Hur påverkar stress vår hjärna till att tröstäta?

13 juni 2023 Medical News Today, Neuron

  • Att tröstäta när du är stressad stänger av den delen av hjärnan som hindrar dig från att äta för mycket, enligt en ny studie.
  • Under normala omständigheter neutraliserar denna del den kemiska belöningen man får av att äta, vilket gör det mindre njutbart.
  • Fenomenet kan ses hos vilda djur och bland folkstammar som lever utanför det moderna samhället, och det signalerar ett snabbt intag av energi när man upplever ett hot (en situation av stress).
  • Men det är mindre användbart i dagens värld, där stress mer sällan är direkt relaterad till överlevnad.

För människor som är stressade kan det kännas som om tröstätande är den perfekta quickfixen. En ny studie på möss från Garvan Institute of Medical Research i Sydney, Australien, antyder dock att stressade personer bör tänka sig för två gånger innan de stoppar i sig godsaker.

Studien visar att kombinationen av stress och tröstätande stänger av hjärnans mekanism som talar om när man har ätit tillräckligt (mättnadskänslan).

Detta kan leda till att man äter för mycket av det man har sug efter när man tröstäter (comfort food), såväl som att det leder till viktökning och fetma, vilket kan ge upphov ännu mer stress.

Det hjärnområde som påverkas heter laterala habenulan, ett organ som finns hos både möss och människor. Under normala förhållanden producerar regionen en mild, obehaglig känsla vid kortvarig närvaro av en fettrik kost, vilket stänger av hjärnans belöningssvar, vilket gör det mindre njutbart att äta mer av det. Det är vanligt att mat som tröstäts innehåller mycket fett.

Genom att arbeta med kroniskt stressade möss fann forskarna att den laterala habenulan förblev okaraktäristiskt tyst när dom åt fettrik mat. Mössen fortsatte att äta, tydligen för nöjes skull, utan att bli mätta.

Efter ytterligare analys upptäckte forskarna att efter att ha gett stressade möss en kalorifri sötad matpellet, konsumerade de dubbelt så mycket sötad matpellet (eller vätska) än icke-stressade möss. Detta visar att en preferens för sötsaker – även om det är kalorifritt – kvarstod hos de stressade mössen.

För att bekräfta deras upptäckt, så när forskarna återaktiverade den laterala habenulan med hjälp av optogenetiskt ljus som kan kontrollera neuronaktivitet, slutade mössen att äta för mycket.

Studien publiceras i Neuron.

Comfort food som strategi för stresshantering

Om att vid stress äta comfort food, vilket sannolikt leder till viktökning, är det då en särskilt förnuftig strategi?

Ur ett evolutionärt perspektiv, enligt studiens författare Dr Chi Kin Ip från Garvan Institute of Medical Research, så kan det vara det.

”Ätbeteende är förmodligen det mest kritiska beteendet som upprätthålls hos alla arter för att stimulera överlevnad,” säger han.

Dr Ip säger att djur som lever i det vilda saknar privilegiet med ett överdrivet ätande av mat med hög fetthalt och att deras stresssystem tillåter dem att överleva genom att finjustera sin energianvändning och tillgång beroende på aktuell efterfrågan.

Fettrik mat ger ett sätt att få energi snabbt, och som Dr Ip uttryckte det, ”i naturen är det definitivt bättre att ha mycket energi i kroppen än lite.”

Hos moderna människor är stress mindre relevant för vår bokstavliga överlevnad.

Dr Rennis tog upp oron över viktökning från stressätandet, och säger: ”Att hänge sig åt comfort food ibland utgör inget problem.”

Å andra sidan förklarade Dr Tomiyama, ”Vi vet att högre vikt är extremt stigmatiserat i det här landet, och jag har tillbringat ett decennium av forskning som visar att viktstigma är stressande och stimulerar en biologisk stressrespons.”

Dr Rennis noterade att överätande av comfort food som svar på stress ”liknas vid att dricka alkohol ibland för att varva ner. Det är okej då och då, men kan leda till problem om det görs för ofta.”

Dr Tomiyama påpekade att tröstmat inte nödvändigtvis måste innehålla mycket socker, fett eller kalorier för att vara tröstande.

”Vi genomförde en studie där vi tränade människor att må bättre genom att äta frukt,” sa hon.

Är forskningsresultat från möss tillämpbart på människa?

På frågan om resultat från en musstudie är överförbart på människa, ansåg både Dr Ip och Dr Tomiyama att det är det.

”Människor är djur precis som möss, och icke-mänskliga djurstudier ger en riktigt snäv experimentell kontroll som ger värdefull information som vi helt enkelt inte kan få hos människor”, sa Dr Tomiyama.

Dr Ip förklarade några av likheterna mellan människor och djur:

”Den anatomiska strukturen, såväl som funktionen av habenulan, är mycket välbevarad hos alla arter, inklusive människor. Den laterala habenulan är en region som spelar en avgörande roll för att reglera känslomässig respons. Under aktivering utlöser det ett aversivt beteende (händelser, saker och situationer som framkallar olust, obehag, fara och som människor eller djur undflyr eller undviker), vilket är en av mekanismerna som utlöser känslomässigt lidande. Men när de tystas inducerar det motsatsen, vilket är ett belöningssvar, säger han.

Han noterade också att en molekyl som identifierats i musstudien som viktig för beteendet hos den laterala habenulan också finns hos människor.

Vad är comfort food?

Det är inte helt klart om det finns en universell definition av comfort food, säger Dr A. Janet Tomiyama, som inte var involverad i studien.

”Folk antar att comfort food automatiskt är mat med hög fetthalt, hög sockerhalt och kaloririk mat”, säger hon, ”men ingen har systematiskt undersökt detta.”

Men den allmänna meningen, säger Dr Lesley Rennis, som inte heller var involverad i studien, är att ”comfort food är mat som smakar gott och får oss att må bra. Vanligtvis är den kalorität, rik på socker och fett, och har ofta ett nostalgiskt och sentimentalt värde.”

”De kallas ibland hypersmaklig mat, då dessa produkter är belönande och stimulerar frisättningen av må-bra-hormoner som serotonin”, säger Dr Lesley Rennis.

En hel del forskning har undersökt comfort foods psykologiska dragningskraft. Dr Rennis säger att studien adderar extra värde till den diskussionen.

”Det ger ett lager av kunskap om stressens fysiologi och dess inverkan på födointaget. Liksom alla sjukdomstillstånd finns det både fysiologiska och psykologiska bidragande orsaker till att stressäta”, avslutar hon.

Medical News Today

Neuron

I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.