Grönsaker

Broccoligroddar är bra för tarmhälsan och minskar inflammation

Broccoligroddar är bra för tarmhälsan och minskar inflammation

  • Det gamla rådet att ”ät dina grönsaker” eftersom de är bra för dig stöds av de allt mer växande vetenskapliga bevisen att gröna grönsaker kan gynna vår hälsa.
  • Gröna grönsaker innehåller mycket fibrer, vilket skyddar matsmältningens hälsa, och de innehåller olika antioxidanter – kemiska föreningar som hjälper till att förhindra cellskador.
  • Dessa antioxidanter inkluderar polysulfider, föreningar som har anticancer och hjärtskyddande effekter.
  • En ny studie fann att unga broccoligroddar kan erbjuda många hälsofördelar, eftersom de har en betydligt högre koncentration av polysulfider än mogen broccoli.

Broccoli, grönkål, kål, brysselkål och Kai choi är korsblommiga grönsaker tillhörande kålsläktet som vi har fått höra är bra för oss.

Vetenskapliga studier, som stöder det gamla rådet att äta dina gröna ökar och visar att kål kan:

  • förebygga vissa cancerformer
  • förbättra kardiovaskulär hälsa
  • reglera blodsockret
  • minska inflammation

Dessutom tyder nya bevis på att dessa hälsofördelar kan bli ännu bättre om kål, särskilt broccoli, äts som unga groddar precis när dom har börjat gro.

En studie från Osaka University, publicerad i Redox Biology, fann att broccolibroddar har en betydligt högre koncentration av polysulfider än mogen broccoli, fem dagar efter att den börjat gro.

Varför är mikrogrönt så hälsosamt?

Hälsoeffekterna av kålgrönsaker tillskrivs i allmänhet deras organiska svavelföreningar, som ger dem dess starka lukt och smak. Dessa inkluderar glukosinolater, isotiocyanater och polysulfider.

I denna studie undersökte forskare koncentrationen av polysulfider i broccoligroddar under grodd. Studien byggde på deras tidigare arbete med polysulfidkoncentrationer i 22 grönsaker, inklusive lök, vitlök och broccoli.

De grodde och odlade fröna i ultrarent vatten – vattenrenat för att säkerställa att det bara innehöll vattenmolekyler – vid cirka 25 grader Celsius. De skördade några var 24:e timme, pulveriserade dem sedan i flytande kväve och lagrade pulvret vid -80 grader Celsius.

De använde sedan kemisk analys för att bestämma koncentrationen av polysulfider i varje steg av grodd och tillväxt.

Under de fem dagar som de växte till, även om den totala svavelhalten i växterna var oförändrad, ökade andelen polysulfid dramatiskt. Från mindre än 1% polysulfid i fröet, hade skotten 15,5% polysulfid dag 5, en cirka 20-faldig ökning.

Kelsey Costa, dietist och näringskonsult för National Coalition on Healthcare, som inte var involverad i studien, berättar:

”Forskningen tyder på att hälsofördelarna med broccoligroddar delvis kan tillskrivas den rikliga mängd polysulfider som finns i dem. Groddarna är koncentrerade miniatyrversionerna av växterna de kommer att utvecklas till. De erbjuder ett näringsrikt, kostnadseffektivt, snabbväxande alternativ för alla som vill odla sin egen mat på ett litet utrymme.”

Costa sa att hon inte var förvånad över resultaten, men noterade: ”Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå mekanismen för polysulfidproduktion och dess roll i fröns grodd och tillväxt.”

Varför har broccoligroddar mer hälsofördelar? Broccoligroddar är bra för tarmhälsan

På frågan varför broccoligroddar innehåller mer polysulfider, förklarade Dr Lauren Blekkenhorst, doktor vid Nutrition and Health Innovation Research Institute vid Edith Cowan University, Australien:

”Broccoligroddar är unga i sin tillväxtfas och därför mer sårbara för miljöpåverkan. Som ett resultat har broccoligroddar sannolikt högre koncentration av polysulfidföreningar för att skydda växten från skador.”

”När broccoliväxten mognar och blir mindre känslig för miljöpåfrestningar, minskar nivåerna av dessa föreningar men är fortfarande närvarande eftersom växten fortfarande behöver skyddas från miljöpåverkan men i mindre grad”, tillade hon.

Förutom att identifiera den kraftigt ökade koncentrationen av kända polysulfider, fann forskarna flera okända.

Författarna säger att dessa föreningar, för vilka de molekylära strukturerna ännu inte har fastställts, kan leda till fler framsteg genom att studera hur växtnäringsämnen kan gynna människors hälsa.

Medical News Today

Redox Biology

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Måltidens längd påverkar barns intag av frukt och grönt

Måltidens längd påverkar barns intag av frukt och grönt

  • I denna randomiserade studie på 50 familjer, åt barn i åldern 6 till 11 år betydligt mer frukt och grönsaker när familjens måltider varade ungefär 10 minuter längre. Intaget av annan mat som erbjuds ökade inte.
  • Resultaten av denna studie visar att en kort förlängning av familjens gemensamma tid vid måltid är en enkel och billig lösning som avsevärt kan förbättra barns kost.

Abstrakt

Av betydelse

Familjemåltider är en utbildande inlärningsmiljö som formar barns matval och preferenser. Som sådana är den en perfekt miljö för att forma barns intag av näringsrik kost.

Målet med studien var att undersöka effekten av att förlänga familjemåltiderna på intaget av frukt och grönt hos barn.

Denna randomiserade kliniska studie använde en inom-familjen manipulationsdesign och genomfördes mellan den 8 november 2016 till 5 maj 2017 i ett familjelaboratorium i Berlin, Tyskland.
I studien inkluderades barn i åldrarna 6 till 11 år som inte följde någon speciell diet eller hade någon födoämnesallergi, samt den föräldern som vanligtvis stod för matlagningen i familjen. Alla deltagare genomgick två moment: 

1. Kontroll, definierad som familjens vanliga måltidslängd, och 2. Intervention, definierad som 50% längre tid vid måltid (i genomsnitt 10 minuter längre). Deltagarna randomiserades (lottades) till det moment de skulle genomföra först.

Deltagarna fick 2 gratis kvällsmåltider under de olika momenten. Vid båda momenten, kontroll eller den regelbundna tidsperioden för måltiden, åt varje familj vid samma tid som den rapporterade regelbundna tiden för måltid vanligtvis är. I interventionsmomentet hade varje familj 50 % mer tid att äta än den rapporterade normala måltidstiden.

Det primära resultatet var antalet bitar av frukt och grönsaker som barnet åt under en måltid.

Resultat

Totalt deltog 50 familjekonstellationer i studien. Föräldrarnas medelålder var 43 år (28-55 år) och de var till övervägande del mammor (72%). Barnens medelålder var 8 år (6-11 år) och det var lika många flickor och pojkar (25 av respektive). Barnen åt betydligt fler fruktbitar och grönsaker när de fick äta sin måltid under en längre tid än vad de gjorde under sin normala tid för att inta måltiden. Konsumtion av bröd och pålägg skilde sig inte nämnvärt mellan de långa respektive korta måltiderna. Barnens äthastighet (tuggning per minut under den vanliga tiden för måltid) var signifikant lägre i den tidsmässigt längre måltiden än under den vanliga måltiden. Barnen rapporterade dessutom en signifikant högre mättnad efter den längre måltiden (P <0 .001).

Slutsatser och relevans

Resultaten av denna randomiserade studie tyder på att den enkla och genomförbara interventionen som att förlänga familjens måltid med cirka 10 minuter avsevärt kan förbättra kvaliteten på barns kost och ätbeteende. Resultaten från studien understryker potentialen att en sådan intervention kan förbättra folkhälsan på sikt.

JAMA

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.