Sammanfattning
Ny forskning från Johannes Gutenberg University Mainz, Tyskland, visar på vilka skadliga effekter buller har på hjärtat och blodkärlen. Men också att det leder till psykisk påverkan. En analys gav starka indikationer på att transportbuller är nära kopplat till hjärtsjukdomar och cerebrovaskulära sjukdomar. Resultaten publicerades i Circulation Research .
Buller från väg, järnväg eller flyg ökar risken för kardiovaskulär sjuklighet som ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke, och ökad risk för dödlighet. Trafikbuller på natten leder till störd sömn med uppvaknande och förkortad sömn, en ökning av stresshormoner och ökad oxidativ stress i kärlen och i hjärnan, och till inflammation, högt blodtryck och därigenom ökad kardiovaskulär risk.
En analys visade att för varje 10 dB(A) ökning, ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt med 3,2%.
Man fann att både människor och djur som tidigare har varit utsatta för buller har ett sämre förlopp om de får en hjärtinfarkt senare i livet. Dessa resultat publicerades 2023 i Cardiovascular Research.
Studiedeltagare som hade en hjärtinfarkt i sin medicinska historia hade förhöjda nivåer av CRP (C-reaktivt protein) om de tidigare hade exponerats för flygbuller.
Trafikbuller kan också vara associerat med en ökad risk för depression och ångestsyndrom, vilket rapporterades 2022. Evolutionen har programmerat den mänskliga organismen att uppfatta ljud, även under sömn, som en signal för fara. Buller sätter kroppen i beredskap och aktiverar det autonoma nervsystemet och stresshormoner som adrenalin och kortisol, vilket leder till en ökning av hjärtfrekvens och blodtryck.
En metaanalys visade på 12% ökad risk för depression per 10-dB ökning av buller. En annan studie fann ett samband mellan nattlig bullerstörning och användningen av antidepressiva medel.
Enligt Gutenberg-studien uppfattar människor flygplansbuller som det mest störande, följt av väg-, grannskaps-, industri- och järnvägsbuller.
Artikeln – Negativa hälsoeffekter av trafikbuller
Ny forskning från Johannes Gutenberg University Mainz, Tyskland, betonade återigen de skadliga effekterna som buller har på hjärtat och blodkärlen. En analys av aktuella data gav starka indikationer på att transportbuller är nära kopplat till hjärtsjukdomar och cerebrovaskulära sjukdomar. Resultaten publicerades i Circulation Research .
Sjuklighet och dödlighet
Epidemiologiska studier har visat att buller från väg, järnväg eller flyg ökar risken för kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet, med starka bevis för ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt och stroke. Världshälsoorganisationen (WHO) rapporterade att minst 1,6 miljoner friska levnadsår går förlorade årligen i Västeuropa på grund av trafikrelaterat buller. Trafikbuller på natten leder till störd sömn med uppvaknande och förkortning, en ökning av stresshormonnivåer och ökad oxidativ stress i kärlen och hjärnan. Dessa faktorer kan leda till vaskulär (endotel) dysfunktion (kärlen fungerar inte som dom ska), inflammation och högt blodtryck och därigenom ökad kardiovaskulär risk.
Konsekvenser och orsaker till sjukdomsuppkomst
En analys visade att för varje 10 dB(A) ökning ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt med 3,2 %.
Möjliga effekter av buller resulterar i förändringar i bl.a dygnsrytmen (biologiska klockor), störd signalöverföring i den neuronala-kardiovaskulära axeln, oxidativ stress, inflammation och förändringar i metabolismen. Slutligen beskrivs nuvarande och framtida bullerskyddsstrategier och den befintliga evidensen om buller som en kardiovaskulär riskfaktor diskuteras.
Hjärtinfarkt
Forskare från Mainz har under flera år studerat de kardiovaskulära konsekvenserna av luftföroreningar och trafikbuller. Till exempel fann de att hjärtinfarkt hos människor och djur som utsatts för höga ljudnivåer tidigt i livet läkte dåligt. Dessa resultat publicerades förra året i Cardiovascular Research . Enligt författarna tyder resultaten på att trafikbuller kan spela en betydande roll i utvecklingen och förloppet av kranskärlssjukdom, till exempel efter en hjärtinfarkt.
Forskarna fann initialt i djurförsök att exponering för flygbuller under 4 dagar ledde till ökad inflammation i kärlen. Jämfört med möss som inte exponerats för flygbuller, visade djuren som utsattes för buller en ökning av fria radikaler; dessa djur uppvisade ökad inflammation och en försämrad kärlfunktion.
Klinisk bekräftelse
Dessa experimentella resultat bekräftades av observationer i den befolkningsbaserade Gutenberg Health Study. Forskarna analyserade data från 100 patienter med hjärtinfarkt. Dom förklarade: ”Från våra studier har vi lärt oss att exponering för flygbuller före en hjärtinfarkt avsevärt ökaren efterföljande kardiovaskulär inflammation och förvärrar ischemisk hjärtsvikt, vilket försämras av en inflammation i kärlen. Resultaten visar att människor som tidigare har varit utsatta för buller har ett sämre förlopp om de får en hjärtinfarkt senare i livet.
Studiedeltagare som hade en hjärtinfarkt i sin medicinska historia hade förhöjda nivåer av CRP (C-reaktivt protein) om de tidigare hade exponerats för flygbuller.
Psykiska hälsoeffekter
Trafikbuller kan också vara associerat med en ökad risk för depression och ångestsyndrom, vilket rapporterades för 2 år.
Evolutionen har programmerat den mänskliga organismen att uppfatta ljud som indikatorer på potentiella källor till fara – även under sömn. ”Buller sätter kroppen i beredskap”, förklarade Manfred Beutel, MD, chef för kliniken för psykosomatisk medicin och psykoterapi vid University of Mainz.
Som ett resultat aktiverar det autonoma nervsystemet stresshormoner som adrenalin och kortisol, vilket leder till en ökning av hjärtfrekvens och blodtryck. Om buller blir kroniskt kan kroniska sjukdomar utvecklas. ”Observationsstudier och experimentella studier har visat att ihållande störande ljud bidrar till hypertoni, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes”, säger Beutel.
Depressionsrisken fördubblades
Bland de negativa effekterna av bullerstörningar finns också psykiska sjukdomar, vilket har blivit allt tydligare. ”Störande ljud stör dagliga aktiviteter och stör känslor och tankar, sömn och återhämtning”, säger Beutel. Avbrotten utlöser negativa känslomässiga reaktioner som ilska, ångest, utmattning, flyktimpulser och stresssymptom. ”Sådana tillstånd främjar utvecklingen av depression över tid”, säger Beutel. Denna observation bekräftades av Gutenberg Health Study, där deltagarna från Mainz i stor utsträckning lider av bullerstörningar på grund av den närliggande Frankfurts flygplats. ”Med ökande bullerstörningar ökade antalet depressioner och ångest, tills riskerna så småningom fördubblades med extrem irritation”, säger Beutel. Andra studier pekar i samma riktning. Till exempel fann en metaanalys en 12% ökning av risken för depression per 10-dB ökning av buller. En annan studie fann ett samband mellan nattlig bullerstörning och användningen av antidepressiva medel.
Små partiklar
Enligt en utvärdering av Gutenberg-studien uppfattar människor flygplansbuller som det mest uttalade, följt av väg-, grannskaps-, industri- och järnvägsbuller. Buller förekommer oftast i tätorter som också producerar luftföroreningspartiklar. ”Fina partiklar misstänks också främja ångest och depression”, sa Beutel, ”eftersom de små partiklarna kan komma in i blodomloppet och utlösa inflammatoriska processer där, som i sin tur är nära besläktade med depression.”
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori
Prenumerera på nyhetsbrevet för att få 1 minuters sammanfattningar som text eller video
