När probiotika används som komplement till antidepressiva minskar besvären hos patienter med svår depression, visar resultaten av en randomiserad placebokontrollerad studie.
I slutet av den åtta veckor långa pilotstudien fick deltagare som inte var symtomfria på antidepressiva läkemedel bättre poäng på mått som ångest och depression när de fick tillägg med probiotika jämfört med tillägg med placebo.
”Detta var en pilotstudie, utformad som en första undersökning på om en förbättring av tarmhälsan med probiotika skulle kunna fungera som en ny metod för att påverka nedstämdhet och mental hälsa,” säger en av forskarna Viktoriya Nikolova, PhD, Institutet för psykiatri, psykologi och neurovetenskap vid King’s College London, Storbritannien.
”Även om det får anses vara mycket lovande, är våra resultat bara det första steget, och större studier behövs,” noterade hon.
Studien publicerades den 14 juni i JAMA Psychiatry.
Tarm-Hjärnaxeln
Med sikte på den så kallade tarm-hjärnaxeln som ett behandlingsmål för depression, genomförde forskarna en metaanalys av sju randomiserade kontrollerade studier (RCT) 2021 och fann att probiotika verkade effektivt för att minska depressiva symtom när det togs tillsammans med antidepressiva läkemedel.
För att undersöka ytterligare, genomförde Nikolovas team en randomiserad pilotstudie. Data samlades in från september 2019 till maj 2022.
Man inkluderade 49 vuxna som diagnostiserats med svår depression och som inte svarade fullständigt på antidepressiva, vilket indikeras av en poäng på mer än 13 på Hamilton Depression Rating Scale-17 (HAMD-17).
Hälften av deltagarna tilldelades slumpmässigt att få ett probiotikatillskott (som kunde köpas i butik), och hälften fick placebo. Båda grupperna tog sitt respektive tillskott fyra gånger per dag under den 8 veckor långa studien.
Vid studiestart, efter 4 veckor och efter 8 veckor, utvärderades deltagarna för depression med HAMD-17, Inventory of Depressive Symptomatology (IDS) och ångest med Hamilton Anxiety Rating Scale (HAMA).
Majoriteten av deltagarna (80%) var kvinnor med en medelålder på 32 år. Följsamheten var hög, 97% av doserna togs, och inga biverkningar rapporterades.
Jämfört med placebogruppen hade den probiotiska gruppen större förbättring av depressiva symtom enligt HAMD-17 (vecka 4) och IDS Self Report (vecka 8).
Jämfört med placebogruppen upplevde den probiotiska gruppen också större förbättringar av ångestsymtom enligt HAMA (vecka 4 och vecka 8).
Nikolova berättade att en stor uppföljningsstudie planeras för att ytterligare bekräfta resultaten.
Nutritionspsykiatern Drew Ramsey, MD, författare till Eat to Beat Depression and Anxiety och biträdande professor i psykiatri vid Columbia University College of Physicians and Surgeons i New York City, säger: ”Denna randomiserade kliniska studie lägger till avsevärda bevis för att kosten påverkar depression.”
Han noterade vidare att ”inom näringspsykiatrin rekommenderar vi att äta fermenterad mat eftersom de har visat sig förbättra mångfalden av mikrobiomet och minskar markörer för inflammation”.
Ramsey konstaterade att man använde en produkt och enhet motsvarande en ”enkel portion kombucha.”
”I vår kliniska grupp och i vår kurs i näringspsykiatri rekommenderar vi fermenterad mat framför probiotika eftersom detta är det mest hållbara, evidensbaserade sättet att förbättra mångfalden av mikrobiomet”, säger Ramsey, med hänvisning till en nyligen genomförd forskning av Gardner vid Stanford university.
”Detta är en företagsfinansierad studie som lägger till ytterligare bevis till tidigare resultat, men det bör förtydligas för patienter och läkare att de ska förorda konsumtion av kefir, kimchi, kombucha och fermenterade grönsaker, och inte att patienter ska ta probiotiska produkter i första hand”, säger han.
Probiotika vid depression – har en viktig plats inom mental hälsa
Uma Naidoo, MD, kommenterar: ”Som jag skrev i boken This is Your Brain on Food, finns det en verklig plats för användningen av probiotika i mental hälsa, inklusive att det är viktigt för tarm-hjärnaxeln.”
Naidoo är chef för närings- och metabolisk psykiatri vid Massachusetts General Hospital och för näringspsykiatri vid MGH Academy.
Hon noterade att när en person, efter att ha provat probiotika, slutar använda det, så går de positiva förändringarna i tarmen tillbaks, så ”det är viktigt att fortsätta ta probiotika om du har blivit stabilare i din sinnesstämning.”
Naidoo tillade att ”varje persons tarmmikrobiom är så unik att det är troligt att inte alla människor kommer att uppleva samma reaktion när dom använder probiotika.”
”Att äta mat med levande probiotika kan också gynna tarmhälsan och därför sinnestämningen,” säger hon. Detsamma gäller att äta fermenterad mat med levande aktiva bakteriekulturer”.
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.
