Bröstcancer

Fakta om alkohol och cancer

Nykter fakta om alkohol och cancer

Det finns ett akut behov av att öka den globala medvetenheten om det direkta sambandet mellan alkoholkonsumtion och risken för cancer.

Det budskapet levererades av Isabelle Soerjomataram, PhD, vid International Agency for Research on Cancer (IARC), Lyon, Frankrike, vid en föreläsning om alkohol och cancer vid European Society for Medical Oncology (ESMO) 2023.

”Den globala medvetenheten om sambandet mellan alkohol och cancer är fortsatt mycket låg”, sa Soerjomataram. ”Sjukvårdspersonal – onkologer, sjuksköterskor, läkare, allmänläkare – har en viktig roll i att öka medvetenheten och föra ut denna kunskap till patienter, vilket kan leda till minskad konsumtion.”

Gilberto Morgan, onkolog, Skånes universitetssjukhus, Lund, Sverige, höll med. Morgan betonade att vårdpersonal tenderar att tona ned sitt inflytande över patienternas dryckesvanor och tar ofta inte upp alkoholkonsumtion till diskussion.

Det måste ändras

”Vi har absolut inga problem att fråga patienter om de tar kosttillskott eller vitaminer eller om de äter hälsosamt,” sa Morgan. ”Så, vad är skillnaden? Varför inte rekommendera att de minskar sitt alkoholintag och sedan låter var och en besluta om att göra det eller inte?”

Under kongressen lyfte Soerjomataram fram den globala statistiken över alkoholanvändning. IARC-data visar till exempel att nästan hälften (46 %) av världens befolkning konsumerar alkohol, med fler män (54 %) än kvinnor (38 %).

Hur mycket dricker vi?

Globalt sett uppgår mängden vi dricker i genomsnitt till cirka 6 liter ren etanol per år och per person, eller cirka en vinflaska per vecka. Konsumtionsmönstren varierar dock kraftigt från land till land. I Frankrike konsumerar man cirka 12 liter per år eller cirka två vinflaskor per vecka.

Soerjomataram betonade sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer.

Enligt data från IARC (International Agency for Research on Cancer är WHO:s och FN:s samarbetsorganisation som utför och samordnar epidemiologisk forskning för att internationellt bekämpa cancer) står kraftigt drickande – definierat som mer än 60 g/dag eller cirka 6 dagliga drinkar – för 47% av de alkoholrelaterade cancersjukdomarna. Riskfyllt drickande – mellan 20 och 60 g/dag – står för 29%, medan måttligt drickande – mindre än 20 g/dag eller cirka 2 dagliga drinkar – står för ungefär 14% av den alkoholrelaterade cancern.

Globalt stod alkoholen för 4% av alla cancersjukdomar som diagnostiserades 2020, enligt en analys av IARC.

Fakta om alkohol och cancer

Bara i Storbritannien orsakade alkoholdrickande nästan 17 000 fall av cancer 2020, sa Soerjomataram, och bröstcancer utgjorde nästan en fjärdedel av dessa fall.

Förutom bröstcancer kan 6 andra cancertyper kopplas till alkoholkonsumtion – munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, kolorektal och levercancer, och nya bevis tyder på att ventrikelcancer och bukspottkörtelcancer också kan göra det.

De goda nyheterna, sa Soerjomataram, är att långsiktiga trender visar nedgångar i alkoholdrickande i många länder, inklusive de högvinproducerande länderna Frankrike och Italien, där en kraftig minskning av konsumtionen har noterats sedan toppen på 1920-talet .

”Om det är möjligt i dom länderna bör det även är möjligt i andra länder”, avslutade Soerjomataram.

Medscape

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Alla typer av hormonella preventivmedel kan öka risken för bröstcancer

Alla typer av hormonella preventivmedel kan öka risken för bröstcancer

  • P-piller som endast innehåller gestagen är en vanlig form av hormonella preventivmedel, men kunskapen om deras samband med risk för bröstcancer är begränsad. I en ny studie undersökte forskare sambandet mellan användning av hormonella preventivmedel och risk för bröstcancer.
  • De fann att användning av preventivmedel endast med gestagen ökar risken för bröstcancer på samma sätt som preventivmedel som kombinationspreparat.
  • Läkare bör informera patienter om fördelarna och riskerna med användning av hormonella preventivmedel. Experter säger att fynden om riskerna är välkända, och totalt sett ganska låga.

Mellan 2017 och 2019 använde cirka 65 % av kvinnorna i åldrarna 15-49 någon form av preventivmedel, och 14 % av dem använde p-piller. P-piller finns i två former: de som endast innehåller gestagen och kombinationspiller som innehåller både gestagen och östrogen.

Progestin, eller gestagen, är en syntetisk version av progesteron, ett naturligt förekommande hormon.

En metaanalys från 1996 fann att personer som tar kombinerade preventivmedel har en något ökad risk för bröstcancer inom 10 år efter att de börjat använda preparatet.

Under de senaste åren har preventivmetoder som endast innehåller gestagen – p-piller, injektion, implantat och intrauterina enheter (IUD) – blivit mer populära.

Hittills har det dock funnits begränsad forskning om effekten av preventivmedel som endast innehåller gestagen och risken för bröstcancer.

Nyligen undersökte man sambandet mellan användning av hormonella preventivmedel och risken för cancer.

Precis som med kombinerade piller fann man att preventivmedel som endast innehåller gestagen ökar risken för bröstcancer något.

Studien publicerades i PLOS Medicine.

Bröstcancer och hormonella preventivmedel

Forskarna analyserade hälsojournaler från en brittisk primärvårdsdatabas. De inkluderade data från 9 498 kvinnor under 50 år med bröstcancer och 18 171 kvinnor utan bröstcancer.

Sammanlagt hade 44 % av kvinnorna med bröstcancer och 39 % utan bröstcancer recept på hormonella preventivmedel. Ungefär hälften av dessa var för preparat med endast gestagen.

Forskarna fann att p-piller som kombinationspreparat ökade risken för bröstcancer med 23 %.

P-piller med enbart gestagen ökade risken för bröstcancer med 29 %.

Andra preparat som endast innehåller gestagen, inklusive injektioner, implantat och intrauterina anordningar (IUD), ökade risken för bröstcancer med 18 %, 28 % respektive 21 %.

Forskarna noterade att fem års användning av p-piller var kopplat till incidens bröstcancer hos 8 av 100 000 användare i åldern 16 till 20 år och en incidens på 265 per 100 000 användare i åldern 35-39 år.

Den ökade risken för cancer är relativt liten

Dr. Irene M. Kang, medicinsk chef för onkologi för kvinnors hälsa, City of Hope Orange County, som inte var involverad i studien, säger:

”Alla mediciner har risker och fördelar, varför det är viktigt att diskutera detta med förskrivaren. Komplikationer av p-piller inkluderar stroke, hjärtinfarkt och blodproppar. Forskning har visat att p-piller kan påverka en individs risk för vissa typer av cancer – i vissa fall en ökad risk, och i vissa fall, såsom äggstockscancer och endometriecancer, en lägre risk – genom att ändra nivåerna av östrogen och progesteron. Andra fördelar är familjeplanering och mer reglerade menstruationscykler.”

Dr. Lilian Harris, onkolog vid Novant Health Cancer Institute, som inte heller deltog i studien, höll med om att hormonella preventivmedel både har risker och fördelar:

”De kan till exempel skydda mot bäckeninflammatorisk sjukdom och hjälpa mot mensvärk, myom, endometrios och akne. De har också visat sig minska risken för livmodercancer. Omvänt finns det också potentiella risker som med vilken medicin som helst. För p-piller kan dessa risker variera från illamående, huvudvärk och ömhet i brösten till ökad risk för bröstcancer.

Forskarna drog slutsatsen att nuvarande eller nyare preventivmedel som endast innehåller gestagen är kopplade till en liten ökad risk för bröstcancer.

De säger att sådana risker måste vägas mot fördelarna med preventivmedel.

Begränsningar med studien

På frågan om studiens begränsningar noterade Dr. Kang att på grund av studiens design förklarar den bara kortsiktiga riskassociationer och inte långsiktig risk.

Dr Kristina Shaffer, bröstkirurgisk onkolog vid Novant Health Cancer Institute, som inte var delaktig i studien, säger:
”Dessutom inkluderade studien premenopausala kvinnor, en åldersgrupp där incidensen av bröstcancer är lägre, vilket innebär att andra faktorer kan ha drivit på den något högre risken som visades i studien. Exempelvis, medan studien tog hänsyn till några av de faktorer som är kända för att vara kopplade till ökad risk för bröstcancer, tog den inte hänsyn till familjehistoria, genetisk predisposition eller historia av atypiska bröstceller som är väldokumenterade för att påverka bröstcancerrisken.”

Konsekvenser av preventivmedelsanvändning

Dr. Parvin Peddi, medicinsk onkolog och chef för Breast Medical Oncology, Margie Petersen Breast Center vid Providence Saint John’s Health Center och docent i medicinsk onkologi vid Saint John’s Cancer Institute i Santa Monica, CA, men som inte deltog i studien, säger: 

”Det är viktigt att notera att den ökade risken för bröstcancer från någon av dessa p-piller är ganska låg och denna studie bör inte avskräcka kvinnor från att använda hormonella preventivmedel,” förklarade Dr. Peddie. ”Risk för bröstcancer sågs hos mindre än 0,5 % av kvinnorna i åldern 35-39 år på grund av användningen av dessa mediciner och hos ännu färre kvinnor som använde dessa mediciner i yngre ålder.”

Dr Schaffer höll med om att även om riskökningen på 20-30 % kan låta hög, är den relativt liten.

”Till exempel, om risken för en 30-årig kvinna att utveckla bröstcancer är 5 %, då skulle en relativ riskökning på 20% öka hennes risk till 6 %. Och det är därför som studien drar slutsatsen att det finns en liten ökning av risken för bröstcancer”, förklarade hon.

Dr. Kang noterade också:
”Som med alla cancerformer ökar din bröstcancerrisk med åldern, och i det här fallet även med hur lång tid som hormonella preventivmedel används. Om du löper en högre risk för bröstcancer, kan byte till ett hormonfritt preventivmedel vara ett mer fördelaktigt alternativ för dig”.

”Att hitta bröstcancer tidigt är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrik behandling av denna sjukdom – och det är därför självundersökningar och screeningar är så viktiga”, avslutade Dr. Kang.

Medical News Today

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Ultraprocessade livsmedel ökar risken för bröstcancer och äggstockscancer

Ultraprocessade livsmedel ökar risken för bröstcancer och äggstockscancer

  • Under många år har forskare kopplat en hälsosam kost till en minskad risk för vissa sjukdomar.
  • Forskare från Imperial College London fann att ultraprocessad mat ökar risken för att utveckla all cancer, och särskilt äggstockscancer och hjärntumör.
  • Forskare fann också att ultraprocessade livsmedel ökar risken för att dö i äggstockscancer och bröstcancer.

Man har sedan en tid tillbaka känt till att det vi äter har en direkt effekt på vår hälsa. Nu har man kopplat att ultraprocessade livsmedel ökar risken för bröstcancer och äggstockscancer.

Kroppen behöver specifika näringsämnen för att utföra sina rutinuppgifter. Och en hälsosam kost är kopplad till att sänka en persons risk för vissa sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer, samt främja bättre mental hälsa.

Nu säger forskare från Imperial College London, England att ultraprocessad mat ökar risken för att utveckla all cancer, särskilt äggstockscancer och hjärntumör. Och dessa livsmedel ökar också risken för att dö i cancer, särskilt äggstockscancer och bröstcancer.

Studien publicerades nyligen i tidskriften eClinical Medicine (The Lancet).

Vad är ultraprocessade livsmedel?

Ultraprocessade livsmedel utgör den fjärde kategorin i NOVAs klassificeringssystem för livsmedel.

Enligt detta klassificeringssystem anses ett livsmedel vara ultraprocessat om det är:

  • industritillverkad mat med fem eller fler ingredienser.
  • tillverkad helt eller till största delen av ämnen utvunna ur livsmedel, som oljor, fetter, sockerarter och stärkelse.
  • inkluderar ämnen som normalt inte finns i livsmedel, som hydrerade oljor och modifierad stärkelse.
  • innehåller tillsatser vars huvudsakliga syfte är att imitera ingredienser av naturliga livsmedel som smaker, färger och emulgeringsmedel.

Exempel på ultraprocessade livsmedel är:

  • läsk, energidrycker och sportdrycker
  • industritillverkade kakor
  • godis
  • färdiglagad pizza och förpackat kött
  • sötad och smaksatt yoghurt
  • snabbsoppor och andra blandningar
  • sötade juicer
  • bakverk gjorda med hydrerat vegetabiliskt fett, emulgeringsmedel och andra tillsatser

Tidigare forskning har visat att äta ultraprocessad mat ökar risken för fetma och kan påskynda en persons biologiska åldrande.

Dessutom har konsumtion av ultraprocessade livsmedel kopplats till en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar, kolorektal cancer, demens och engenerellt ökad risk för att dö.

Ultraprocessade livsmedel och generell cancerrisk

Ultraprocessade livsmedel och generell cancerrisk

I den här studien använde forskare Storbritanniens Biobanksregister för att analysera kosten hos 200 000 medelålders vuxna. Man granskade deltagarnas hälsa under en tidsperiod på 10 år, för att specifikt titta på om de utvecklade 34 olika typer av cancer.

Vid genomgången fann man att personer som konsumerade stora mängder av ultraprocessade livsmedel hade en högre risk att utveckla cancer generellt.

För varje 10% ökning av ultraprocessad mat i en persons kost, ökade risken för att utveckla cancer med 2%.

Dessutom fann man för varje 10%-ig ökning av intaget av ultraprocessad mat ökade den generella risken för att dö i cancer med 6%.

”Fynden i denna studie om cancerrisk är i linje med vad vi vet om hur viktig en hälsosam kost är för att minska cancerrisken,” säger Dr. Eszter Vamos, School of Public Health vid Imperial College London, England och huvudförfattare till studien.

”Det finns många potentiella vägar som ultraprocessade livsmedel ökar cancerrisken, och vi behöver ytterligare forskning för att bättre förstå dessa”, fortsatte hon.

”Ultraprocessade livsmedel har dålig näringskvalitet, innehåller ofta höga halter av salt, socker och ohälsosamma fetter och låga nivåer av fiber, och främjar fetma – vilket i sig är en riskfaktor för många typer av cancer. Ultraprocessade livsmedel kan också innehålla potentiellt cancerframkallande ämnen som vissa kontroversiella livsmedelstillsatser, kemikalier som genereras under livsmedelstillverkningen och kemikalier från förpackningar”, säger Eszter Vamos.

Kopplingen till äggstockscancer

Förutom den generella cancerrisken, konstaterade man också att för varje ytterligare 10% av ultraprocessade livsmedel i kosten, så ökade risken för äggstockscancer med 19% och att dö av den med 30%.

”Detta är den första studien för att bedöma sambanden mellan ultraprocessade mat med flera olika cancertyper, inklusive äggstockscancer,” förklarade Dr. Vamos och tillade: ”Vi behöver ytterligare studier från andra populationer för att bekräfta dessa fynd.”

”Men tidigare studier tyder på att dieter med mycket ohälsosamma fetter och litet intag av grönsaker kan öka risken för äggstockscancer”, säger hon.

”Ultraprocessade livsmedel kan också främja inflammation som kan bidra till utveckling av cancer. Dessutom har vissa potentiellt cancerframkallande medel som akrylamid, som kan genereras under tillverkningen, varit inblandade”, säger Eszter Vamos.

Ökad risk för att dö i bröstcancer

Man fann också att för varje 10%-ig ökning av ultraprocessade livsmedel i kosten ökade risken för att dö i bröstcancer med 16%.

Dr Parvin Peddi, onkolog och chef för Breast Medical Oncology, Margie Petersen Breast Center, Providence Saint John’s Health Center, Kalifornien, USA, som inte var involverad i studien, konstaterar att bröstcancer har en välkänd koppling hos överviktiga eftersom de kan ha högre nivåer av östrogen, vilket ökar risken för bröstcancer.

”Vi vet att personer som har ”ohälsosamma kostvanor”, äter mer fett eller är överviktiga, och äter ultraprocessade livsmedel, också har en ökad risk för bröstcancer”, säger Parvin Peddi.

En länk till epigenetik

Dr. Steve Vasilev, gynekologisk onkolog och chef för Integrative Gynecologic Oncology, Providence Saint John’s Health Center och professor vid Saint John’s Cancer Institute i Santa Monica, Kalifornien, USA, kommenterar kring hur ultraprocessade livsmedel kan öka cancerrisken. Han säger att den ”gamla skolans idé” var att olika gifter från livsmedelstillverkningen, såväl som tillsatta konserveringsmedel, leder till genetiska mutationer som orsakar cancer.

”Det stämmer nog till viss del. Men vi vet nu sedan Human Genome Project att det finns något som kallas epigenetik, vilket i grunden undersöker hur gener slås på och av. Till exempel, om tumörsuppressorgener* stängs av, kommer det att leda till sjukdomar som cancer,” förklarade Dr. Vasilev.

Och han säger att även om en person föds med genen BRCA1 som ökar risken för att utveckla bröst- och äggstockscancer, betyder det inte nödvändigtvis att personen kommer att få någon av dessa sjukdomar. Epigenetiken, förklarade han, leder till att den genen slås på eller av i kroppen.

”Så du har en möjlighet att påverka vilka gener som slås på och av i din kropp. Och det som påverkar dem är bokstavligen gifter som ackumuleras från konserveringsmedlen och andra tillsatser i ultraprocessade livsmedel,” säger Steve Vasilev.

Minska cancerrisken genom kosten

Så hur kan människor förbättra sin kost och därmed minska risken för cancer?

Kate Cohen, dietist vid Ellison Institute for Transformative Medicine vid Providence Saint John’s Health Center i Santa Monica, Kalifornien, USA, säger att även om korrelation inte har ett orsakssamband vet medicinska experter att cirka 50% av cancerfallen kan förebyggas genom diet och livsstilsförändringar.

”Därför är (ohälsosam) kost en kontrollerbar riskfaktor som var och en av oss kan och bör ta ansvar för. Du kan inte kontrollera fysiologin för hur din kropp reagerar på mat, men du kan kontrollera vilken mat du stoppar i din kropp”. Vi har inte botat cancer, men vi kan bota dåliga dieter.

Cohen, som inte var involverad i studien, säger också att denna studie ger läkare mer ammunition för att förklara, uppmuntra, instruera och informera patienter om att en hälsosam kost har en direkt effekt på väldigt många olika hälsotillstånd.

* En tumör suppressor-gen (TSG), eller anti-cancergen, är en gen som reglerar en cell under celldelning och replikering. Om cellen växer okontrollerat kommer det att resultera i cancer. När en tumör suppressor-gen muterar, resulterar det i en förlust eller minskning av dess funktion. I kombination med andra genetiska mutationer kan detta göra att cellen växer onormalt. Förlusten av funktion för dessa gener kan vara ännu mer signifikant i utvecklingen av mänskliga cancerformer, jämfört med aktiveringen av cancergener.

Medical News Today

eClinical Medicine (The Lancet)

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.