en viktig prekursormolekyl (prekursor är ett utgångsämne/förstadie som kan användas för framställning av ett annat ämne som verkar i kroppen) till GABA, en signalsubstans som fungerar som kontroll av glutamat,” förklarade han.
”Dessutom visade det sig att dessa arter producerar serotonin, som har direkta effekter på det enteriska nervsystemet, ENS (ENS – är en del av det autonoma nervsystemet och som styr funktioner i mag-tarmkanalen), tarm-hjärn axeln, och på dessa sätt kan de påverka serotoninnivåer och aktivitet i hjärnan, vilket i sin tur är viktigt för kognitiva, emotionella och beteendemässiga funktioner”.
Kan vi förändra tarmmikrobiotan?
Dr Amin noterade att ”det är möjligt att ändra sammansättningen av dessa grupper av bakterier. Det är möjligt genom användning av prebiotika och probiotika. Till exempel kan de butyratproducerande bakterierna förändras genom konsumtion av fiberrik kost, t.ex. färsk frukt, fullkorn och grönsaker.”
Dr Giordano höll med och berättade att ”ett viktigt meddelande från studiens resultat är att tarmhälsa via stabiliteten i tarmmikrobiomet är viktigt för att upprätthålla hjärnfunktioner som är involverade i tanke, sinnesstämning och beteende.”
”Den ökande kunskapen om tarmmikrobiomet och tarm-hjärnans axel stärker att försiktig användning av pre- och probiotika kan vara av värde för att upprätthålla både tarm- och hjärnhälsa”, avslutade han.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.
