I den här artikeln har Dr David Johnson, professor i medicin och chef för gastroenterologi vid Eastern Virginia Medical School i Norfolk, Virginia, USA, gått igenom olika dieter. Glöm modedieter, här är dieten du behöver.
Marknadsföring av diverse olika kostrekommendationer ses allt oftare på Internet, som på TikTok eller i böcker. Och alla dessa olika dieter tycks få ett genomslag, även om bevis att de fungerar ofta saknas.
Så vad menar vi när vi pratar om en ”hälsosam kost”?
I denna artikel ska Dr Johnson uppdatera dig om aktuell evidens kring dieter och hur han diskuterar detta med sina patienter, och sedan kan du som är läkare göra detsamma i dina patientmöten.
Byt ut den västerländska kosten mot en medelhavsdiet
Den västerländska kosten har verkligen kannibaliserat hälsan i USA och i de flesta västerländska länder.
Västerländsk diet kännetecknas av ett högt intag av processade och förpackade livsmedel, rött kött, mejeriprodukter och spannmål, bestående av komponenter med hög fetthalt, hög proteinhalt och låg fiberhalt. Dessa livsmedel har blivit bekvämlighetsdieter i motsats till dieter som potentiellt främjar hälsan.
Den Västerländska dieten har lett till en ökning av så kallade ”livstilssjukdomar”, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, fetma och en mängd olika metabola sjukdomar och cancer.
Västerländska dieter har också kopplats till en mängd olika mikrobiella förändringar och förändringar av tarmfunktionen, som i sin tur är förknippade med en rad dåliga resultat. Den är specifikt förknippad med minskad mikrobiell mångfald i tarmfloran; uppreglering av proinflammatoriska mediatorer, cytokiner och kemokiner; och flera förändringar av tarmens integritet (en oförstörd och sund tarm), immunitet och som leder till sjukdomar och till och med främjar translokation av tarmbakterier (överföring av bakterier från mag-tarmkanalen till platser utanför tarmen).
I motsats till den västerländska dieten är Medelhavsdieten en bra och hälsosam kost för de flesta patienter. Denna diet består av ett högt innehåll av fiber och lågt innehåll av animaliskt protein och mättat fett, som rött kött och mejeriprodukter, och som kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, frukt och hälsosamt fett. The Dietary Guidelines for Americans rekommenderar en medelhavsdiet för att främja hälsa och minimera sjukdomar.
Det höga fiberinnehållet i medelhavskost är en viktig orsak till rekommendationen. Fiber kommer i lösliga och olösliga former. Lösliga fibrer bryts ned i tarmen, medan olösliga fibrer passerar genom mag-tarmkanalen, vilket ger komponenter för vattenabsorption och främjar tarmens rörlighet (peristaltik), särskilt i tjocktarmen.
Effekten av kortkedjiga fettsyror
Olösliga fibrer kan tillskrivas flera olika fördelar, och särskilt relaterade till förändringarna i tarmproduktionen av kortkedjiga fettsyror, som är otroligt viktiga för att optimera tarmens funktion.
Vi vet att kortkedjiga fettsyror ökar utsöndringen av immunglobuliner, hjälper till att reparera vävnad med T-celler, främjar antimikrobiella peptider och produktion av tarmslem, och i grunden optimerar tarmens funktion och tarmbarriär. Allt detta är avgörande för att främja hälsa.
Det finns också en del data om produktion av kortkedjiga fettsyror om passeringen över blod-hjärnbarriären. Denna association med tarm-hjärna-axeln påverkar humör och beteendeaktiviteter i hjärnan. Därför kan vi säga att det kortkedjiga fettsyraderivatet från tarmmikrobiomet (tarmfloran) har effekter på centrala nervsystemet.
Det finns också en del mycket intressant data på området kopplat till hur Covid utvecklas till en svår sjukdom eller till långtids-covid, eller till och med utvecklingen av covid. Förbättrad mikrobiell mångfald verkar vara något skyddande och, om man är infekterad med covid, leda till ett snabbare tillfrisknande. Kortkedjiga fettsyror fungerar också som en markör, särskilt när de minskar i antal. Förgrenade kortkedjiga fettsyror som kallas L-isoleucin har visat sig vara förutsägande för långsiktiga konsekvenser och mer allvarlig covid. Så kosten kan ha en betydande roll även vid covid.
Hur livsmedelstillsatser faktiskt reducerar näringsvärdet
Det finns andra element i kosten som kan bidra till sjukdomar.
Vissa saker som vanligtvis läggs till dieter har i djurmodeller visat sig ha en betydande inverkan på att förändra tarmens integritet. I synnerhet observeras detta i färdigförpackade livsmedel som ofta finns i den västerländska kosten, som innehåller emulgeringsmedel och livsmedelstillsatser som ska förbättra utseende och smak.
Något vi ser rutinmässigt i färdigförpackade livsmedel är karboximetylcellulosa och polysorbat-80. Dessa är tillsatser i en mängd olika mejeriprodukter. Intressant nog så bromsar de smältningsprocessen av glass. Så även om det kan vara gott att äta en glass i sommarvärmen, så är det inte särskilt bra för tarmen.
Detsamma gäller maltodextrin, som är ett mycket vanligt förtjockningsmedel och sötningsmedel, och som minskar tarmslemhinnans tjocklek och ökar tarmens permeabilitet (genomsläpplighet).
Karragenan (ett broskartat, blekgult, slemrikt och proteinbindande ämne som utvinns ur de torkade rödalgerna så kallad ”irländsk mossa”. Vid kokning löses karragenan till ett slem, som vid avkylning stelnar till gelé. Karragenan är en grupp av kemiska ämnen, som alla är polysackarider med sulfatgrupper), som är gjord av röd tång, tillsätts för att öka konsistensen, främst i mejeriprodukter och såser. Det försämrar också tarmens funktion och påverkar permeabiliteten och immunförsvaret.
En annan vanlig livsmedelstillsats är majssirap med hög fruktoshalt, något vi får mer och mer data om. Dess användning i sockerhaltiga drycker är tydligt förknippad med en ökad risk för icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom, tidig tjocktarmscancer och andra cancertyper. Ny data från djurmodeller har visat hur det bidrar till tjocktarmscancer. Och nyligen påvisades också en koppling till levercancer hos postmenopausala kvinnor som fick i sig en sockersötad dryck om dagen.
Nästan alla sockerhaltiga drycker har gått från att man använde rörsocker till majssirap med hög fruktos eftersom det är billigare och sötare. Intressant nog, eftersom uppgifterna har blivit mer försvårande om dess kopplingar till sjukdom, gick majsindustrin 2012 till US Food and Drug Administration (FDA) och begärde att ändra namnet från majssirap med hög fruktoshalt till majssocker, men FDA sa nej.
Sedan dess har den utbredda användningen av majssirap med hög fruktoshalt beskrivits som en livsmedelskris för folkhälsan. Majssirap med hög fruktos är något som är väldigt enkelt att avstå ifrån när man pratar om sockerhaltiga drycker.
När det gäller konstgjorda sötningsmedel är de tre typer som har studerats mest; Aspartam, Sackarin och Sukralos (Splenda). De absorberas inte utan är snarare fermenterbara sockerarter som kommer till tarmen och förändrar tarmfloran. I djurmodeller har de visat sig leda fetma och diabetes, vilket är väldigt paradoxalt med tanke på vad deras syfte är. Återigen, detta har bara studerats för dessa tre substanser, och vi har inte heller data om exponeringar med lägre tröskelvärden.
Det är sunt att minimera användningen av dessa substanser och istället uppmana patienterna att använda naturliga sockerarter och konsumera vatten.
Rådgivning till patienter – Glöm modedieter, här är dieten du behöver
Vi kan göra fel och få patienterna att bli för rigida när det gäller att läsa näringsdeklarationer. Jag vill varna för restriktiva störningar som mycket väl kan leda en ätstörning.
”Jag säger till mina patienter att vara goda, samvetsgranna tänkare, och se över kosten de äter, minimera de processade livsmedlen och istället själva komponera och laga sin mat. Den västerländska kosten måste försvinna. Ju mer vi kan övergå till Medelhavskosten, desto bättre utfall får vi. Du kan fortfarande äta enstaka cheeseburgare och pommes frites, men använd sunt förnuft”.
”Medelhavsdieten är verkligen enkel att ta till sig. Jag rekommenderar rutinmässigt Medelhavsdieten till mina patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, fetma, alkoholrelaterad fettleversjukdom, och till de med andra inflammatoriska sjukdomstillstånd. Men jag tror att vi kan göra detta till en allmän kostrekommendation för alla patienter i våra försök att främja hälsa och därmed förebygga sjukdomar. Jag hoppas att detta har varit till hjälp”. / Dr David Johnson
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.
