Det var en stor skillnad mellan patienters uppfattning om sin kostkvalitet och verkligheten i SMARTER, en viktminskningsstudie bestående av livsstilsförändringar.
Endast 28% av deltagarna hade god överensstämmelse – definierat som en skillnad på 6 poäng eller mindre – mellan deras upplevda kostkvalitet och dess faktiska kvalitet baserat på Healthy Eating Index-2015 (HEI) poäng vid slutet av den 12-månader långa studien.
Ännu färre – endast 13% – hade bra överensstämmelse mellan sin upplevda och den faktiska förbättring av kostkvaliteten.
Jessica Cheng, PhD, Harvard T.H. Chan School of Public Health, Boston, Massachusetts, USA, presenterade resultaten vid American Heart Association (AHA) 2022 Scientific Sessions.
Studien tyder på att ”patienter kan ta till sig konkreta råd avseende att byta ut delar av kostens innehåll som de får störst nytta av att förändra”, sa Cheng.
”Men när de väl vet vad de ska ändra kan de behöva ytterligare råd om hur de ska gå tillväga och även hur de ska upprätthålla dessa förändringar. Läkare kan hänvisa sina patienter till resurser som dietister, medicinskt designade måltider, hälsosamma recept etc,” är hennes råd.
”Fynden är inte förvånande med tanke på att minnet av vad man äter är föremål för minnes-bias och beror på personens grundläggande näringskunskap eller läskunnighet,” sa Deepika Laddu, PhD, som inte var involverad i studien.
Missuppfattning om dietintag är vanligt hos individer med övervikt eller fetma, och ett besök med en dietist är inte tillräckligt, enligt Laddu, biträdande professor vid College of Applied Health Sciences vid University of Illinois, Chicago, USA.
”The Dietary Guidelines for Americans gör ett riktigt bra jobb med att presentera alla alternativ,” säger hon. Men att ”förstå vad ett hälsosamt kostmönster är, eller hur man anammar det, är förvirrande på grund av mycket ”brus”, det vill säga de blandade budskapen och obevisade hälsopåståenden som bidrar till brister i hälsa eller kostkunskap”.
”Det är viktigt att inse att att ändra kostvanor är beteendemässigt utmanande och komplext”, betonade hon.
Personer som är intresserade av att göra kostförändringar behöver ha löpande samtal med en kvalificerad vårdpersonal, vilket oftast börjar med primärvårdsläkaren.
”Med tanke på den välkända tidsbristen under ett typiskt läkarbesök, är det absolut avgörande att patienter hänvisas till kvalificerad vårdpersonal som en legitimerad dietist, sjuksköterska, hälsocoach/pedagog eller diabetespedagog för fortsatt stöd.”
Dessa resurser kan bedöma patientens initiala diet, uppfattningar om en hälsosam kost och mål med dieten, och ta itu med eventuella luckor i hälsokompetens, för att göra det möjligt för patienten att utveckla långvariga, realistiska och hälsosamma ätbeteenden.
Upplevd vs faktisk kostkvalitet när när man försöker gå ner i vikt
Hälsosam kost är avgörande för hjärtat, för allmän hälsa och för livslängd, men det är oklart om personer som gör livsstilsförändringar (kost och fysisk aktivitet) för att gå ner i vikt har en korrekt uppfattning om kvalitet på sin kost.
Forskarna analyserade data från 502 vuxna i åldern 35-58 från Pittsburgh som ingick i SMARTARE studien och som försökte gå ner i vikt.
Deltagarna fick en 90-minuters rådgivningssession för viktminskning riktad mot beteendestrategier och för att fastställa diet- och fysiska aktivitetsmål.
De fick alla instruktioner om hur man monitorerar sin kost, fysiska aktivitet och vikt, med hjälp av en smartphone-app, en aktivitetsarmband (Fitbit Charge 2) och en smart trådlös våg.
Hälften av deltagarna fick också feedback i personliga möten om dessa parametrar, upp till tre gånger om dagen, via studieappen.
Deltagarna svarade på två 24-timmars dietenkäter, vid studiestart och efter 12 månader.
Forskare analyserade data från de 116 deltagare som lämnade information om kostkvalitet. Efter 1 år ombeddes de att betygsätta sin kostkvalitet, men också betygsätta sin kostkvalitet 12 månader tidigare vid studiestart, på en skala från 0 till 100, där 100 är bäst.
Den genomsnittliga viktminskningen vid 12 månader var liknande i båda grupperna (med och utan feedback från appen – ungefär 3,2% från vikten vid studiestart), så de två studiearmarna slogs ihop.
Deltagarna hade en medelålder på 52 år; 80% var kvinnor. Deras genomsnittliga BMI var 33 kg/m2.
Baserat på informationen från dietenkäterna beräknade forskarna patienternas HEI-poäng (Healthy Eating Index) i början och slutet av studien. HEI-poängen är ett mått på hur väl en persons kost följer 2015–2020 Dietary Guidelines for Americans.
HEI är baserad på en adekvat konsumtion av nio typer av livsmedel – totalt frukt, hela frukter, totalt grönsaker, gröna grönsaker och bönor, totalt protein, skaldjur och växtproteiner (upp till 5 poäng vardera) och fullkorn, mejeriprodukter och fettsyror (upp till 10 poäng vardera) – och en minskad konsumtion av fyra kostkomponenter – raffinerade spannmål, natrium (salt), tillsatta sockerarter och mättade fetter (upp till 10 poäng vardera).
Personer som försöker gå ner i vikt överskattar sin kostkvalitet
Den hälsosammaste kosten har ett HEI-poäng på 100, och målet för Healthy People 2020 var ett HEI-poäng på 74, noterade Jessica Cheng.
Vid 12 månader betygsatte deltagarna sin kostkvalitet till 70,5 poäng, medan forskarna beräknade att deras genomsnittliga HEI-poäng bara var 56.
Deltagarna trodde att de hade förbättrat sin kostkvalitet med cirka 20 poäng, rapporterade Cheng. ”Men HEI föreslår att de bara hade förbättrat det med 1,5 poäng, vilket är väldigt lite jämfört med maxpoängen 100.”
”Framtida studier bör undersöka effekterna av att hjälpa människor att eliminera klyftan mellan deras uppfattningar och deras faktisk kostkvalitet”, säger Cheng i ett pressmeddelande från American Heart Association (AHA).
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.
