Resultat från en observationsstudie som undersöker sambandet mellan mjölkintag och risken för hjärt-kärlsjukdom hos patienter med stabil angina pectoris tyder på att olika mejeriprodukter kan ha olika effekter på hälsan.
Studien, som analyserade en grupp från Western Norway B-vitamin Intervention Trial (WENBIT), visade att högre mejeri- och mjölkkonsumtion var associerad med ökad risk för dödlighet och stroke och smör var associerad med en ökad risk för akut hjärtinfarkt, men att ost var förknippad med en minskad risk för hjärtinfarkt.
Studien publicerades i European Journal of Preventive Cardiology.
”Mejeriprodukter är en mångfaldig livsmedelsgrupp, och olika mejeriprodukter bör övervägas individuellt och inte bara i kombination,” säger en av författarna till studien Vegard Lysne, MSc, från Center for Nutrition, University of Bergen och Department of Heart Disease, Haukeland University Hospital, Bergen, Norge.
”Dagens kostrekommendationer angående mejeriprodukter är huvudsakligen baserade på näringsinnehållet, med fokus på kalcium, jod och mättat fett,” säger Lysne.
Tidigare studier har visat att olika mejeriprodukter kan påverka kardiovaskulär hälsa olika, både positivt och negativt, men detta har främst undersökts i friska populationer, noterade han.
”Data om kardiovaskulära patienter är knapphändig, och därför ville vi undersöka detta i en population av patienter med etablerad kardiovaskulär sjukdom. Vårt primära syfte med denna studie var att undersöka hur intaget av olika mejeriprodukter kan kopplas till kardiovaskulära utfall och dödlighet i en sådan population”, säger han.
Forskarna analyserade 1929 patienter som hade stabil angina pectoris (kärlkramp) och deltog i WENBIT, en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad prospektiv sekundärpreventionsstudie som undersökte effekten av vitamin B-behandling på dödlighet och kardiovaskulära resultat.
Majoriteten, 80% var män, och medelåldern var 61,8 år. Förutom stabil angina pectoris hade 47% högt blodtryck, 31% hade diabetes och 29% var rökare. De flesta (90%) av patienterna tog acetylsalicylsyra, 90% tog statiner och 77% fick betablockerare.
Kostdata erhölls genom ett frågeformulär för matfrekvens som lämnades till patienterna vid deras första besök och returnerades antingen per post eller vid ett uppföljningsbesök 1 månad efter det första besöket.
Konsumtionsfrekvensen angavs som tider per dag, vecka, månad eller aldrig konsumerat. Kvantiteten uppskattades med hjälp av enheter som skivor, bitar, etc, eller hushållsmått.
Variablerna för mjölk inkluderade mjölk med hög fetthalt, låg fetthalt, skummad eller ospecificerad mjölk. Ost inkluderade brunost, som är en norsk kolaliknande ost gjord av vassle, mjölk och grädde; vit ost; färskostar; kokta eller bearbetade ostar.
Totalt mejeri beräknades som summan i gram, av mjölk, ost, yoghurt, grädde, gräddfil, glass och smör.
Uppföljningstiderna i median var 5,2 år för stroke, 7,8 år för hjärtinfarkt och 14,1 år för dödlighet.
Mejeriprodukter och hjärt-kärlsjukdom
Patienter som rapporterade ett högre intag av totalt mejeri och mjölk hade en högre risk för stroke och dödlighet.
Bland dem som rapporterade ett högre intag av totala mejeriprodukter var risken 40% högre att drabbas stroke under uppföljningsperioden.
Bland de som rapporterade ett högre intag av mjölk var risken för stroke 13% högre.
Kardiovaskulär dödlighet föreföll också ökad hos dem som rapporterade ett högre intag av totalt mejeriprodukter 6% och för de som rapporterade ett högre intag av mjölk 7%.
På samma sätt var dödligheten oavsett orsak högre hos dem som rapporterade högre total konsumtion av mejerikonsumtion 7% och hos dem som rapporterade högre mjölkkonsumtion 6%.
Högre ostintag var omvänt associerat med 8% lägre risk för hjärtinfarkt.
Smör var associerat med ökad risk för hjärtinfarkt 10%, såväl som för dödlighet oavsett orsak 10%.
Lysne betonade att resultaten är från en observationsstudie, och att läkare inte bör ändra vad de säger till sina patienter baserat enbart på resultaten.
”Det finns en växande litteratur som indikerar att ost kan vara kopplat till minskad kardiovaskulär risk, men om detta är en orsakseffekt eller om ost är en markör för högre socioekonomisk status och en hälsosammare övergripande livsstil är fortfarande okänd,” säger han.
”I framtida studier skulle jag vilja utvärdera mejeriprodukter på individuell basis, snarare än en kollektiv sådan. Om data tyder på att olika mejeriprodukter har distinkta hälsoeffekter, bör detta implementeras i kostrekommendationer,” tillägger Lysne.
Mejeriprodukter är en heterogen livsmedelsgrupp
”Dessa resultat är inte så förvånande, eftersom vi har hört råden om att konsumera lättmjölk, undvika helmjölk och så vidare under lång tid, så den här studien bekräftar det vi redan vet,” säger Qi Sun, MD, ScD , docent vid avdelningarna för nutrition och epidemiologi, Harvard T.H. Chan School of Public Health, Boston, USA, och som inte deltog i studien.
”Jag skulle dock vara mer specifik om mjölk, och jag ser inga uppgifter om fetthalten i de olika mjölksorterna. Deras data visar bara sambandet för totalmjölk. Jag skulle vilja se data för lättmjölk och mjölk med högre fetthalt i relation till hjärtsjukdom,” säger Sun.
”Forskarna säger också i sin slutsats att ost var associerad med en minskad risk för akut hjärtinfarkt, men som riskkvoten visar är detta ett icke-signifikant samband”, säger han.
Sun håller med om att mejeriprodukter är en heterogen grupp av livsmedel och att det är bäst att överväga varje typ separat med hänsyn till hjärt-kärlhälsa.
”Fet grädde innehåller till exempel massor av mättat fett, smör innehåller mycket mättat fett. Sedan har vi yoghurt, som även det finns som vanlig yoghurt, yoghurt med reducerad fetthalt och som fettsnåla varianter, vilka är bra livsmedel. Jag skulle säga att det är hälsosamt och att det är förknippat med lägre risk för hjärtsjukdomar och diabetes, alltså en bättre typ av mejeriprodukt. Yoghurt och fermenterade mejeriprodukter borde vara fördelaktiga, åtminstone mer fördelaktiga än helmjölk eller smör. Jag tror att smör och helmjölk är fortfarande den primära mejerimaten som människor ska undvika för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom,” säger han.
European Journal of Preventive Cardiology
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.
