Sammanfattning
En ketodiet kan på kort sikt bidra till viktminskning men det finns farhågor om negativa effekter på lång sikt på kardiovaskulär hälsa och att en ketodiet försämrar bakteriell mångfald i tarmen.
I denna randomiserade (lottade) och kontrollerade studie publicerad i Cell Reports Medicine, involverades 53 friska frivilliga vuxna personer som under 12 veckor följde en av tre dieter – ketogen, låg-socker eller måttligt socker.
I en ketodiet så minskar man intaget av kolhydrater avsevärt, och ofta på bekostnad av fiberrika, växtbaserade livsmedel. Istället äter man livsmedel med hög fetthalt.
Den ketogena kosten minskade kroppsfettet efter fyra veckor, och ledde till en liten ökning av LDL-kolesterol och en anmärkningsvärd ökning av apolipoprotein-B nivåer, vilket kan bidra till uppbyggnaden av plack i artärerna och öka risken för hjärtsjukdomar. Efter 12 veckor sågs ingen skillnad mellan ketogruppen och kontrollgruppen.
Resultaten visade att både en ketogen diet och dieter med låg sockerhalt ledde till viktminskning.
Den ketogena dieten ledde till en signifikant minskad mångfald av tarmmikrobiomet, som även kvarstod efter 12 veckor, och speciellt noterade man minskning av bifidobakterier, en bakterie som är vanlig i probiotika och som är känd för att bidra vid matsmältning och till uppbyggnad av immunförsvaret.
Noterbart är att de som konsumerade en ketogen diet fick cirka 40% mindre kostfiber, cirka 15 gram per dag, jämfört med kontrolldieten. Det minskade fiberintaget försämrade sannolikt överlevnaden och funktionen hos de nyttiga bifidobakterier.
Deltagarna i lågsockerdieten minskade sitt kroppsfett och totalkolesterol jämfört med kontrollgruppen, särskilt LDL-kolesterol. Och man noterade heller ingen negativ påverkan på deras tarmmikrobiota efter 12 veckor. Både ett lågt kolesterol och en mångfald av tarmmikrobiotan är viktiga faktorer för hälsan.
En försämrad mångfald av tarmbakterier, som ketodieten ledde till, kan ha en negativ påverkan på kolonhälsan och bidra till en ökad risk för fetma, typ 2-diabetes och depression. Om en ketodiet pågår under lång tid finns det också en oro över näringsbrister.
Artikeln – Ketodiet försämrar bakteriell mångfald i tarmen
Den ketogena kosten kan hjälpa till med viktminskning på kort sikt, men det finns farhågor om de negativa effekterna lång siktpå tarmmikrobiotan och kardiovaskulär hälsa.
I denna randomiserade (lottade) och kontrollerade studie publicerad i Cell Reports Medicine, involverades 53 friska frivilliga vuxna personer som under 12 veckor följde en av tre dieter – ketogen, låg-socker eller måttligt socker.
Däremot verkar en diet med låg sockerhalt bidra till viktminskning och lägre kolesterol utan att påverka tarmmikrobiomet.
Hälsoexperter har olika åsikter om den ketogena kosten, men de rekommenderar enhälligt lågt sockerintag tillsammans med hälsosamma kostmönster för bättre övergripande hälsa.
I en ketodiet så minskar man intaget av kolhydrater avsevärt, och ofta på bekostnad av fiberrika, växtbaserade livsmedel. Istället äter man livsmedel med hög fetthalt.
Dieter med låg socker begränsar endast tillsatt socker och naturligt förekommande ”fria” sockerarter som finns i honung, sirap och juice, vilket gör den mer flexibel och inkluderar alla hälsosamma livsmedelsgrupper.
Resultaten visade att både ketogen diet och dieter med låg sockerhalt båda ledde till viktminskning. Den ketogena kosten påverkade dock mångfalden av tarmmikrobiomet negativt och förbättrade inte kardiovaskulära hälsomarkörer, medan lågsockerdieten visade förbättrat kolesterol utan negativa effekter på tarmmikrobiomet.
Dessa preliminära fynd tyder på att även om både ketogena och lågsockerdieter kan hjälpa till med viktkontroll, verkar lågsockerdieter vara ett hälsosammare alternativ för att upprätthålla kardiovaskulär hälsa och stödja en hälsosam tarmmikrobiom – viktiga faktorer för allmänt välbefinnande.
Ketodiet vs lågsockerdiet: Inverkan på friska vuxna
53 deltagare i åldrarna 18 till 65, med ett BMI (kroppsmassaindex) mellan 18,5 och 29,9 (klassade som normal- till överviktiga), ingick i studien som pågick i 12 veckor.
Deltagarna fick inte ha några diagnostiserade metabola sjukdomar, som diabetes, och de fick inte ha blivit behandlade med antibiotika nyligen, eller ha använt prebiotiska eller probiotiska kosttillskott eller några andra substanser som kunde påverka studieresultatet.
De randomiserades (lottades) in i tre dietgrupper:
- En ketogen grupp som fick mindre än 8% av dagliga kalorier från kolhydrater.
- En dietgrupp med låg sockerhalt som fick mindre än 5% av dagliga kalorier från fritt socker.
- En kontrollgrupp med måttligt intag av kolhydrat- och sockerintag och som konsumerade cirka 18% av sina kalorier från fritt socker.
Vid studiestart mätte man olika kroppsmått som fettmassa, bentäthet och midjemått, samt information om vanliga kostvanor, kaloriförbrukning och blodtryck. Man undersökte också blodets biokemiska profiler, som inkluderade kolesterol och blodsockernivåer.
Deltagarna självrapporterade sitt totala näringsintag i en matdagbok som fördes under hela studien. Det fanns inga kalorirestriktioner.
Studien utfördes i deltagarnas hemmiljö för att utforska hur kosten under naturliga levnadsförhållanden påverkar hälsomarkörer och tarmmikrobiomets sammansättning.
Ketodieten leder till fettförlust men minskar tarmbakteriernas mångfald
Medan den ketogena kosten framgångsrikt minskade kroppsfettet efter fyra veckor, observerade forskarna en liten ökning av LDL-kolesterol och en anmärkningsvärd ökning av apolipoprotein-B nivåer, vilket kan bidra till uppbyggnaden av plack i artärerna och öka risken för hjärtsjukdomar.
Vid vecka 12 fanns det inga signifikanta skillnader i dessa markörer mellan den ketogena och kontrollgruppen, vilket tyder på att den ketogena kosten inte hade någon betydande inverkan på kardiovaskulär hälsa under studieperioden.
Men i enlighet med tidigare forskning ledde den ketogena dieten till en signifikant minskad mångfald av tarmmikrobiomet efter bara fyra veckor, och som kvarstod efter 12 veckor.
Specifikt upplevde deltagare som följde den ketogena dieten minskade nivåer av bifidobakterier, en bakterie som är vanlig i probiotika och som är känd för att bidra i matsmältningen och till uppbyggnad av immunförsvaret.
Noterbart är att de som konsumerade en ketogen diet fick cirka 40% mindre kostfiber, cirka 15 gram per dag, jämfört med kontrolldieten. Forskarna pekar på att det minskade fiberintaget sannolikt försämrade överlevnaden och funktionen hos nyttiga bifidobakterier.
Däremot, jämfört med kontrollgruppen, uppnådde individer på lågsockerdieten minskningar av kroppsfett och totalkolesterol, särskilt LDL-kolesterol, utan att negativt påverka deras tarmmikrobiota efter 12 veckor.
Resultaten bör dock tolkas med försiktighet på grund av kostintagets självrapporterade karaktär, få deltagare, studiens korta varaktighet och begränsad generaliserbarhet till olika populationer, bland andra potentiella begränsningar.
Dieter med låg sockerhalt kan vara det hälsosammare och säkrare alternativet
Ketodiet har i tidigare studier visat sig leda till kortsiktig viktminskning, men nu visas, både i denna och i andra studier, att kosten även leder till minskad mångfald i tarmmikrobiota, och särskilt till en snabb nedgång av bifidobakterier.
Man har i andra studier konstaterat att minskning av friska tarmbakterier kan ha en negativ påverkan på kolonhälsan och bidra till ökad risk för fetma, typ 2-diabetes och depression. Den ketogena kosten väcker också oro över näringsbrister om den pågår över lång tid.
En hälsosam kost med låg sockerhalt kan bestå av begränsat sockerinnehåll och med fokus på näringsrika hela livsmedel som frukt, grönsaker, magra proteiner och fullkorn, samtidigt som man utesluter sockerhaltiga snacks, drycker och processade livsmedel med tillsatt socker. Exempel på sådana dieter är Medelhavskosten eller en växtbaserad kost.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters korta sammanfattningar av medicinska studier
