Fiberrik kost kopplat till lägre risk för demens

7 mars 2022 Medscape, Nutritional Neuroscience

Fiberrik kost med hötter, frukt, grönsaker mm

Att äta en fiberrik kost, särskilt en kost rik på lösliga fibrer (ex linfrö, psylliumfrö, frukt, grönsaker, havre, baljväxter), är kopplat till en lägre risk för demens, visar ny forskning.

Forskarna lät 3.700 friska vuxna genomgå en kostundersökning och följde dem sedan i upp till 20 år. De fann att deltagare som konsumerade mest fiber hade cirka 25% lägre risk att utveckla demens senare i livet.

”Denna studie visade att personer med ett högt intag av kostfiber, särskilt lösliga fibrer, har en lägre risk för demens,” berättar forskaren Kazumasa Yamagishi, MD, PhD, professor, Institutionen för folkhälsomedicin, fakulteten för medicin och hälsa, Research and Development Center, University of Tsukuba, Japan.

”Det finns fortfarande många okända orsaker till demens och det är inte lämpligt att fastställa orsakssamband utifrån resultaten från en enskild studie. Resultaten från denna studie kan dock sägas vara ett av de fynd som kommer att leda till förebyggande av demens,” sa Yamagishi.

Studien publicerades online den 6 februari i Nutritional Neuroscience.

Interaktion mellan hjärna och tarm

Interaktionen mellan hjärna och tarm har nyligen uppmärksammats för sin potentiella inblandning för utvecklingen av demens. ”Konceptet med interaktion mellan hjärna och tarm uppstod från idén att det centrala nervsystemet kommunicerar dubbelriktat med mag-tarmkanalen, vilket tyder på att tarmfloran kan påverka hjärnans kognitiva funktion”, skriver författarna.

I musmodeller dämpas neuroinflammation av en diet rik på lösliga fibrer. Andra djurstudier har föreslagit att olösliga fibrer (binder vätska och tas bara delvis upp av tarmen, finns bl.a i vete, råg) också kan ha en gynnsam effekt på tarmfloran.

Forskarna ville se om intag av kostfiber – särskilt lösliga fibrer – är associerat med en minskad risk för demens. De undersökte också om det fanns någon skillnad i demens mellan patienter som tidigare haft en stroke eller inte.

I en tidigare studie rapporterade samma forskare ett omvänt samband mellan att äta bönor, som innehåller mycket fibrer, och risken för demens.
I den aktuella studien utvidgade forskarna analysen till det totala intaget av kostfiber, både lösliga och olösliga fibrer, såväl som andra livsmedel innehållande fiber, som potatis, grönsaker och frukt. Däremot separerade de potatis från andra grönsaker eftersom potatis skiljer sig från dessa genom innehållet av stärkelse.

”Kostfiber är ett näringsämne som finns i spannmål, potatis, grönsaker och frukt och är känt för att påverka tarmbakterierna,” säger Yamagishi. ”Nyligen har några experimentella studier visat att tarmbakterier kan vara inblandade i kognitiva funktioner såväl som sjukdomar i matsmältningskanalen. Det har dock inte gjorts några studier i större befolkningspopulationer som har undersökt sambandet mellan kostfiberintag och risken för att utveckla demens.”

Forskarna använde sig av deltagare i ”Circulatory Risk in Communities Study” (CIRCS), en pågående kohortstudie som involverar fem befolkningsgrupper i Japan. Den aktuella studien fokuserade på befolkningsgrupper där man övervakar och följer demensutveckling.

Deltagarna (n = 3.739) varierade i ålder från 40 – 64 år (medelålder 51 år) vid tidpunkten för genomförandet av en dietundersökning, och därefter deltog de i årliga hälsokontroller från 1985 – 1999. Potentiella riskfaktorer för demens uppmättes vid tidpunkten för kostundersökningarna. Deltagarna följdes sedan under en median av 19,7 år (1999 – 2020) för att bekräfta incidensen av demens.

Forskarna delade in deltagarna i kvartiler, baserat på mängden totalt, lösligt och olösligt intag av fibrer som rapporterats vid undersökningarna. De fann att män tenderade att konsumera mindre fiber totalt jämfört med kvinnor.

Oklar mekanism

Under uppföljningen utvecklade 670 deltagare demens.

Totalt fiberintag var ”omvänt och linjärt” associerat med risken för incident demens, rapporterar författarna.

Sambandet kvarstod efter justering för potentiella faktorer som kan påverka debuten av demens, som BMI, systoliskt blodtryck, användning av blodtryckssänkande läkemedel, totalt kolesterol, kolesterolsänkande läkemedel och diabetes (P = 0,05).

”Det omvända sambandet var tydligare för intag av lösliga fibrer och var kopplad till demens bland de som inte tidigare hade haft en stroke”, rapporterar författarna. Dessutom så visade potatis, men inte grönsaker eller frukt, på ett liknande samband.

”Mekanismerna är för närvarande okända men kan involvera de interaktioner som äger rum mellan tarmen och hjärnan,” sa Yamagishi i en release.

”En möjlighet är att lösliga fibrer reglerar sammansättningen av tarmbakterier. Denna sammansättning kan påverka neuroinflammationen, som spelar en roll i uppkomsten av demens,” föreslog han. ”Det är också möjligt att kostfiber kan minska andra riskfaktorer för demens, som kroppsvikt, blodtryck, blodfetter och blodsockernivåer.”

Författarna noterar flera begränsningar. Till exempel skilde de inte mellan Alzheimers och icke-Alzheimers demens. Dessutom klassificerade de kostvanor på basis av en enda undersökning, och deltagarnas kostmönster kan ha förändrats under studieperioden.

Dessutom, noterade Yamagishi, är det ”viktigt att bekräfta sambandet i andra populationer.”

Fiberrik kost

I en kommentar till Medscape säger Uma Naidoo, MD, chef för närings- och livsstilspsykiatri, Massachusetts General Hospital, Boston, USA, och näringspedagog vid Harvard Medical School, att studien ”adderar ytterligare bevis som pekar på att en kost rik på växtbaserad mat kan gynna vår neurologiska och psykiatriska hälsa, särskilt när vi åldras.”

Naidoo (som även är kock och författare till ”This Is Your Brain on Food”, deltog inte i studien) fortsatte: ”Inom näringspsykiatrin är balans nyckeln och därför ska man konsumera en diet som inkluderar rikliga mängder fibrer – särskilt från källor som havre, bönor, linser och många andra frukter och grönsaker – som en del i en hälsosam livsstil och som förebygger mot kognitiv nedgång senare i livet.

”Medan studieförfattarna erkänner begränsningar i studien, så leder, enligt min åsikt, intaget av en hälsosammare kost till så många mentala och fysiska hälsofördelar att det är en nutritionspsykiatrisk no-brainer”, tillade hon.

Medscape

Nutritional Neuroscience