Fysisk aktivitet mildrade effekten av högt BMI på kardiovaskulära riskfaktorer, men inte den totala risken för kardiovaskulär sjukdom, enligt en observationsstudie på en halv miljon personer.
Trots den historiskt höga andelen med övervikt och fetma över hela världen, tyder vissa bevis på att kardiorespiratorisk kondition kan minska effekterna av övervikt på risken för hjärt-kärlsjukdom, påstår Pedro L. Valenzuela, Madrid och hans grupp.
”För att klargöra ” fat-but-fit” [högt BMI men aktiv] paradoxen, i denna observationsstudie, bedömde vi sambandet mellan olika BMI-nivåer och nivåer av fysisk aktivitet, med förekomsten av riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom”, sa han.
I en befolkningsbaserad kohortstudie som publicerades i ”European Journal of Preventive Cardiology” ingick 527.662 personer i åldern 18-64 år som var anslutna till ett försäkringsbolag och som genomgick årliga medicinska undersökningar som en del av deras försäkring. Medelåldern var 42 år, 32% var kvinnor och genomsnittligt BMI var 26,2.
Deltagarna kategoriserades som normalviktiga (42%), överviktiga (41%) och med fetma (18%), och deras aktivitetsnivåer kategoriserades som inaktiva (64%), otillräckligt aktiva (12%) och regelbundet aktiva (24 %). Av deltagarna hade 30% högt kolesterol, 15% hade högt blodtryck och 3% hade diabetes.
Fysisk aktivitet, övervikt och hjärt-kärlsjukdom
Jämfört med inaktivitet, så minskade risken för kardiovaskulär sjukdom både med otillräcklig aktivitet och regelbunden aktivitet inom varje BMI-kategori. ”Regelbunden / otillräcklig fysisk aktivitet kompenserade emellertid inte för de negativa effekterna av övervikt / fetma, eftersom individer med övervikt / fetma hade högre kardiovaskulär risk än personer med normalvikt, oberoende nivåerna av fysisk aktivitet”, sa forskarna. Jämfört med aktiva normalviktiga män var oddskvoten för högt blodtryck hos aktiva överviktiga män och aktiva män med fetma 1,98 respektive 4,93; oddskvoterna för högt kolesterol var 1,61 respektive 2,03 och oddskvoten för diabetes var 1,33 respektive 3,62 (P <0,001 för alla). Trenden var liknande för kvinnor.
Studieresultaten begränsades av tvärsnitts-designen; svårigheter med att kontrollera deltagarnas kost och fysisk aktivitet då dessa utgjordes av självrapportering. Emellertid stärktes resultaten av det höga deltagarantalet och att ”motbevisa uppfattningen att en fysiskt aktiv livsstil helt kan motverka de skadliga effekterna av övervikt / fetma”, säger forskarna.
Även om ökad fysisk aktivitet bör prioriteras bör viktminskning vara det primära målet för att minska risken för kardiovaskulära sjukdomar hos personer med övervikt / fetma.
Tolka resultaten med försiktighet
”Med det ständigt ökande folkhälsoproblemet med övervikt och fetma är det viktigt att bedöma alla åtgärder som kan ha positiva eller negativ effekter på kardiometaboliska riskfaktorer och risken för kardiovaskulära sjukdomar” säger Prakash Deedwania, MD, vid University of Kalifornien, San Francisco, i en intervju.
Han tillägger att han inte är helt förvånad över studieresultaten. ”Forskarna i studien har bara korrelerat den självrapporterade nivån av fysisk aktivitet med förekomsten av tre hjärt-riskfaktorer: högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes.”
Studien ”är inte jämförbar med tidigare rapporter som visat en gynnsam påverkan av kardiorespiratorisk träning på risken för kardiovaskulär sjukdom,” noterade Deedwania. ”Detta är dock en av de största befolkningsövergripande övervakningsstudierna med mer än en halv miljon aktiva personer från Spanien, och det visar att trots överrapportering av fysisk aktivitet är övervikt och fetma associerad med högre risk för högt blodtryck, diabetes och högt kolesterol”, förklarade han.
”Huvudbudskapet av dessa resultat är att även om fysisk aktivitet har en dosberoende gynnsam inverkan på den kardiovaskulära risken, så bör den främsta interventionen för folkhälsan vara att fokusera på viktminskning hos överviktiga och individer med fetma,” betonade han.
”Framtida studier bör fokusera på att jämföra olika nivåer av dagliga aktiviteter och rutinmässig träning som promenader, cykling etc., med den positiva effekten på kardiometaboliska riskfaktorer hos överviktiga och individer med fetma,” sa han.
