Åldrande

Ät färre kalorier och lev längre

Ät färre kalorier och lev längre

  • Intresset för de så kallade blå zonerna har inneburit en ökad insikt för hur en person inte bara kan leva längre utan också åldras friskare.
  • Tidigare forskning visar på några saker som vi kan göra för ett hälsosammare åldrande.
  • Forskare från National Institute on Aging har upptäckt att kalorirestriktioner förbättrar muskelhälsan och stimulerar biologiska vägar som är viktiga för ett hälsosamt åldrande.

Med den senaste tidens popularitet för världens så kallade blå zoner, där människor tenderar att leva längre än någon annanstans på jorden, har det varit mycket intresse och diskussion för hur man både kan öka sin livslängd och åldras friskare.

Tidigare forskning visar att livsstilsinterventioner, som att hålla sig aktiv, följa en hälsosam kost, utöva god sömnhygien, inte röka och begränsa alkoholintaget kan hjälpa människor att leva ett hälsosammare liv längre.

Nu har forskare från National Institutes of Healths National Institute on Aging upptäckt att kaloribegränsning kan förbättra muskelhälsan och stimulerar biologiska vägar som är viktiga för ett hälsosamt åldrande.

Studien publicerades nyligen i Aging Cell.

Vad är kaloribegränsning?

Kaloribegränsning innebär att minska den genomsnittliga mängden kalorier en person normalt skulle konsumera under en dag utan att göra avkall på de nödvändiga vitaminerna och mineralerna vi behöver för att hålla oss friska.

En genomsnittlig person behöver mellan 1 600 till 3 000 kalorier per dag, beroende på kön, längd, ålder och aktivitetsnivå.

En kaloribegränsad diet minskar matintaget med mellan 20 % till 40 % samtidigt som det rekommenderade dagliga intaget av viktiga näringsämnen uppnås.

Intermittent fasta kan också användas som ett alternativ till kaloribegränsning eftersom forskning har visat på samma fördelar.

Hur kan kaloriminskning förbättra hälsan?

Under många år har forskare studerat hur kaloribegränsning påverkar en persons allmänna hälsa.

Tidigare studier har visat att om man äter färre kalorier kan det leda till viktminskning och förbättra kardiovaskulär hälsa och kognitiv funktion.

Den aktuella studien är inte den första som kopplar samman kaloribegränsning med livslängd. Tidigare forskning har identifierat att kalorirestriktion hjälper till att skydda kroppen från åldrande genom att förebygga inflammation och andra mekanismer, men också att det kan leda till positiva förändringar i gener som är associerade med åldrande.

Och forskning publicerad i februari 2022 fann att att följa en kaloribegränsad diet kan bidra till att öka vårt ”hälsospann” (den tid som vi är friska och inte bara hur länge vi lever).

Kaloribegränsning, gener och hälsosammare åldrande

I denna studie undersökte forskare hur kalorirestriktion hjälpte till att förbättra muskelhälsan och bevara muskelfunktionen, eftersom det är känt att muskelmassan minskar och funktionen försämras när man blir äldre.

”Tidigare studier har funnit att även om personer som begränsade kaloriintaget förlorade muskelmassa, så förlorade de inte muskelstyrka, vilket tyder på att något inträffade i muskeln som förbättrar dess prestation, och vi ville veta vad,” förklarade Dr Luigi Ferrucci , chef för National Institute on Aging och en av författarna till studien.

”Det finns också bevis i djurmodeller att kaloribegränsning förbättrar produktionen av ”splitsade” varianter (en enda gen för att koda för flera proteiner) av olika proteiner,” tillade han.

Dr Ferrucci och hans team analyserade data från studiedeltagare i studien Comprehensive Assessment of Long-Term Effects of Reducing Intake of Energy (CALERIE). Denna studie, med stöd av National Institute on Aging, tittade på om måttlig kaloribegränsning hos personer gav samma hälsofördelar som man sett i djurstudier.

Även om deltagarna i CALERIE-studien ombads uppnå en kalorireduktion på 25 % under 2 år, så uppnådde gruppen som minskade sitt intag mest bara 12 %.

Forskarna använde lårmuskelbiopsier från CALERIE-deltagare för att undersöka hur kalorirestriktion påverkar mänskliga gener.

Med hjälp av budbärar-RNA (mRNA)-molekyler isolerade från biopsierna fann forskarna att konsumtion av färre kalorier uppreglerade generna som förknippades med energigenerering och metabolism, och nedreglerade inflammatoriska gener, vilket resulterade i mindre inflammation.

När han förklarade hur kaloribegränsning kan påverka en persons gener och leda till hälsosammare åldrande, sa Dr. Ferrucci att det finns många integrerade mekanismer inblandade: 

”Det mest begripliga är en förbättring av mitokondriell hälsa och minskning av inflammation. Väldigt intressant är också effekten på ”klockgenen” som reglerar rytmen av många ämnesomsättningar i vår kropp. Sammantaget förbättrar dessa och andra mekanismer muskelhälsa och funktion”.

Bevarad funktion stöder lång livslängd

Efter att ha granskat studien säger Monique Richard, dietist, ägare av Nutrition-In-Sight och talesperson för nationell media för Academy of Nutrition Dietetics, som inte var involverad i denna forskning, att resultaten inte är förvånande, utifrån vad tidigare forskning har visat.

”När vi åldras saktar cellulära processer och cellregenerering ned,” förklarade hon. ”Om vi arbetar för att bevara och stödja dessa system kommer vi att kunna bevara funktion, ge bättre förutsättning för ett långt hälsosamt liv och bättre livskvalitet.”

”En analogi skulle vara att tänka på vår kropp som ett fordon,” fortsatte Richard. ”För att få ut så många mil och prestanda som möjligt av en bil är det viktigt att förse bilen med energi av hög kvalitet – högklassig gas eller elektricitet till bilen motsvarar högkvalitativa vitaminer, mineraler och näringsämnen till vår kropp – regelbunden service och underhåll för de funktionella delarna som bromsar, däck, och motor, som för vår hjärna, hjärta och kropp”.

”Att minska överflödiga, icke-essentiella kalorier, men se till att individuella behov tillgodoses, kommer att bevara cellulär funktion och muskelvävnad och utöka förmågan för celler att fungera och arbeta,” sa hon.

Var ska man börja skära kalorier? Ät färre kalorier och lev längre

Dr. David Cutler, primärvårdsläkare vid Providence Saint John’s Health Center i Santa Monica, Kalifornien, som inte var involverad i studien kommenterade:  ”Folkhälsoaspekterna är det viktigaste – bara att få ut budskapet till människor om att äta mindre och riskerna med att vara överviktig, ha fetma, diabetes och alla andra konsekvenser kopplade till ett överätande”, säger Dr Cutler .

För dem som vill minska kaloriintaget, så finns det vissa livsmedelsgrupper man kan börja att eliminera. ”Jag skulle börja med att ta bort processat kött,” säger han. ”Allt kött som har saltats, rökts eller processats på något sätt, som salami, mortadella och liknande. Allt detta bör finnas bland det vi tar bort. Jag tycker att rött kött generellt borde begränsas kraftigt. Och kolhydrater bör inriktas på ett mycket lägre glykemiskt index – det vill säga mindre söta och processade kolhydrater.”

Medical News Today

Aging Cell

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Rökning påskyndar åldrandet och skadar kromosomerna

Rökning påskyndar åldrandet och skadar kromosomerna

  • Forskare rapporterar att rökning orsakar skador på kromosomerna i blodkropparna vilket kan leda till för tidigt åldrande.
  • De noterar att för tidigt åldrande också kan minska livslängden såväl som livskvaliteten.
  • Att sluta röka kan minska risken för kromosomskador.

Rökning orsakar kromosomskador i vita blodkroppar vilket kan påskynda åldrandeprocessen, enligt en ny studie, som presenterades i september vid European Respiratory Society International Congress i Milano, Italien.

I analysen, som baseras på nästan en halv miljon personer, rapporterade forskare att rökare var mer benägna att ha kortare ändfragment av kromosomer, så kallade ”telomerer”, vilka är välkända indikatorer på åldrande och på cellernas förmåga att reparera och regenerera sig själva.

Kortare telomerer var relaterade till både rökningsstatus och mängden rökta cigaretter, säger Siyu Dai, PhD, en av författarna till studien och biträdande professor vid School of Clinical Medicine vid Hangzhou Normal University i Kina.

”Med andra ord kan rökning påskynda åldrandeprocessen, medan att sluta röka avsevärt minskar den risken,” sa Dr Dai.

Hur påskyndar rökning åldringsprocessen?

Tidigare forskning har kopplat telomerlängden i vita blodkroppar till rökning, men denna nya studie etablerar även ett orsakssamband.

”Studien tar upp frågan om rökning påverkar telomerlängden”, säger Dr. Jonathan Grigg, ordförande för European Respiratory Society Tobacco Control Committee. ”Telomerer skyddar ändarna på kromosomerna. Om telomererna blir korta kan cellerna inte längre dela sig framgångsrikt och de dör.”

”Studien adderar bevis för att rökning påskyndar den biologiska åldern,” säger Dr Danny Nguyen, medicinsk onkolog och hematolog vid City of Hope Orange County Lennar Foundation Cancer Center i Kalifornien, som inte var involverad i studien.

”Tobaksrök är giftigt, och cellskadorna den orsakar är inte begränsade till synliga symtom som rynkig hud”, säger han.

Nguyen tillade att forskning visar att ”individer med antingen mycket korta eller mycket långa telomerer båda löper högre risk för cancer”, även om forskarna ännu inte vet varför.

Hur påverkar rökning kromosomerna?

Dr Dai och Feng Chen, PhD, en forskare vid det kinesiska universitetet i Hong Kong, baserade sina resultat på en analys av genetiska data och hälsodata från den brittiska biobanken (UK Biobank).

Information om leukocyttelomerlängden (leukocyt = vita blodkroppar) från patienternas blodprov korrelerades till om personen var rökare, tidigare rökare eller icke-rökare samt nivån av rökberoende och mängden cigaretter som konsumerades.

Vilka är hälsoeffekterna av rökning?

”Vi fann att nuvarande rökstatus var statistiskt signifikant associerad med kortare leukocyttelomerlängd, medan tidigare rökare och personer som aldrig hade rökt inte uppvisade kortare längd av telomererna”, säger Dr Dai.

”Bland människor som tidigare rökte fanns det en trend mot kortare telomerlängd, men detta var inte statistiskt signifikant.”

Personer som rökte många cigaretter hade betydligt kortare leukocyttelomerlängd, tillade Dr Dai.

”Under de senaste åren har observationsstudier kopplat kortare leukocyttelomerlängd med många sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och mindre muskelmassa. Detta betyder att effekten av rökning på telomerlängden förmodligen spelar en avgörande roll för dessa sjukdomar, även om mer forskning behövs för att förstå de underliggande mekanismerna”, säger Siyu Dai, PhD, författare till studien.

Dr William Dale, chef för Center for Cancer and Aging vid City of Hope som inte var involverad i studien, berättar att rökning är känt för att förkorta livslängden med i genomsnitt cirka 10 år. Han tillade också att åldrande är en oberoende riskfaktor för cancer.

Rökning påskyndar åldrandet

Forskare har inte riktigt kunnat koppla ihop sambandet mellan rökning, cancer och åldrande, sa Dr. Dale, men den nya forskningen tyder på att telomerskador ”kan vara en del av det.”

Dr Dale tillade att för tidigt åldrande relaterat till kromosomskador betyder ”oavsett om du inte drabbas av cancer så kommer ett för tidigt åldrande att förkorta ditt liv.”

Dessutom kan för tidigt åldrande också påverka livskvaliteten, säger han, inklusive kognitiv funktion, rörlighet och till och med nutrition och socialt umgänge.

Enligt Dr Dai och Dr Chen kan framtida forskning även inkludera effekten av passiv rökning på kroppens förmåga till självreparation av vävnader, regenerering och åldrande.

”Ju mer vi förstår cancerns genomik (studerandet av arvsmassan), desto närmare kommer vi den bästa behandlingen eller förebyggandet för att drabbas av sjukdom”, säger Dr. Nguyen.

Medical News Today

ERS

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

kolhydrater och fett påverkar livslängden

Kolhydrater och fett påverkar livslängden

  • För lite kolhydrater och fett kan förkorta livslängden, enligt en ny japansk studie.
  • Studien visar att män som dagligen äter för lite kolhydrater kan öka risken att dö, medan kvinnor som konsumerar för lite fett kan göra detsamma.
  • I studien ingick endast deltagare från Japan, så därför vet man inte om resultaten kan överföras till en västerländsk population.

En ny studie från Nagoya University Graduate School of Medicine i Japan visar att för lite kolhydrater och för lite fett påverkar livslängden. Däremot skilde sig riskerna för män och kvinnor åt. Alla deltagare var i god kondition vid studiestart.

Studien visade att män som åt för lite kolhydrater avsevärt ökade risken för dödlighet oavsett orsak. Samtidigt hade kvinnor som konsumerade för lite fett en marginellt högre risk för att dö oavsett orsak och även cancerrelaterad död.

Författarna till studien målar upp en komplex bild av en hälsosam kost när det gäller kolhydrater och fetter, och att tillhöra en extrem diet kan kan påverka livslängden negativt.

Studien publicerades i The Journal of Nutrition.

Intaget av kolhydrater och fett påverkar livslängden

När det kom till konsumtion av kolhydrater fann forskarna att män som fick färre än 40 % av sina dagliga kalorier från kolhydrater, hade en betydligt högre risk för dödlighet oavsett orsak.

För kvinnor, däremot, löpte de som fick mer än 65 % av sina kalorier från kolhydrater en högre risk för dödlighet oavsett orsak.

Forskarna fann ingen märkbar skillnad mellan effekten av att konsumera minimalt förädlade kolhydrater kontra raffinerade kolhydrater.

När det gäller fett i kosten löpte män som fick mer än 35 % av sina kalorier från någon form av fett, en högre risk för cancer och hjärt-kärldödlighet.

Hos män, när kvaliteten på fettintaget undersöktes, observerades inget tydligt samband för intag av mättat fett. Men att konsumera för lite omättat fett var associerat med en högre risk för dödlighet oavsett orsak och cancerrelaterad dödlighet.

För kvinnor minskade risken att dö när de konsumerade mer fett, särskilt mättade fetter.

Studien involverade 34 893 män och 46 440 kvinnor, i åldern 35 till 69 år. Det genomsnittliga BMI för män var 23,7, och för kvinnor 22,2, dvs inom normalvikten.

Förbehåll gällande studiens resultat

Enligt den kardiologiska dietisten Michelle Routhenstein, som inte var inblandad i studien så tyder resultaten från denna studie på att lågt innehåll av kolhydrater i kosten och dieter med låg fetthalt för att gå ned i vikt kan minska livslängden för kvinnor.

”Studien omnämner inte något om modedieter”, säger näringsepidemiologen Prof. Linda Van Horn, som inte heller var involverad i studien, ”inte heller bör dessa studier utföras med olika metoder i olika populationer och definitivt inte i USA med sin höga frekvens av fetma, intag av ultraprocessade livsmedel och generellt låga näringsinnehåll i maten”.

I USA kvalificerar sig nästan en av tre, eller 30,7 %, av den vuxna befolkningen som överviktig, och två av fem, eller 42,4 %, har fetma.

Dr Van Horn tillade: ”U.S. Dietary Guidelines tar hänsyn till detta faktum och är mycket mer tillförlitliga än att som här försöka tvinga fram några meningsfulla konstateranden från en studiegrupp med ett genomsnittligt BMI på 23,7 hos män och 22,2 hos kvinnor!”

Källor till mättade och omättade fetter

”Vissa källor till mättat fett inkluderar rött kött, kokosnötsolja, smör, palmolja och feta mejeriprodukter,” sade Routhenstein. Prof. Van Horn noterar också att ”mättade fetter kommer från animaliska källor: smör, grädde, bacon, bearbetat kött”.
Reds anmärkning – enligt Livsmedelsverket behöver vi inte äta något mättat fett alls eftersom kroppen omvandlar de andra fettsyrorna till mättat fett vid behov. 

”Vissa källor till omättade fetter,” påpekade Routhenstein, ”inkluderar avokado, oliver, pekannötter, nötter i allmänhet, solrosfrön och pumpafrön”.

Risken med för lågt intag av kolhydrater hos män

Om män kräver minst 40 % av sina kalorier från kolhydrater för att undvika att förkorta sin livslängd, hur kan det vara så och vilka är de nödvändiga kolhydraterna som de bör få i sig?

Prof. Van Horn antyder att ”i den här studien beror det troligen på dålig kostkvalitet, brist på adekvat hälsovård relaterat till fattigdom, rökning, och alkohol”.

”Dieter låga på kolhydrater, har brist på kostfibrer och näringsämnen som magnesium, kalium, vitamin C och B-vitaminer, som är avgörande för att våra kroppar ska må bra. När vi saknar dessa skyddande näringsämnen kan det öka risken för vissa cancerformer”, säger Michelle Routhenstein.

Studien tyder på att en brist på bioaktiva kostkomponenter kan spela roll. Specifikt nämner författarna fiber, hemjärn, vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror och fytokemikalier som en bristvara.

Författarna till studien nämner också att en diet som saknar växtbaserade källor – särskilt när animaliska produkter ersätter – har setts leda till inflammatoriska processer, vilket leder till snabbare biologiskt åldrande och producera oxidativ stress.

Behovet av mer fett i kosten för kvinnor

Prof. Van Horn föreslog att givet de kvinnliga deltagarnas låga BMI, kan det vara troligt att de äter mindre socker och dricker mindre alkohol, och därmed konsumerar högre procent fett jämfört med männen.

”Men allt detta är spekulativt eftersom dessa frågor inte tas upp i studien,” säger hon.

Routhenstein noterade behovet för kvinnor att äta en viss mängd fett för att producera tillräckligt med hormoner som östrogen, som är hjärtskyddande.

Studien stödjer behovet av ytterligare forskning. För människor i USA och andra västländer kan en motsvarande studie gjord i dessa länder ge resultat som då speglar den respektive lokala situationen.

Medical News Today

The Journal of Nutrition

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Blå zon diet för lång livslängd

Blå zon diet för lång livslängd

Frågan hur man lever ett långt och hälsosamt liv, ligger alltmer i framkant av medicinsk forskning. För århundraden sedan hade man istället hade letat svaret på odödlighet i den heliga gralen. Nu säger forskare att en lång livslängd kan påverkas av att vi äter rätt mat, anammar hälsosamma vanor och förblir socialt aktiva.

Om du når din hundraårsdag så innebär det att du blir medlem i en ”specialklubb”. Medan forskare tror att antalet hundraåringar var mycket lågt före år 1900, kan många fler människor komma att nå denna höga ålder i framtiden.

Från och med 2021 fanns det uppskattningsvis 573 000 hundraåringar globalt. FN förväntar sig att siffran kommer att öka snabbt, uppskattningsvis 3,7 miljoner år 2050.

Vad gör hundraåringarna som hjälper dom att nå en tresiffrig födelsedag – vad är deras hemlighet? 

Blå zoner: Vad är det?

2016 publicerade Dan Buettner, National Geographic Fellow, och hans team en studie om vad de fann vara hemligheterna bakom en lång livslängd.

Buettner, kallad områdena där dessa människor lever för Blå zoner, och dom identifierade fem specifika områden i världen där människor i högre utsträckning lever över 100 år. Dessa områden är:

  • Sardinien, Italien
  • Ikaria, Grekland
  • Nicoya, Costa Rica
  • Loma Linda, Kalifornien
  • Okinawa, Japan

”Det här är platser där människor bevisligen har levt längst,” förklarade Buettner. ”De har uppnått de hälsoresultat vi strävar efter: ett långt liv i stort sett fritt från kroniska sjukdomar. Eftersom endast 80 % av hur länge vi lever avgörs av sjukdomar, ger dessa människors livsstil och miljö oss instruktioner och ledtrådar för hur vi kan lägga upp våra liv för att leva längre”.

Inom dessa fem blå zoner upptäckte Buettner att det fanns nio vanliga beteenden som människor följde som kan förklara deras långsammare åldrandeprocess. De kallas ”Power 9” och inkluderar:

  • röra sig naturligt
  • har ett syfte i livet
  • minska stress
  • utöva 80 % dietregeln = sluta ät när du är 80 % mätt
  • välj en växtbaserad kost
  • drick måttligt med alkohol
  • tillhör en gemenskap
  • sätt familjen först
  • omge dig med andra som har hälsosamma beteenden

Ensamhet, sa Buettner, är en av de största riskfaktorerna för ett kortare liv, så att förhindra det kan kan bidra till att lägga ytterligare år till våra liv: ”Vi vet att ensamma människor beräknas leva 8 år kortare än människor med socialt umgänge, och att hälsobeteenden smittar. Människor i Blue Zones lever i socialt sammanlänkade byar med starka sociala band, vilket ger dem förutsättningar till ett långt liv redan från början”.

”Det finns ingen kortsiktig lösning eller något tillägg man kan ta för en lång livslängd,” tillade han. ”Lär dig laga goda växtbaserade maträtter. Skapa en social umgängeskrets med tre till fem friska vänner som bryr sig om dig. Hälsobeteenden smittar, och goda vänner tenderar att hålla på lång sikt”.

Vilken är den bästa kosten för en lång livslängd?

Delar av kosten utgörs av ”Power 9” från Blue Zones, därför har Buettner också lanserat Blue Zone Food Guidelines som innehåller 11 kostrekommendationer som återspeglar hur världens mest långlivade människor åt under större delen av sina liv.

”Om du vill veta vad en hundraåring gjorde för att bli 100, måste du veta vad de åt under hela sitt liv”, säger han. ”Vi arbetade tillsammans med Harvard med min bok The Blue Zones Kitchen och samlade in 155 koststudier utförda i alla Blue Zones under de senaste 80 åren och utgick från dessa”.

”Det var tydligt att över 90% av deras traditionella kostintag kom från naturliga, växtbaserade källor och var cirka 65% komplexa kolhydrater (komplexa kolhydrater finns i naturliga livsmedel och tenderar att vara mycket näringsrika),” noterade Buettner. ”Pelarna i varje livslängdsdiet i världen är fullkorn, nötter, grönsaker, bladgrönsaker, rotfrukter och bönor”.

Dr. Valter Longo, Edna M. Jones ordförande i gerontologi och professor i gerontologi och biologiska vetenskaper vid USC Leonard Davis School of Gerontology, Kalifornien, USA, utvecklade Longevity Diet efter år av forskning om åldrande, näring och sjukdomar.

”The Longevity Diet, baseras på de fem pelarna för en lång livslängd, och innefattar alla kostvanor som är förknippade med lång livslängd och hälsa,” förklarade han.

De viktigaste aspekterna av livslängdsdieten inkluderar:

  • äta en lågprotein pescatarian diet fram till 65–70 års ålder, följt av måttligt intag av proteiner senare i livet
  • fasta i 12 timmar varje natt
  • genomföra i genomsnitt tre omgångar av en fasteliknande diet per år, som var och en varar i 5 dagar

”Eftersom kosten är tänkt som ”hur och vad vi äter” och inte som en metod för att gå ner i vikt, kan den reglera generna som styr åldrandeprocessen, men också de som reglerar eliminering av skadade komponenter i celler och regenereringen av delar av olika vävnader och organ,” tillade Dr Longo.

Dessutom tyder tidigare forskning på att medelhavsdieten också kan ge fördelar när det kommer till livslängd.

En vetenskaplig genomgång publicerad i januari 2020 drog slutsatsen att medelhavsdieten hjälper till att bromsa utvecklingen av åldrande och uppkomsten av bräcklighet i hög ålder.

Och forskning som publicerades i mars 2021 säger att om man följer medelhavsdieten kan år adderas till en persons liv.

Varför är kosten så viktig för livslängden? Blå zon diet för lång livslängd

Enligt Monique Richard, dietist, på Nutrition-In-Sight i Johnson City, Tennessee, USA, och talesperson för Academy of Nutrition and Dietetics, så när det gäller kost för att leva länge, så sticker dieter som Blue Zone Diet, Livslängdsdiet och Medelhavsdiet ut på grund av de livsstilskomponenter som de förordar.

”Exempel på gemensamma drag som observerats inom dessa populationer inkluderar att de odlar och konsumerar sin mat och äter mer hela naturliga livsmedel, jämfört med industriproducerad mat eller från en snabbmatskedja,” hon förklarade för.

”Det totala intaget och sammansättningen av dessa dieter inkluderar mindre processade livsmedel, och därför automatiskt lägre nivåer av natrium (salt), konstgjorda smakämnen, färgämnen och konserveringsmedel, fetter eller tillsatt socker”.

”Dessa nyttiga kostmönster inkluderar ofta livsmedel som har lägre innehåll av mättade fetter, kolesterol och kalorier, samt fler livsmedel som är rikare på näringsämnen som fibrer, antioxidanter som vitamin C, E, A, och B, och med högre halt av mineraler som kalium , magnesium och jod” enligt Monique Richard.

Hur man ändrar kostvanor för att förbättra livskvaliteten

När man funderade på att göra kostförändringar för att förlänga livslängden, säger Richard att det inte bara handlar om att förlänga livet, utan också om att öka dess kvalitet.

Hennes förslag är:

  • inventera vilken mat du har till hands och vad som bör läggas till eller tas bort i din kost
  • omvärdera ditt intag av sötade drycker
  • inventera hur mycket kött och andra livsmedel du äter och överväg alternativ
  • laga mer mat hemma
  • ta dig tid att handla mat i stället för att använda en matleverantör
  • plantera örter 
  • handla på bondens marknad (Reko-ring etc)
  • experimentera med mat som är ”ny för dig”.
  • pigga upp rätter med örter och kryddor
  • lägg till mer grönt, bönor, linser och grönsaker i din dagliga kost

”Betoningen ligger inte på begränsningar eller negativa konsekvenser, utan lutar sig mot kvalitet, konsekvens och övergripande hälsa som lutar sig på grundläggande, hälsosamma faktorer,” säger Richard.

Kan positivt tänkande främja lång livslängd?

Det är känt att ”kraften av positivt tänkande” är fördelaktigt för en persons mentala hälsa. Och tidigare forskning visar att en positiv attityd till och med kan hjälpa en person att leva längre.

En studie publicerad i augusti 2019 konstaterade att vara optimistisk var förknippad med att en person lever 11-15 % längre och har en större sannolikhet att leva till 85 års ålder eller äldre.

Forskning publicerad i oktober 2022 antydde att positivt tänkande kvinnor i USA levde i genomsnitt 4,4 år längre än de som inte tänkte positivt.

”Att ha en positiv, optimistisk syn minskar vår risk för att utveckla kroniska sjukdomar och ger oss en större chans att leva efter 85 år”, förklarade Dr. Karen D. Sullivan, neuropsykolog och ägare av I CARE FOR YOUR BRAIN.

”Mekanismen bakom dessa fördelar tros vara relaterad till det skydd optimism erbjuder mot inflammatoriska skador av stress. Studier av negativa känslor visar på en försvagad effekt på immunförsvaret”, säger Karen D. Sullivan.

Dessutom noterade Dr Karen Miller, en neuropsykolog, geropsykolog och chef för Brain Wellness and Lifestyle Programs vid Pacific Neuroscience Institute i Santa Monica, Kalifornien, att inflammation orsakad av stress är en av orsakerna till ett snabbare åldrande, fysisk inskränkning och kognitiva svårigheter.

”Så när vi tänker positivt och engagerar oss i positiva beteenden, som meditation, yoga, kommer ut och promenerar, tränar eller njuter av friska luften, minskar allt detta vår stress och sänker inflammationsnivån i kroppen”.

”Om vi lever under hög stress kommer vi att ha högre nivåer av inflammation och inflammation kan faktiskt orsaka skada i våra celler, särskilt i våra hjärnor,” noterade Dr Miller.

Hur kan social aktivitet främja livslängden?

Förutom att vara positiv och att delta i aktiviteter som hjälper till att minska stress, har ett långt liv också varit förknippat med att förbli socialt aktiv och ha en samvaro med andra människor.

En studie publicerad i september 2019 fann att kvinnor som hade starka sociala relationer hade 10 % längre livslängd och 41 % bättre chans att leva till 85 års ålder.

Och forskning publicerad i maj 2023 visade att frekvent deltagande i social aktivitet var signifikant associerat med förlängd total överlevnad hos äldre vuxna.

”Vi är sociala varelser med en social hjärna – vi är förberedda för att vara en del av en grupp med behov av både att bidra med värde och att bli uppskattad,” förklarade Dr Sullivan.

Människor som identifierar sig som ensamma har större risk att dö tidigt än de som har ett rikt socialt liv. Den kroniska stressen av ensamhet försämrar vårt immunförsvar, vilket gör oss mer mottagliga för infektionssjukdomar och kroniska sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar och cancer”.

När vi aktivt umgås, säger Dr. Miller, så ägnar vi oss åt kognitiv stimulering som hjälper till att hålla hjärnan engagerad och frisk.

”När vi är involverad med en annan person, så finns samspelet där vi ger och tar,” säger hon. ”Det är som en tennismatch – diskussionen går fram och tillbaka. Och den typen av kognitiv stimulering inspirerar faktiskt våra hjärnor att bli mer mentalt smidiga, eller tycka om det vi tycker om att tänka på, som inom neuropsykologi kallas kognitiv flexibilitet”.

Dessutom hjälper samtal och när du engagera dig med andra, att du lär dig och får mer information, du tänker kreativt och stimulerar din förmåga till problemlösning, vilket resulterar i vad Dr. Miller kallar att ”träna hela hjärnan”.

Den typen av engagemang, den där sociala stimulansen, är vad jag skulle kalla hjärnans ”bootcamp”, tillade hon.

Påverkar träning och vikt livslängden?

Även om experter är överens om att en hälsosam kost, att begränsa stress, tänka positivt och att hålla sig socialt aktiv potentiellt kan leda till ett längre liv, så finns det några andra hälsosamma vanor som också är viktiga.

Rökning kan till exempel förkorta ditt liv med många år. En studie som publicerades i juni 2020 konstaterade att vara rökfri och att vara socialt engagerad i hög ålder var vanligt bland hundraåringar som inte drabbats av kroniska sjukdomar.

Att hålla en hälsosam vikt är också viktigt för livslängden. Forskning publicerad 2017 drog slutsatsen att ett högt BMI var associerat med avsevärt kortare hälsosamt liv fri från kronisk sjukdom.

Regelbunden träning kan också hjälpa dig att leva längre. En studie publicerad i augusti 2022 fann att lätt eller måttlig fysisk aktivitet båda var förknippade med en lägre risk för dödlighet hos äldre kvinnor, medan mer stillasittande tid ökade deras risk för att dö.

”Flera studier har visat att fysisk aktivitet är associerad med lägre risk för dödlighet hos äldre vuxna,” säger Dr Aladdin Shadyab, docent i epidemiologi vid Herbert Wertheim School of Public Health & Human Longevity Science vid UC San Diego.

”Vi var dom första som visade att högre nivåer av fysisk aktivitet och kortare stillasittande tid är förknippad med minskad risk för dödlighet, oavsett om man har gener som predisponerar för ett långt liv. Dessa fynd visar överlag vikten av att upprätthålla en fysisk aktiv livsstil i hög ålder för att uppnå lång livslängd, säger Dr Shadyab.

”Jag tror att det är viktigast att upprätthålla en hälsosam kost och att träna regelbundet, särskilt för äldre vuxna”, tillade han. ”Även lätta aktiviteter, som att gå, är viktiga för att upprätthålla ett långt och hälsosamt liv i den åldrande befolkningen”.

Medical News Today

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Tidsbegränsad fasta med ett ätfönster på 8-10 timmar

Tidsbegränsad fasta effekt på åldrande och cancer

  • Tidsbegränsat ätande (intermittent fasta / periodisk fasta) begränsar när människor kan äta under dagen, till ett ”fönster” på mellan 8 till 10 timmar.
  • Bevisade fördelar med tidsbegränsningen inkluderar positiv effekt på sömn, övervikt och fetma, blodsockerreglering, hjärtfunktion och tarmhälsa.
  • I en nyligen genomförd studie på möss fann man att tidsbegränsad ätning har en påverkan på gener i flera vävnader, inklusive tarmen och hjärnan.
  • Studien lägger också till bevis för att tidsbegränsad ätning kan främja livslängden och ha positiv effekt mot cancer.

Tidsbegränsat ätande innebär en regelbunden, 24-timmarscykel av att äta och fasta, med måltider strikt begränsade till samma 8–10 timmars fönster varje dag.

Tidsbegränsat ätande är en form av intermittent fasta (IF) där människor kan äta vad de vill under en bestämd period men måste fasta under resten av tiden.

Forskare tror att tidsbegränsat ätande förbättrar hälsa och välbefinnande genom att förstärka kroppens naturliga dagliga cykel av vila och aktivitet. Men hur det fungerar på molekylär nivå har varit oklart.

En ny studie på möss visar att tidsbegränsat ätande påverkar genaktiviteten i 22 olika vävnader i kroppen, inklusive hjärnan, hjärtat, lungorna, levern och tarmen.

”Våra resultat öppnar dörren för att titta närmare på hur denna näringsintervention aktiverar gener involverade i specifika sjukdomar, såsom cancer,” säger en av författarna till studien Satchidananda Panda, Ph.D., ordförande för Rita och Richard Atkinson vid Salk Institute for Biological Studies i La Jolla, Kalifornien, USA.

Forskarna presenterade sina resultat i Cell Metabolism.

Tidsbegränsat ätande: Vilka är fördelarna?

En review artikel från 2022 konstaterar att pilotstudier på människor tyder på att hälsofördelarna med tidsbegränsat ätande inkluderar förbättringar av fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fastandet kan också förbättra sömn och mental hälsa.

Dessutom fann en ny studie på möss att ätmönstret till och med kan ha anti-cancereffekter.

Avgörande är att hälsofördelarna med tidsbegränsat ätande jämfört med att äta när som helst under dagen verkar gälla oavsett totala kalorier eller typer av mat som konsumeras.

Kimberly Gomer, RD, dietist vid Body Beautiful Miami Florida, USA, säger att tidsbegränsat ätande kan minska hungern som ett resultat av lägre insulinsvar och därmed leda till viktminskning.

”Jag har sett intermittent fastande som ett extremt effektivt verktyg för mina patienter som behöver gå ner i vikt,” och ett stort plus är att det motverkar förhastade mellanmål, vilket är ett problem för många, säger hon.

”Naturligtvis måste vad som äts övervägas, särskilt av dem som har diabetes,” säger hon.

Tidsbegränsad ätning förändrar genernas uttryck

I denna studien fick en grupp möss äta när de ville, medan en andra grupp bara hade tillgång till mat under en 9 timmarsperiod.

Båda grupperna åt motsvarande en västerländsk diet och konsumerade samma antal kalorier totalt sett.

Efter 7 veckor tog forskarna prover från 22 organ och hjärnregioner varannan timme under en 24 timmarsperiod.

Proverna inkluderade vävnad från mage, tarmar, lever, lungor, hjärta, binjure, hypotalamus, njure och hjärna.

Jämfört med kontrollgruppen förändrade tidsbegränsat ätande det övergripande genuttrycket (hastigheten med vilken gener genererar proteiner) eller den rytmiska aktiviteten hos cirka 80% av alla musgener.

Effekter på dygnsrytmen

Dieten med tidsbegränsat ätande förstärkte kroppens dygnsrytm (över alla vävnader som studerades i musmodellen), som innefattar våra naturliga cykler av vila och aktivitet.

”Dygnsrytmer finns överallt i varje cell”, förklarar Prof. Panda.

”Vi fann att tidsbegränsat ätande synkroniserade dygnsrytmen till två stora vågor: en under fasta och en annan precis efter att ha ätit”, säger han.

”Vi misstänker att detta gör att kroppen kan koordinera olika processer”, tillade han.

Intressant nog minskade tidsbegränsat ätande aktiviteten hos gener som spelar en roll vid inflammation samt ökade aktiviteten hos generna som är involverade i autofagi – återvinning av gamla och skadade celldelar.

”Ökad autofagi (endast under fasteperioden) är känd för att förbättra hälsan genom att förebygga och hantera åldersrelaterade sjukdomar och öka hälsan,” sa prof. Panda.

Ökad inflammation och minskad autofagi är välkända kännetecken för biologiskt åldrande.

Potentiella fördelar för skiftarbetare – Tidsbegränsad fasta effekt på åldrande och cancer

Även om skiftarbete är oundvikligt för många människor, är det förknippat med en ökad risk för fetma, diabetes, hjärtsjukdomar och cancer som ett resultat av störningar i kroppens dygnsrytm.

I teorin kan tidsbegränsat ätande hjälpa till att återställa dessa rytmer och öka skiftarbetarnas hälsa och välbefinnande.

I en nyligen genomförd studie fann Prof. Panda och hans kollegor att tidsbegränsat ätande förbättrade den fysiska och mentala hälsan hos brandmän som arbetar regelbundna 24 timmarsskift.

Men den här typen av diet kommer sannolikt att vara fördelaktigt för alla, sa prof. Panda, inte bara för skiftarbetare.

Fördelar med tidsbegränsat ätande hos människor: Forskning pågår

Enligt Prof. Panda så har den stora majoriteten av vuxna i USA ett ”oberäkneligt” ätmönster, med måltider, mellanmål och söta drycker som konsumeras under mer än 12 timmar varje dag.

”Tidsbegränsat ätande är känt för att förbättra tarmfloran, leverhälsan, blodsockerregleringen, muskelfunktion (ökad uthållighetskapacitet), sömnkvalitet, kognitiv funktion och motståndskraft mot infektionssjukdomar”, säger prof. Panda.

”Så det gäller för alla att hålla sig friska och uppnå sin bästa fysiska och känslomässiga nivå,” tillade han.

Författarna konkluderar:

”Vår studie kommer att fungera som en viktig resurs för att förklara effekterna av tidsbegränsat ätande i prekliniska djurmodeller av kroniska metabola störningar, neurodegenerativa sjukdomar och cancer, som motiverar till fortsatta och framtida studier för utvärdera effektiviteten av tidsbegränsat ätande för att förebygga och hantera kroniska sjukdomar.”

Prof. Panda säger att det finns många pågående studier om fördelarna med tidsbegränsat ätande på människor, inklusive mer än 150 studier som undersöker effekterna på:

  • övervikt
  • diabetes typ 2
  • hypertoni
  • högt kolesterol
  • hjärtsjukdom
  • cancer

Begränsningar av djurmodeller vid studier med tidsbegränsat ätande

Författarna noterar att studien har vissa begränsningar.

I synnerhet omfattade forskningen endast unga hanmöss. Forskarna skriver att tidsbegränsat ätande är känt för att påverka fysiologin olika beroende på försökspersonens ålder och kön.

Dessutom är möss nattaktiva och äter på natten, vilket kan begränsa tillämpbarheten av fynden på människor.

”Många av fördelarna som observerades hos möss som ett resultat av tidsbegränsat ätande verkar kunna realiseras hos människor,” sa Dorothy Sears, Ph.D, professor i medicin vid UC San Diego School of Medicine.

”Men bevisen är fortfarande i ett mycket tidigt skede, och stöds främst av små, men lovande randomiserade studier. Större studier är på gång”, konstaterar hon.

Medical News Today

Cell Metabolism 

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Gammal man och tiden

Kan vi påverka åldrandet?

Under många år har man trott att åldrandeprocessen är oundviklig och att åldersrelaterade sjukdomar inte kan förebyggas eller vändas. Till exempel, US Food and Drug Administration (FDA) erkänner inte åldrande som en indikation för läkemedelsgodkännande eftersom det inte finns några markörer för att avgöra om möjliga behandlingar har en betydande inverkan på åldrandets kännetecken.

Området gerovetenskap syftar till att hitta sätt att ändra detta genom att fördröja uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar eller genom att förlänga livslängden. Den 19 maj 2021 träffades experter inom gerovetenskap vid ett videosymposium under New York Academy of Sciences. Presentationer och diskussioner med experter på området visade att anmärkningsvärda framsteg har gjorts för att förstå de mekanismer som ligger bakom biologiskt åldrande. Dessa mekanismer bidrar till sårbarheten hos äldre vuxna. Presentationerna fokuserade på att identifiera biomarkörer för åldrande och på sökandet efter insatser för att förebygga och behandla åldersrelaterade sjukdomar.

Ordlista

Senescent cells (åldrande celler): Detta är ”gamla” celler med irreversibelt skadat DNA; de motstår starkt apoptos. Således dör de inte och fortsätter att utsöndra patogena proinflammatoriska molekyler.

Senolytika: Detta är en klass av föreningar som främjar avlägsnandet av åldrande celler från kroppen.

Autofagi: Detta är en process som främjar proteinnedbrytning, som försvagas vid åldrande och som hindrar aggregeringen av proteiner som är skadliga för cellfunktionen, särskilt de i centrala nervsystemet.

Proteostas: Detta är den dynamiska regleringen av proteinhomeostas.

Epigenetik: Detta är biologiområdet som studerar fenotypförändringar som inte orsakas av förändringar i DNA-sekvensering och som fortsätter att påverka celldelningen.

Metabolom: Detta hänvisar till små molekyler som utgör byggstenarna i alla organismers funktioner, från cellmembran till metaboliska cykler till gener och proteiner.

Translationsforskning: Detta innebär att primära forskningsresultat tillämpas på klinisk forskning och vice versa (Translation är den process i cellerna där ribosomerna använder mRNA för att bygga protein).

Möjliga forskningsområden

Senescense (åldrande) sker inte bara med ökad ålder utan påskyndar också åldrandet. Vid det vetenskapliga mötet gavs bevis för att åldrande celler kan förvärra det kliniska förloppet hos äldre vuxna i fall av infektioner (t.ex. COVID-19) eftersom de leder till cytokinstormar. Experiment på gamla möss som har genomgått genetisk modifiering av åldrande celler eller administrering av ”senolytiska cocktails” bestående av dasatinib plus quercetin skyddade djuren från effekterna av virusinfektioner. Detta fynd bekräftar tanken att faktorer som är involverade i biologiskt åldrande ökar sårbarheten och kan modifieras genom behandling.

Alzheimers sjukdom är ett exempel på effekterna av cellulär senescens. Åldrande celler utvecklar en senescensassocierad sekretorisk fenotyp som kan vara toxisk för närliggande friska celler och kan leda till att åldrandet fortplantar sig i vävnader. Denna effekt gör Alzheimers sjukdom till en viktig fokuspunkt när man studerar användningen av senolytika. Därför kan medel som stimulerar autofagi vara av intresse för behandling av degenerativa sjukdomar.

Bedömning av terapeutiska effekter

Det kan vara möjligt att bedöma de terapeutiska effekterna av läkemedelskandidater med hjälp av följande biomarkörer.

Tillväxthormon och insulinliknande tillväxtfaktor typ 1 (IGF-1): Äldre vuxna ordineras ofta tillväxthormon. Nya data tyder dock på att detta inte är fördelaktigt för denna patientpopulation eftersom det motverkar proteostas och andra cellunderhållsmekanismer i hög ålder. Experimentella studier och studier utförda på hundraåringar tyder på att låga nivåer av tillväxthormon och IGF-1 bidrar till livslängden och kan vara terapeutiska biomarkörer.

Epigenetik: DNA-metylering är en metod som erbjuder en ”epigenetisk klocka” för att jämföra biologisk ålder med kronologisk ålder. Högre epigenetisk ålder var associerad med ökad risk för dödlighet, bröstcancer och ej alkoholrelaterad fettleversjukdom. Därför kan det också vara en terapeutisk biomarkör.

Metabolomik: Att studera metabolomer underlättar identifieringen av kopplingen mellan genetiska polymorfismer och livslängd, eftersom de flesta polymorfismer förklarar <0,5 % av livslängdsvariationerna.

Ny translationsstrategi: Det är vanligt att behandla varje åldersrelaterad sjukdom individuellt. En alternativ strategi skulle vara att rikta in sig på kännetecknen för biologiskt åldrande för att förhindra att dessa sjukdomar utvecklas. Hastigheten av biologiskt åldrande korrelerar med hastigheten för skadeackumulering på makromolekylär, organell- och cellulär nivå. Det påverkar också kroppens förmåga att reparera denna skada. Bedömningen av biomarkörer skulle göra det möjligt att forska om effekterna av kort- och långtidsbehandlingar som minimerar skador och förbättrar motståndskraften relaterade till sjukdomar som är vanliga vid åldrande.

Ny translationsforskning

Rapporten lyfter fram två translationella forskningsmodeller: den djupgående studien av hundraåringar och analysen av hur immunförsvaret gör äldre vuxna sårbara för covid-19. Effekten av nedsatt immunitet på åldrandet blev särskilt tydligt under pandemin. Men för att fokusera uppmärksamheten på immunitet som ett terapeutiskt mål och för att bättre förstå elasticiten av immunitet, måste den specifika karaktären hos immunbrist och biologiska brister definieras.

Metformin är bland de terapeutiska medlen som undersöks i klinisk forskning. Dess effekt på åldrande kommer att studeras i den studien Targeting Aging with Metformin (TAME). Denna studie är den första som studerar åldrandet som utfall. Målet är att skapa ett regelverk som framtida terapier kan följa för att uppnå FDA-godkännande.

Det finns tre lovande terapeutiska plattformar bland de banbrytande forskningsstudierna. Den första syftar till att producera adenosintrifosfat, vars nivåer minskar dramatiskt med åldrandet. Den andra syftar till att främja autofagi för att ta bort cellavfall för att behandla neurodegenerativa sjukdomar. Den tredje programmerar om epigenomet till ett yngre tillstånd.

Forskning om mitokondriell dysfunktion är relevant eftersom den är mycket involverad i åldersrelaterade sjukdomar. Mitokondriellt härledda peptider skulle potentiellt kunna fungera som biomarkörer för mitokondriell funktion i åldringsstudier och bli lovande terapeutiska mål vid åldersrelaterade sjukdomar. En av dessa peptider, humanin, har visat sig utöva skyddande effekter på hjärtat, hjärnan och levern. Forskare observerade att mitokondriella proteiner är åldersberoende och undertrycks av tillväxthormon och IGF-1. De fann också att humaninnivåer är korrelerade med endotelfunktion. Data från djurstudier har visat att bibehållna humaninnivåer är positivt kopplade till livslängd; dessa fynd speglas i data från hundraåringar och deras avkommor, som har högre nivåer av humanin.

Bildandet av ett translationellt gerovetenskapligt nätverk bestående av flera forskare från olika institutioner bör påskynda tillämpningen av denna förståelse. Trots pågående forskning och kliniska studier bör senolytika inte betraktas som att det förlänger livslängden eller behandlar vissa tillstånd, eftersom deras fullständiga säkerhetsprofiler ännu inte har klarlagts.

Slutsats – Kan vi påverka åldrandet?

Gerovetenskap står inför utmaningar när det gäller att hantera åldersrelaterade problem. Förhoppningen är att dessa utmaningar kommer att övervinnas genom undersökningar och kliniska studier av mekanismerna som är involverade i åldrandet. En djupgående studie av interaktionerna mellan underliggande åldrandemekanismer behövs för att svara på följande frågor:

  • Finns det ett hierarkiskt samband mellan dessa mekanismer?
  • Finns det organ- eller celltypsskillnader i interaktionerna mellan dessa mekanismer?
  • Är det möjligt att uppnå en synergistisk effekt genom kombinerade insatser riktade mot flera av de processer som driver åldrandet?

Det är komplicerat, men forskare börjar se ljuset i slutet av tunneln.

Medscape

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.

Hyllor med läsk

Ultraprocessad mat leder till kognitiv försämring

Ny forskning stödjer rekommendationen att äta en diet som innehåller liten mängd ultraprocessade produkter, och detta för att skydda den åldrande hjärnan.

Resultat från den brasilianska studien av vuxnas hälsa (ELSA-Brasil), som inkluderade mer än 10 000 personer i åldern 35 år och äldre, visade att högre intag av ultraprocessad kost var signifikant associerat med en snabbare nedgång i exekutiva och globala kognitiva funktioner.

”Dessa resultat visar att livsstilsval, särskilt högt intag av ultraprocessade produkter, kan påverka vår kognitiva hälsa många år senare”, säger en av forskarna, Natalia Goncalves, PhD, University of São Paulo Medical School, Brasilien.

Studien publicerades online den 5 december i JAMA Neurology.

Studiens presenterades i augusti vid Alzheimers Association International Conference (AAIC) 2022.

Högt innehåll av socker, salt och fett

Dessa resultat överensstämmer med en annan ganska nyligen genomförd studie som kopplar en diet rik på ultraprocessade produkter till en ökad risk för demens.

Ultraprocessade produkter är kraftigt förändrade, innehåller mängder av tillsatta ingredienser, inklusive socker, fett och salt, men innehåller väldigt lite proteiner och fiber. Exempel på ultraprocessade produkter är läsk, chips, choklad, godis, glass, sötade frukostflingor, färdiga soppor, kycklingnuggets, korv och pommes frites.

Deltagarna i ELSA-Brasil-studien inkluderade 10 775 vuxna (medelålder 50,6 år, 55% kvinnor) som utvärderades i tre omgångar med cirka 4 års mellanrum från 2008 till 2017.

Information om kost erhölls via frågeformulär om matfrekvens och inkluderade information om konsumtion av obearbetade produkter, något bearbetade produkter och ultraprocessade produkter.

Deltagarna grupperades efter hur mycket ultraprocessade produkter de konsumerade (lägst till högst). Kognitiv prestation utvärderades med hjälp av ett standardiserat batteri av tester.

Under medianuppföljning på 8 år upplevde personer som konsumerade mer än 20% av de dagliga kalorierna från ultraprocessade produkter en 28% snabbare nedgång i global kognition (P = 0,003) och en 25% snabbare nedgång i exekutiv funktion (P = 0,01) jämfört med de som konsumerade mindre än 20% av dagliga kalorier från ultraprocessade produkter.

Forskarna undersökte inte enskilda grupper av ultraprocessade produkter.

Goncalves noterade dock att vissa studier har kopplat konsumtion av sockersötade drycker till lägre kognitiv prestation, lägre hjärnvolym och sämre minnesprestanda. En annan grupp av ultraprocessade produkter – processat kött – har associerats med en ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom.

Andra begränsningar inkluderar det faktum att självrapporterade kostvanor endast bedömdes vid studiestart och med hjälp av ett frågeformulär gällande matfrekvens och som inte var utformat för att bedöma grad av ultraprocessat.

Medan resultaten justerades för flera sociodemografiska och kliniska påverkansfaktorer, säger forskarna att de inte kunde utesluta möjligheten av fler påverkansfaktorer.

Dessutom, eftersom neuroimaging inte är tillgänglig i ELSA-Brasil-studien, kunde de inte undersöka möjliga mekanismer som kunde förklara sambandet mellan en hög konsumtion av ultraprocessade produkter och kognitiv nedgång.

Trots dessa begränsningar säger forskarna att deras resultat tyder på att ”begränsning av konsumtion av ultraprocessade produkter, särskilt hos medelålders vuxna, kan vara en effektiv metod för att förhindra kognitiv nedgång.”

Väga bevisen – Ultraprocessad mat leder till kognitiv försämring

Kevin McConway, PhD, vid Open University, Milton Keynes, Storbritannien, säger att det är viktigt att notera att studien antyder ”en association, en korrelation, men att det nödvändigtvis inte betyder att den kognitiva nedgången orsakades av att äta mer ultraprocessade produkter.”

Han noterade också att vissa typer av kognitiv försämring som är associerad med åldrandet inträffade hos deltagare i alla fyra grupperna, vilket definierades av procentandelen av deras dagliga energi som kom från ultraprocessade produkter.

”Det är knappast förvånande – och det är ett sorgligt faktum att de flesta av oss gradvis förlorar några av våra kognitiva funktioner när vi blir äldre,” sa McConway.

”Studien fastställer inte att skillnader i hastighet av kognitiv nedgång orsakas av ultraprocessade produkter i alla fall. Det beror på att det är en observationsstudie. Om konsumtionen av ultraprocessade produkter orsakar skillnaderna i graden av kognitiv nedgång, då ska man äta mindre av det för att bromsa kognitiv försämring, men om orsaken är något annat kommer det inte att hända,” tillade han.

Gunter Kuhnle, PhD, professor i nutrition och matvetenskap, University of Reading, Storbritannien, noterade att ultraprocessade produkter har blivit föremål för att försöka förklara sambandet mellan kost och ohälsa, och många studier har försökt visa på samband.

”De flesta studier har varit observationsbaserade och har en viktig begränsning: det är mycket svårt att beräkna konsumtion av ultraprocessade produkter med metoder som inte är utformade för att göra det, och därför måste författarna göra antaganden.

”Detsamma gäller för den här studien – metoden som används för att mäta ultraprocessat matintag var inte designad för den uppgiften och förlitade sig på antaganden. Detta gör det svårt att dra några tydliga slutsatser,” sa Kuhnle.

Duane Mellor, PhD, RD, RNutr, registrerad dietist och lärare, Aston University, Birmingham, Storbritannien, säger att studien inte förändrar hur vi bör försöka äta för att bibehålla bra hjärnfunktion och kognition.

”Vi bör äta mindre av mat som innehåller mycket tillsatt socker, salt och fett, vilket inkluderar många av de livsmedel som klassificeras som ultraprocessade, samtidigt som vi äter mer vad gäller både kvantitet och variation av grönsaker, frukt, nötter, frön och baljväxter, som är kända för att vara fördelaktiga för både vår kognitiva och allmänna hälsa, säger Mellor.

Medscape

JAMA Neurology

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.