Sömn

5 tips för en frisk mage

5 tips för en frisk mage

Vi är vad vi äter, eller? De flesta av våra immunsystemsceller finns i mag-tarmkanalen, upp till 70–80%. Vår tarm spelar en viktig roll i den övergripande hälsan för vårt immunsystem och för oss själva. Att minimera stress, motionera mera och välja rätt mat och kosttillskott för att få en bra tarmhälsa kan minimera negativa effekter som förstoppning, diarré, uppblåsthet och gasbildning.

Viktigt att känna till:

  • 70 till 80% av vårt immunförsvar sitter i vår tarmkanal, vilket visar hur viktigt det är att upprätthålla tarmhälsan.
  • Kronisk stress, otillräckligt med sömn, underliggande sjukdomar, mediciner, felaktigt balanserad kost och brist på fysisk aktivitet påverkar vår tarmhälsa negativt.
  • Vårt tarmepitel (tarmslemhinnan), ett kraftfullt skydd, verkar tillsammans med vår mikrobiom för att skydda kroppen från främmande sjukdomsframkallande inkräktare.
  • De livsmedel som gynnar vår mikrobiom varierar en del från individ till individ, efter behov och av underliggande hälsoproblem. Tyvärr finns det ingen universallösning till tarmens välbefinnande.

En frisk tarm är avgörande för vår livskvalitet

Enligt National Institutes of Health (NIH) lider över 60 miljoner amerikaner av matsmältningssjukdomar, inklusive kronisk förstoppning, gallsten, pankreatit, refluxsjukdom, tarminfektioner, inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom, ulcerös kolit), irritable bowel syndrome (IBS), virussjukdomar med mera.

Att förstå hur man minimerar sjukdomssymtom och vidta åtgärder för att förbättra vår tarmhälsa kan dels förbättra livskvaliteten och dels minska stress och ångest. Ett sätt att minska de negativa effekterna av dålig tarmhälsa är att förstå hur man kan förbättra den.

Hur tarmen skyddar oss

Dessa tre barriärer i tarmen fungerar som ett skydd mellan kroppen och sjukdomsframkallande inkräktare:

Tarmepitelet fungerar som en del av vårt immunförsvar. Den består av ett enda lager av celler som försvarar oss mot dåliga saker som kommer in i tarmlumen.

Mikrobiotan syftar på de goda bakterierna och andra organismer som lever i harmonisk balans i vår mag-tarmkanal för att ta upp näring, bibehålla tarmhälsan och hjälpa till med nödvändiga processer.

Tarmslemhinnans immunsystem är vårt skydd i tarmen mot att sjukdomsframkallande bakterier tar sig igenom tarmväggen och in i kroppen samt säkerställer att immunsystemet känner igen de goda och skyddande bakterierna. 

Tarmepitelet

Tarmepitelet är en del av det medfödda immunförsvaret och fungerar som en del av kroppens första försvarslinje. Celler i tarmslemhinnan och i tarmväggarna bidrar till att ge en slemhinnebarriär mot inkräktare. Dessa celler blir aktiva när en parasit eller ett protein som vår kropp inte gillar försöker smyga förbi tarmarna och komma in i blodomloppet.

Cellerna i epitelet mobiliserar för att upprätthålla balans och säkerställa att försvaret förblir funktionellt. Detta kräver en noggrann balans mellan bakterierna och andra organismer som finns naturligt i vår tarm, maten vi äter som gynnar dessa organismer och vår allmänna hälsa och välbefinnande.

Mikrobiotan

Vår mikrobiota gynnar hela vår kropp. De organismer som lever i oss för att stödja normala fysiologiska funktioner är ovärderliga för vår hälsa. I gengäld ger kroppen näringsämnen och support för att upprätthålla balansen mellan dessa organismer, vilket skapar en symbiotisk relation.

De friska organismerna som lever i vår tarm är värda att bevara. De hjälper kroppen på flera sätt:

  • Hjälper till att bryta ner lösliga fibrer.
  • Producera näringsämnen som vitamin K, folat eller biotin.
  • Upprätthålla en frisk population av organismer för att förhindra skadliga bakterier.
  • Hjälper till att förhindra uppkomst av symtom som uppblåsthet, gasbildning och diarré.
  • Hjälper till att upprätthålla ett starkt immunförsvar.

Tarmslemhinnans immunsystem

Vårt immunsystem i tarmslemhinnan fungerar också som ett skydd mot inkräktare. Det förhindrar smittsamma organismer eller allergener från att ta sig in i samhället av mikroorganismer i tarmstrukturen. Det hjälper till att säkerställa att kroppen accepterar de organismer som finns i oss utan negativa effekter.

Samband mellan vårt hjärna och mage

Det handlar om hur vår tarm påverkar vår allmänna hälsa och välbefinnande.

Hela mag-tarmkanalen är kopplad till hjärnan och spelar en betydande roll i vårt immunförsvar. Nervceller klär vår tarmkanal från matstrupen till ändtarmen. Nervsystemet i magen samarbetar med de organismer som finns i vår tarm för att hjälpa till med att svälja maten, med matsmältningen, producera matsmältningsenzymer med mera.

När tarmens nervsystem och mikrobiotan inte fungerar tillsammans kan detta leda till humörförändringar, som irritabilitet, depression och ångest. Forskning pågår för att utvärdera nervsystemets roll i sambandet mellan hjärnan och tarmen.

Symtom på en ohälsosam tarm

En mage i obalans ser olika ut för alla. Vissa kan ha immunutlöst tillstånd som leder till ett överaktivt immunsvar i tarmen. Andra kan ha dålig motilitet (nedåtgående tarmrörelser) som bromsar maten från att snabbt passera mag-tarmkanalen och därmed misslyckas med att tillgodose organismerna i tarmen med rätt näringsämnen.

Stress kan utlösa besvärliga symtom. Antibiotika och andra mediciner påverkar den hälsosamma miljön i tarmen på ett negativt sätt.

Oavsett orsaken kan gastrointestinala sjukdomar vara plågsamma, orsaka ångest och andra psykiska problem. Man kan uppleva symtom som:

  • Uppblåsthet
  • Illamående
  • Diarre
  • Ofullständiga tarmrörelser
  • Halsbränna (sura uppstötningar)
  • Magkramper/buksmärtor
  • Kräkningar
  • Förstoppning
  • Överdriven gasproduktion (rapning/släppa väder)
  • Förändrad aptit

5 tips för en frisk mage

Vilka åtgärder kan du vidta för att säkerställa att din tarm förblir frisk? Fem grundläggande sätt för att stödja gastrointestinal hälsa:

1. Rör på dig
Att hålla dig aktiv och förhindra ett stillasittande liv hjälper till att förbättra tarmens rörlighet och andra hälsoresultat.

2. Undvik fetma
Att upprätthålla en god tarmhälsa är avgörande för att upprätthålla ett sunt immunförsvar. Fetma försvagar ditt immunförsvar eftersom fettvävnad (fettceller) ökar inflammation. Detta utlöser en kaskad av negativa effekter i kroppen, inklusive att förändra organismerna i din tarm.

3. Va observant på vad du äter
Detta betyder inte att du måste räkna varje kalori, men va uppmärksam på att det är lätt att handla och äta mat enligt rutin. Och den rutinen kan under år ha grundats på en ohälsosam kost. 

Du behöver äta en balanserad kost och få i dig de mineraler, vitaminer och andra näringsämnen din kropp behöver för att bygga en frisk tarm och en frisk hälsa.

4. Stress gör ont
Stress, särskilt kronisk, kan leda till förhöjda nivåer av kortisol (steroidstresshormon), vilket påverkar immunförsvaret och därmed din tarm negativt. Försök att stressa mindre. Vissa gör det genom dagliga meditationsövningar. Andra genom en löprunda. Eller läsa en bra bok.

5. Prioritera sömnen
Stress, ett försvagat immunförsvar, tarmhälsan och förmågan att stå emot infektioner börjar med en god natts sömn. God sömnkvalitet och tillräckligt många timmar är avgörande för att hjälpa dig att hålla din kropp i jämvikt.

Nutrition är nyckeln till ett hälsosamt liv

Specifika livsmedel har inte omnämnts här. Trots all forskning om kost, lämpliga näringsämnen och livsmedel som rekommenderas för att leva ett hälsosamt liv, finns det ingen konsensus om vad som krävs för att ha en hälsosam mikrobiom. Vissa studier tyder på att specifika probiotika (goda tarmbakterier) stöder tarmhälsa, medan andra säger att prebiotika (specifika fiberrika kolhydrater) är vägen att gå. Fördelarna med en fiberrik kost, med betoning på frukt och grönsaker är också viktigt.

Förutom att vi ska få i oss de dagliga näringsämnena, är andra faktorer inblandade i vad vi ska äta. Personer med tarmproblem är ofta begränsade i vad de kan äta eftersom vissa livsmedel utlöser diverse symtom. Så det handlar inte bara om vilken mat du ska äta, utan vad du kan äta, vad som fungerar för dig, vad som ger dig de näringsämnen du behöver och vad som hjälper dig att behålla en hälsosam vikt och livsstil.

På vissa sätt är du vad du äter, din gastrointestinala vigör avgör din sammantagna hälsa. En tarmflora i balans kan leda till ett hälsosamt liv. Nyckeln till att leva ett långt liv inkluderar att bibehålla en hälsosam kroppsvikt. Att äta frukter, grönsaker, proteiner och näringsrika kolhydrater som bygger upp snarare än bryter ned de organismer som finns i matsmältningssystemet, hjälper till att förbättra hälsan. Det minskar risken att utveckla infektionssjukdomar och andra livsstilssjukdomar. Det minskar också besvär som uppblåsthet, överskott av gaser, förstoppning och diarré.

Healthnews

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

10 sätt att förbättra tarmhälsan

10 sätt att förbättra tarmhälsan

Det finns många sätt man kan förbättra sin tarmhälsa på. Bland annat genom att ta probiotika, äta fermenterad mat, konsumera prebiotiska fibrer mm.

Tarmhälsa syftar på balansen av mikroorganismer som lever i magtarmkanalen. Att ta hand om och förbättra tarmhälsan och upprätthålla den rätta balansen mellan mikroorganismerna är avgörande för fysisk och mental hälsa, immunitet mm.

Dessa bakterier, jästsvampar och virus – som det finns miljarder av – kallas också för ”tarmmikrobiomet” eller ”tarmfloran”.

Många av dessa mikrober är positiva för vår hälsa, och vissa är till och med nödvändiga. Andra kan vara skadliga, särskilt när de förökar sig.

I den här artikeln listas 10 vetenskapligt stödda sätt att förbättra tarmmikrobiomet och förbättra den allmänna hälsan.

1. Ta PRObiotika och ät fermenterad mat

För att öka de nyttiga bakterierna i tarmen, eller probiotika som de också kallas, väljer vissa att ta probiotiska kosttillskott.

Dessa kan hittas i hälsokostbutiker, apotek och online.

Vissa undersökningar har föreslagit att intag av probiotika kan stärka en frisk mikrobiom, och att det kan förhindra tarminflammation och andra magtarmproblem.

Fermenterad mat är en naturlig källa till probiotika.

Att konsumera följande livsmedel regelbundet kan förbättra tarmhälsan:

  • fermenterade grönsaker
  • kefir
  • kimchi
  • kombucha
  • miso
  • surkål
  • tempeh

2. Ät PREbiotiska fibrer

Probiotika livnär sig på kolhydrater som inte kan brytas ned, som kallas prebiotika. Denna process leder till att nyttiga bakterier i tarmen förökar sig.

Forskning från 2017 antydde att prebiotika kan hjälpa probiotika att bli mer toleranta för vissa miljöförhållanden, inklusive pH- och temperaturförändringar.

Dom som vill förbättra sin tarmhälsa ska inkludera mer av följande livsmedel i sin kost, vilka är rika på prebiotika:

  • sparris
  • bananer
  • maskrosblad
  • vitlök
  • jordärtskocka
  • lök
  • fullkorn
  • purjolök

3. Ät mindre socker och sötningsmedel

Att äta mycket socker eller artificiella sötningsmedel kan orsaka tarmdysbios, vilket innebär en obalans mellan mikroorganismerna i tarmen.

En djurstudie från 2015 visade att den västerländska dieten, som har högt innehåll av socker och fett, påverkar tarmmikrobiomet negativt. Detta kan i sin tur påverka hjärnan och vårt beteende.

En annan djurstudie rapporterade att det artificiella sötningsmedlet aspartam ökar antalet dåliga bakteriestammar som är kopplade till metabola sjukdomar.

Metabol sjukdom avser en grupp tillstånd som ökar risken för diabetes och hjärtsjukdomar.

Forskning har också visat att när vi människor använder artificiella sötningsmedel så kan det påverka blodsockernivåerna negativt på grund av sötningsmedelns effekter på tarmfloran. Detta innebär att artificiella sötningsmedel kan öka blodsockret trots att det faktiskt inte är ett socker.

4. Minska stress

Att hantera stress är viktigt för många aspekter av hälsan, inklusive tarmhälsan.

Djurstudier har pekat på att psykologiska stressfaktorer kan störa mikroorganismerna i tarmarna, även om stressen bara är kortvarig.

Hos människor kan en mängd olika stressfaktorer påverka tarmhälsan negativt, inklusive:

  • psykisk stress
  • miljöpåverkan, såsom extrem värme, kyla eller buller
  • sömnbrist
  • störning av dygnsrytmen

Vissa stresshanteringstekniker inkluderar meditation, djupandningsövningar och muskelavslappning.

Att träna regelbundet, sova gott och äta en hälsosam kost kan också minska stressnivåerna.

5. Undvik att ta antibiotika i onödan

Även om det ofta är nödvändigt att ta antibiotika för att bekämpa bakterieinfektioner, är överanvändning ett betydande folkhälsoproblem som kan leda till antibiotikaresistens.

Antibiotika är också skadliga för tarmens mikrobiota och immunitet, och viss forskning rapporterar att även 6 månader efter avslutad medicinering saknar tarmen fortfarande flera arter av de nyttiga bakterierna.

Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) så är 30 % av alla antibiotikarecept i USA onödiga. 

Som ett resultat därav så rekommenderar CDC att patienter diskuterar alternativa behandlingar med sin läkare innan man påbörjar en antibiotikakur.

6. Träna regelbundet

Regelbunden träning bidrar till god hjärthälsa och viktminskning och upprätthållande av vikt. Forskning har också visat att det också kan förbättra tarmhälsan, vilket i sin tur kan hjälpa till att kontrollera vikten.

Att träna kan öka bakteriearternas mångfald. En studie från 2014 visade att idrottare hade en större variation av tarmbakterier än icke-idrottare.

Men idrottarna åt också en annan diet än kontrollgruppen, vilket kunde förklara skillnaderna i deras mikrobiom.

Riktlinjerna för fysisk aktivitet för vuxna är 150 minuters träning av måttlig intensitet varje vecka, tillsammans med muskelstärkande aktiviteter två eller fler dagar varje vecka.

7. Få tillräckligt med sömn

Tillräckligt med sömn av god kvalitet kan förbättra humör, kognition och tarmhälsa.

En djurstudie från 2014 visade att oregelbundna sömnvanor och störd sömn kan vara negativt för tarmfloran, vilket kan öka risken för inflammatoriska tillstånd.

Upprätt hälsosamma sömnvanor genom att lägga dig och gå upp vid samma tidpunkt varje dag. Vuxna bör sova minst 7 timmar per natt.

8. Använd alternativa rengöringsmedel

Precis som att antibiotika kan störa tarmmikrobiotan, så kan även desinficerande rengöringsmedel också göra det, enligt resultat från en studie. I en studie från 2018 analyserades tarmfloran hos över 700 spädbarn i åldrarna 3–4 månader. Forskarna fann att de som levde i hem där man använde desinficerande rengöringsmedel minst en gång i veckan hade dubbelt så stor risk att ha högre nivåer av Lachnospiraceae tarmmikrober, en typ som är förknippad med typ 2-diabetes och fetma.

Vid 3 års ålder hade dessa spädbarn ett högre kroppsmassaindex (BMI) än barn som inte exponerades för höga nivåer av desinfektionsmedel.

9. Rök inte

Rökning påverkar tarmhälsa såväl som hjärtats och lungornas hälsa. Det ökar också risken för cancer avsevärt.

En review artikel från 2018 där man tittade på studier som publicerats under en 16-årsperiod, visade att rökning förändrar tarmfloran genom att öka potentiellt skadliga mikroorganismer och minska nivåerna av nyttiga.

Dessa effekter kan öka risken för intestinala tillstånd, såsom inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

10. Ät en vegetarisk kost

Studier har visat en signifikant skillnad mellan tarmmikrobiom hos vegetarianer och hos personer som äter kött.

En vegetarisk kost kan förbättra tarmhälsan på grund av att den innehåller höga nivåer av prebiotiska fibrer, och kött innehåller ingen prebiotika.

I en mindre studie på personer med fetma som följde en strikt växtbaserad kost och eliminerade alla animaliska produkter, inklusive kött, mejeriprodukter och ägg, under 1 månad, visade att deltagarna hade lägre nivåer av tarminflammation på grund av förändring av tarmmikroberna. De hade också gått ner i vikt.

Sammanfattning att förbättra tarmhälsan

Att bibehålla en frisk tarm bidrar till bättre övergripande hälsa och immunförsvar.

Genom att göra lämpliga livsstils- och kostförändringar kan människor förändra mångfalden och antalet mikrober i sin tarm till det bättre.

Positiva förändringar som man kan göra inkluderar att ta probiotika, följa en fiberrik växtbaserad kost och undvika onödig användning av antibiotika och även av desinficerande rengöringsmedel.

Andra enkla livsstilsförändringar man kan göra är att ge sig själv tillräckligt med sömn och att träna regelbundet.

Vissa personer bör dock prata med sin läkare innan dom gör några drastiska förändringar av sin kost. Det kan till exempel bero på att personer med colon irritabile (IBS) eller andra medicinska tillstånd, inte kan ta probiotika och kanske inte kan äta en fiberrik eller vegetarisk kost.

Medical News Today

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Blå zon diet för lång livslängd

Blå zon diet för lång livslängd

Frågan hur man lever ett långt och hälsosamt liv, ligger alltmer i framkant av medicinsk forskning. För århundraden sedan hade man istället hade letat svaret på odödlighet i den heliga gralen. Nu säger forskare att en lång livslängd kan påverkas av att vi äter rätt mat, anammar hälsosamma vanor och förblir socialt aktiva.

Om du når din hundraårsdag så innebär det att du blir medlem i en ”specialklubb”. Medan forskare tror att antalet hundraåringar var mycket lågt före år 1900, kan många fler människor komma att nå denna höga ålder i framtiden.

Från och med 2021 fanns det uppskattningsvis 573 000 hundraåringar globalt. FN förväntar sig att siffran kommer att öka snabbt, uppskattningsvis 3,7 miljoner år 2050.

Vad gör hundraåringarna som hjälper dom att nå en tresiffrig födelsedag – vad är deras hemlighet? 

Blå zoner: Vad är det?

2016 publicerade Dan Buettner, National Geographic Fellow, och hans team en studie om vad de fann vara hemligheterna bakom en lång livslängd.

Buettner, kallad områdena där dessa människor lever för Blå zoner, och dom identifierade fem specifika områden i världen där människor i högre utsträckning lever över 100 år. Dessa områden är:

  • Sardinien, Italien
  • Ikaria, Grekland
  • Nicoya, Costa Rica
  • Loma Linda, Kalifornien
  • Okinawa, Japan

”Det här är platser där människor bevisligen har levt längst,” förklarade Buettner. ”De har uppnått de hälsoresultat vi strävar efter: ett långt liv i stort sett fritt från kroniska sjukdomar. Eftersom endast 80 % av hur länge vi lever avgörs av sjukdomar, ger dessa människors livsstil och miljö oss instruktioner och ledtrådar för hur vi kan lägga upp våra liv för att leva längre”.

Inom dessa fem blå zoner upptäckte Buettner att det fanns nio vanliga beteenden som människor följde som kan förklara deras långsammare åldrandeprocess. De kallas ”Power 9” och inkluderar:

  • röra sig naturligt
  • har ett syfte i livet
  • minska stress
  • utöva 80 % dietregeln = sluta ät när du är 80 % mätt
  • välj en växtbaserad kost
  • drick måttligt med alkohol
  • tillhör en gemenskap
  • sätt familjen först
  • omge dig med andra som har hälsosamma beteenden

Ensamhet, sa Buettner, är en av de största riskfaktorerna för ett kortare liv, så att förhindra det kan kan bidra till att lägga ytterligare år till våra liv: ”Vi vet att ensamma människor beräknas leva 8 år kortare än människor med socialt umgänge, och att hälsobeteenden smittar. Människor i Blue Zones lever i socialt sammanlänkade byar med starka sociala band, vilket ger dem förutsättningar till ett långt liv redan från början”.

”Det finns ingen kortsiktig lösning eller något tillägg man kan ta för en lång livslängd,” tillade han. ”Lär dig laga goda växtbaserade maträtter. Skapa en social umgängeskrets med tre till fem friska vänner som bryr sig om dig. Hälsobeteenden smittar, och goda vänner tenderar att hålla på lång sikt”.

Vilken är den bästa kosten för en lång livslängd?

Delar av kosten utgörs av ”Power 9” från Blue Zones, därför har Buettner också lanserat Blue Zone Food Guidelines som innehåller 11 kostrekommendationer som återspeglar hur världens mest långlivade människor åt under större delen av sina liv.

”Om du vill veta vad en hundraåring gjorde för att bli 100, måste du veta vad de åt under hela sitt liv”, säger han. ”Vi arbetade tillsammans med Harvard med min bok The Blue Zones Kitchen och samlade in 155 koststudier utförda i alla Blue Zones under de senaste 80 åren och utgick från dessa”.

”Det var tydligt att över 90% av deras traditionella kostintag kom från naturliga, växtbaserade källor och var cirka 65% komplexa kolhydrater (komplexa kolhydrater finns i naturliga livsmedel och tenderar att vara mycket näringsrika),” noterade Buettner. ”Pelarna i varje livslängdsdiet i världen är fullkorn, nötter, grönsaker, bladgrönsaker, rotfrukter och bönor”.

Dr. Valter Longo, Edna M. Jones ordförande i gerontologi och professor i gerontologi och biologiska vetenskaper vid USC Leonard Davis School of Gerontology, Kalifornien, USA, utvecklade Longevity Diet efter år av forskning om åldrande, näring och sjukdomar.

”The Longevity Diet, baseras på de fem pelarna för en lång livslängd, och innefattar alla kostvanor som är förknippade med lång livslängd och hälsa,” förklarade han.

De viktigaste aspekterna av livslängdsdieten inkluderar:

  • äta en lågprotein pescatarian diet fram till 65–70 års ålder, följt av måttligt intag av proteiner senare i livet
  • fasta i 12 timmar varje natt
  • genomföra i genomsnitt tre omgångar av en fasteliknande diet per år, som var och en varar i 5 dagar

”Eftersom kosten är tänkt som ”hur och vad vi äter” och inte som en metod för att gå ner i vikt, kan den reglera generna som styr åldrandeprocessen, men också de som reglerar eliminering av skadade komponenter i celler och regenereringen av delar av olika vävnader och organ,” tillade Dr Longo.

Dessutom tyder tidigare forskning på att medelhavsdieten också kan ge fördelar när det kommer till livslängd.

En vetenskaplig genomgång publicerad i januari 2020 drog slutsatsen att medelhavsdieten hjälper till att bromsa utvecklingen av åldrande och uppkomsten av bräcklighet i hög ålder.

Och forskning som publicerades i mars 2021 säger att om man följer medelhavsdieten kan år adderas till en persons liv.

Varför är kosten så viktig för livslängden? Blå zon diet för lång livslängd

Enligt Monique Richard, dietist, på Nutrition-In-Sight i Johnson City, Tennessee, USA, och talesperson för Academy of Nutrition and Dietetics, så när det gäller kost för att leva länge, så sticker dieter som Blue Zone Diet, Livslängdsdiet och Medelhavsdiet ut på grund av de livsstilskomponenter som de förordar.

”Exempel på gemensamma drag som observerats inom dessa populationer inkluderar att de odlar och konsumerar sin mat och äter mer hela naturliga livsmedel, jämfört med industriproducerad mat eller från en snabbmatskedja,” hon förklarade för.

”Det totala intaget och sammansättningen av dessa dieter inkluderar mindre processade livsmedel, och därför automatiskt lägre nivåer av natrium (salt), konstgjorda smakämnen, färgämnen och konserveringsmedel, fetter eller tillsatt socker”.

”Dessa nyttiga kostmönster inkluderar ofta livsmedel som har lägre innehåll av mättade fetter, kolesterol och kalorier, samt fler livsmedel som är rikare på näringsämnen som fibrer, antioxidanter som vitamin C, E, A, och B, och med högre halt av mineraler som kalium , magnesium och jod” enligt Monique Richard.

Hur man ändrar kostvanor för att förbättra livskvaliteten

När man funderade på att göra kostförändringar för att förlänga livslängden, säger Richard att det inte bara handlar om att förlänga livet, utan också om att öka dess kvalitet.

Hennes förslag är:

  • inventera vilken mat du har till hands och vad som bör läggas till eller tas bort i din kost
  • omvärdera ditt intag av sötade drycker
  • inventera hur mycket kött och andra livsmedel du äter och överväg alternativ
  • laga mer mat hemma
  • ta dig tid att handla mat i stället för att använda en matleverantör
  • plantera örter 
  • handla på bondens marknad (Reko-ring etc)
  • experimentera med mat som är ”ny för dig”.
  • pigga upp rätter med örter och kryddor
  • lägg till mer grönt, bönor, linser och grönsaker i din dagliga kost

”Betoningen ligger inte på begränsningar eller negativa konsekvenser, utan lutar sig mot kvalitet, konsekvens och övergripande hälsa som lutar sig på grundläggande, hälsosamma faktorer,” säger Richard.

Kan positivt tänkande främja lång livslängd?

Det är känt att ”kraften av positivt tänkande” är fördelaktigt för en persons mentala hälsa. Och tidigare forskning visar att en positiv attityd till och med kan hjälpa en person att leva längre.

En studie publicerad i augusti 2019 konstaterade att vara optimistisk var förknippad med att en person lever 11-15 % längre och har en större sannolikhet att leva till 85 års ålder eller äldre.

Forskning publicerad i oktober 2022 antydde att positivt tänkande kvinnor i USA levde i genomsnitt 4,4 år längre än de som inte tänkte positivt.

”Att ha en positiv, optimistisk syn minskar vår risk för att utveckla kroniska sjukdomar och ger oss en större chans att leva efter 85 år”, förklarade Dr. Karen D. Sullivan, neuropsykolog och ägare av I CARE FOR YOUR BRAIN.

”Mekanismen bakom dessa fördelar tros vara relaterad till det skydd optimism erbjuder mot inflammatoriska skador av stress. Studier av negativa känslor visar på en försvagad effekt på immunförsvaret”, säger Karen D. Sullivan.

Dessutom noterade Dr Karen Miller, en neuropsykolog, geropsykolog och chef för Brain Wellness and Lifestyle Programs vid Pacific Neuroscience Institute i Santa Monica, Kalifornien, att inflammation orsakad av stress är en av orsakerna till ett snabbare åldrande, fysisk inskränkning och kognitiva svårigheter.

”Så när vi tänker positivt och engagerar oss i positiva beteenden, som meditation, yoga, kommer ut och promenerar, tränar eller njuter av friska luften, minskar allt detta vår stress och sänker inflammationsnivån i kroppen”.

”Om vi lever under hög stress kommer vi att ha högre nivåer av inflammation och inflammation kan faktiskt orsaka skada i våra celler, särskilt i våra hjärnor,” noterade Dr Miller.

Hur kan social aktivitet främja livslängden?

Förutom att vara positiv och att delta i aktiviteter som hjälper till att minska stress, har ett långt liv också varit förknippat med att förbli socialt aktiv och ha en samvaro med andra människor.

En studie publicerad i september 2019 fann att kvinnor som hade starka sociala relationer hade 10 % längre livslängd och 41 % bättre chans att leva till 85 års ålder.

Och forskning publicerad i maj 2023 visade att frekvent deltagande i social aktivitet var signifikant associerat med förlängd total överlevnad hos äldre vuxna.

”Vi är sociala varelser med en social hjärna – vi är förberedda för att vara en del av en grupp med behov av både att bidra med värde och att bli uppskattad,” förklarade Dr Sullivan.

Människor som identifierar sig som ensamma har större risk att dö tidigt än de som har ett rikt socialt liv. Den kroniska stressen av ensamhet försämrar vårt immunförsvar, vilket gör oss mer mottagliga för infektionssjukdomar och kroniska sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar och cancer”.

När vi aktivt umgås, säger Dr. Miller, så ägnar vi oss åt kognitiv stimulering som hjälper till att hålla hjärnan engagerad och frisk.

”När vi är involverad med en annan person, så finns samspelet där vi ger och tar,” säger hon. ”Det är som en tennismatch – diskussionen går fram och tillbaka. Och den typen av kognitiv stimulering inspirerar faktiskt våra hjärnor att bli mer mentalt smidiga, eller tycka om det vi tycker om att tänka på, som inom neuropsykologi kallas kognitiv flexibilitet”.

Dessutom hjälper samtal och när du engagera dig med andra, att du lär dig och får mer information, du tänker kreativt och stimulerar din förmåga till problemlösning, vilket resulterar i vad Dr. Miller kallar att ”träna hela hjärnan”.

Den typen av engagemang, den där sociala stimulansen, är vad jag skulle kalla hjärnans ”bootcamp”, tillade hon.

Påverkar träning och vikt livslängden?

Även om experter är överens om att en hälsosam kost, att begränsa stress, tänka positivt och att hålla sig socialt aktiv potentiellt kan leda till ett längre liv, så finns det några andra hälsosamma vanor som också är viktiga.

Rökning kan till exempel förkorta ditt liv med många år. En studie som publicerades i juni 2020 konstaterade att vara rökfri och att vara socialt engagerad i hög ålder var vanligt bland hundraåringar som inte drabbats av kroniska sjukdomar.

Att hålla en hälsosam vikt är också viktigt för livslängden. Forskning publicerad 2017 drog slutsatsen att ett högt BMI var associerat med avsevärt kortare hälsosamt liv fri från kronisk sjukdom.

Regelbunden träning kan också hjälpa dig att leva längre. En studie publicerad i augusti 2022 fann att lätt eller måttlig fysisk aktivitet båda var förknippade med en lägre risk för dödlighet hos äldre kvinnor, medan mer stillasittande tid ökade deras risk för att dö.

”Flera studier har visat att fysisk aktivitet är associerad med lägre risk för dödlighet hos äldre vuxna,” säger Dr Aladdin Shadyab, docent i epidemiologi vid Herbert Wertheim School of Public Health & Human Longevity Science vid UC San Diego.

”Vi var dom första som visade att högre nivåer av fysisk aktivitet och kortare stillasittande tid är förknippad med minskad risk för dödlighet, oavsett om man har gener som predisponerar för ett långt liv. Dessa fynd visar överlag vikten av att upprätthålla en fysisk aktiv livsstil i hög ålder för att uppnå lång livslängd, säger Dr Shadyab.

”Jag tror att det är viktigast att upprätthålla en hälsosam kost och att träna regelbundet, särskilt för äldre vuxna”, tillade han. ”Även lätta aktiviteter, som att gå, är viktiga för att upprätthålla ett långt och hälsosamt liv i den åldrande befolkningen”.

Medical News Today

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.