Två nya studier som identifierar stammar av tarmmikrobiota (tarmfloran) associerade med allvarligare stroke och sämre återhämtning efter stroke pekar på en möjlig roll för tarmmikrobiomet för att förebygga stroke och förbättra utfallet.
Forskare identifierade tarmmikrobiota som var annorlunda hos strokepatienter jämfört med kontrollpersoner, inklusive mer än två dussin bakterier associerade med en rad subtyper av stroke och stammar specifikt associerade med svårare grad av stroke 6 och 24 timmar efter att stroken inträffade.
Fynden läggs till en växande mängd bevis som, enligt forskarna, så småningom kan leda till terapier för att förbättra strokeresultat.
”Det finns inga specifika neuroprotektiva behandlingar för att förhindra neurologisk försämring efter stroke,” säger Miquel Lledós, MSc, doktorand vid Stroke Pharmacogenomics and Genetics Laboratory vid Sant Pau Research Institute, Barcelona, Spanien, som ledde en av studierna. ”Användningen av nya terapier som förändrar mikrobiomet som förändringar av kosten eller fekal transplantation kan vara användbart för att förbättra utfallet efter stroke eller för att minska risken för stroke.”
Resultaten presenterades den 4 maj vid European Stroke Organisation Conference (ESOC) 2022.
En roll för tarmbakterier?
Tarmmikrobiota har varit involverad i risken för demens, hjärt-kärlsjukdomar och återfall av multipel skleros (MS). Tidigare forskning har också pekat på ett möjligt samband mellan tarmbakterier och stroke. Nya bevis tyder på ett möjligt samband mellan tarmbakterier och strokerisk, även om det mesta arbetet hittills har utförts i djurmodeller.
”Hos människor börjar tarmmikrobiotans roll och dess förhållande till neurologisk evolution och funktionshinder efter stroke att börja analyseras,” uttrycker Lledós. Han säger att deras huvudmål var att identifiera om tarmmikrobiotan var associerad med det neurologiska resultatet i den akuta fasen och i återhämtning 3 månader efter en stroke.
För sin studie analyserade Lledós och hans kollegor mikrobiota i de första fekala proverna från 89 patienter efter en ischemisk (propp) stroke. De jämförde resultaten med resultat från 12 kontrollpersoner.
Efter att ha justerat för ålder, kön, subtyp av stroke och andra förvirrande faktorer för snedvridning, identifierade de flera taxa (taxonomi = klassifikation av organismer) associerade med risk för ischemisk stroke (Fusobacterium, Lactobacillus).
Forskare identifierade vidare nya taxa associerade med högre risk för stroke i den akuta fasen efter 6 timmar (Prevotella copri, Negativibacillus) och efter 24 timmar (Lentisphaeria). De identifierade också en klass (Kiritimatiellae), ett släkte (Acidaminococcus) och en art (Paraprevotella xylaniphila) som kopplades till dåligt funktionellt resultat 3 månader efter en ischemisk stroke.
En modifierbar riskfaktor – Tarmfloran och stroke
Forskare från Yale University visade på liknande resultat i en annan studie som presenterades på ESOC kongressen.
Med hjälp av data från Flemish Gut Flora Project och MEGASTROKE-konsortiet identifierade forskare 26 bakteriearter associerade med akut ischemisk stroke eller en av dess undertyper. Av dessa var släktet Ruminococcus associerat med alla fyra utfallen.
”Det mest överraskande fyndet var att så många bakterier var förknippade med risken för ischemisk stroke”, säger huvudförfattaren till studien Cyprien Rivier, doktor i neurologi vid Yale School of Medicine. ”Detta pekar på en känslig balans i tarmmikrobiotan som kan påverka risken för stroke när den förändras.”
Det skulle innebära att tarmmikrobiota kan vara en potentiellt modifierbar faktor som kan minska risken för stroke helt eller möjligen minska svårighetsgraden av stroke, säger Rivier.
”En potentiell framtida utveckling av vår studie skulle vara att undersöka effekterna av att förändra tarmmikrobiotan hos patienter med hög risk för stroke genom att ge dem probiotika, prebiotika eller utföra fekala transplantationer och mäta om deras risk för stroke minskar,” säger Rivier. ”Detta kan potentiellt bana väg för icke-invasiva behandlingar för förebyggande och riskminskning av stroke.”
De exakta mekanismerna genom vilka tarmbakterier kan påverka neurologiska tillstånd som stroke är osäkra, men en möjlighet är att de kan orsaka förändringar i immunsystemet.
”Tarmmikrobiomet har redan identifierats som en potentiell riskfaktor för att vara mottaglig för olika kroniska metabola sjukdomar,” säger Lledós. ”Studier inom detta område indikerar att mikrobiell dysbios (obalans i mikrobiotan) i matsmältningskanalen kan påverka systemisk inflammation genom att förändra tarmpermeabiliteten (genomsläppligheten i tarmslemhinnan).”
