Den sk ”Muffinsstudien” från Uppsala universitet, som har några år på nacken men fortfarande är aktuell, visar att mättat fett är mer fettbildande och mindre muskeluppbyggande än fleromättat fett. Dessutom så påverkas kroppen på olika sätt av dessa fetter. Förutom påverkan på kolesterol och risk för hjärt-kärlsjukdom, så konstateras att olika fetter lagras på olika ställen i kroppen.
Under 7 veckor fick 39 kvinnor och män, äta 750 extra kalorier per dag. Målet var att deltagarna skulle gå upp tre procent i vikt. De extra kalorierna intogs i form av muffins med ett högt fettinnehåll.
Hälften av deltagarna blev lottade till att äta muffins innehållande fleromättat fett (solrosolja), och den andra hälften fick muffins med mättat fett (palmolja – hög andel mättat fett). Båda varianterna av muffins innehöll lika mycket kolhydrater, fett och protein. Det enda som skiljde dem åt var typen av fett.
(Höga nivåer av mättat fett finns framför allt i animaliska produkter som rött kött, processat kött, fågel, mejeriprodukter, palmolja och kokosolja. Fleromättat fett är vanligt i växtbaserade produkter och oljor som solrosolja, majsolja, sesamolja, sojaolja).
Ökningen av kroppsfett, samt fördelningen av fettet i kroppen, mättes med magnetkamera före och efter studien, liksom kroppens muskelmassa. Även genaktiviteten mättes i bukfettet före och efter viktuppgång.
Trots jämförbar viktuppgång mellan de båda grupperna, orsakade konsumtionen av muffins med mättat fett en avsevärt större ökning av mängden fett i levern och runt tarmarna i buken i jämförelse med konsumtion av fleromättat fett. Även kroppsfettet ökade mer i gruppen som fick mättat fett, och tillväxten av muskelmassa var tre gånger lägre hos dom som åt mättat fett jämfört med fleromättat fett.
Inlagring av fett i levern och runt tarmarna i buken verkar bidra till en rad rubbningar i ämnesomsättningen. Resultatet från denna studie kan därför få betydelse för patienter med diabetes. Om resultaten gällande ökad muskelmassa efter fleromättat fett kan bekräftas i framtida studier, är det av potentiellt intresse för många äldre, där det är viktigt att bibehålla muskelmassa för att förebygga sjukdom.
Mättat fett orsaker bukfetma
När det gäller risken att utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom är det av större betydelse var i kroppen fettet lagras än hur mycket fett man har på kroppen. Bukfetma, liksom fettlever, är starkt förknippat med en ökad risk att utveckla typ-2 diabetes. Andra studier har indikerat att ett högt intag av fleromättade fetter från växtoljor och nötter är kopplat till minskad risk för typ-2 diabetes, men kopplingen till detta har varit oklara.
Denna studie antyder en tänkbar förklaring till ett sådant samband, och visar att fleromättade fettsyror kan påverka kroppens fettfördelning mer gynnsamt än mättade fetter, troligtvis genom att leda till en ökad förbränning eller en minskad inlagring av bukfett i samband med en kaloririk kost.
Forskarna kunde även se att en ökad konsumtion av mättade fetter verkar kunna ”slå på” vissa gener i fettvävnaden som leder till en ökad inlagringen av fett i buken, samt försämrar regleringen av insulin. Fleromättat fett kan istället ”slå på” gener i bukfettet som i sin tur är kopplad till minskad inlagring av fett och förbättrar kroppens sockeromsättning.
Upptäckten kan vara en förklaring till varför vissa individer har benägenhet att ansamla fett i levern och i buken. Resultaten föreslår att sammansättningen av fett i kosten på längre sikt kan vara av betydelse för att förebygga fetma-relaterade sjukdomar, innan övervikt har utvecklats.
De nya rönen stöder även de nordiska näringsrekommendationerna där det föreslås att man ska byta ut en del mättat fett från till exempel kött, smör och palmolja till omättade fetter från växtoljor och fet fisk.
Studien har genomförts vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med Karolinska Institutet. Den har finansierats av Vetenskapsrådet och Svenska Läkaresällskapet och genomförts inom ramen för EXODIAB – Excellence of Diabetes Research in Sweden.
