Sammanfattning
Oddset för barn att ha fetma i medelåldern är sex gånger högre om båda föräldrarna hade fetma när de var i medelåldern, visar ny data där man följt familjer med fetma över generationer.
Resultaten är hämtade från Tromsö-studien som är en pågående norsk befolkningsbaserad hälsostudie.
Bevisen på att fetma överförs från föräldrar till barn och som sedan visar sig när barnen kommer upp i medelåldern, är inte så omfattande. Annan forskning har tittat på kost- och träningsvanor i familjer som lever tillsammans, och noterat att föräldrar och barn uppvisar liknande BMI.
Barn vars föräldrar levde med fetma är mycket mer benägna att själva leva med fetma när de är i 40-50-årsåldern.
Tromsö-studien är en pågående befolkningsbaserad hälsostudie som inleddes 1974 och där man har gjort upprepade kartläggningar på mer än 45 000 personer. Här jämförde man data från personer dokumenterade 2015-2016 med sina föräldrars data från 1994-1995.
Man hittade starka bevis på samband mellan föräldrars BMI i medelåldern och deras barns BMI när dom var i samma ålder.
Om båda föräldrarna hade fetma i medelåldern hade deras barn sex gånger högre risk att ha fetma i medelåldern jämfört med om båda föräldrarna var normalviktiga (BMI 18,5 -24,9).
När bara mamman hade fetma var oddset 3,44 för att barnet också skulle ha fetma i medelåldern och om pappan hade fetma var oddset 3,74.
Artikeln
Oddsen att ha fetma i medelåldern är sex gånger högre om båda föräldrarna hade fetma när de var i medelåldern, visar ny data om familjer med fetma.
Resultaten är hämtade från en pågående norsk befolkningsbaserad hälsostudie av Mari Mikkelsen, MSc, ledande forskare från UiT Arctic University of Norway, Tromsö. Mikkelsen kommer att presentera sin rapport vid den kommande europeiska kongressen om fetma som hålls i Venedig den 12-15 maj 2024.
Bevis på ”överföring” av fetma mellan generationerna i vuxen ålder är inte så omfattande, sade Mikkelsen, men hon noterade att andra forskare hade spekulerat i att liknande kost- och träningsvanor finns i familjer när föräldrar och barn bor under samma tak, vilket resulterar i att familjen uppvisar liknande BMI.
”Vi misstänkte att fetma också skulle följa barn upp i medelåldern”, sa hon och betonade att deras studie fann att detta stämde. ”Barn vars föräldrar levde med fetma är mycket mer benägna att själva leva med fetma när de är i 40- och 50-årsåldern, långt efter att de har flyttat hemifrån.”
”Våra resultat visar att överföring av fetma mellan generationerna också förekommer i vuxen ålder (medelåldern) och understryker vikten av att förebygga och behandla fetma eftersom vi vet att fetma ökar risken för sjukdomar, ohälsa och för tidig död. Så det är relevant att undersöka om sambandet mellan föräldrars och deras små barns BMI även följer med upp i vuxen ålder, säger Mikkelsen.
På frågan om detta samband berodde på arv eller miljö, påpekade hon att studien inte tar upp arvets bidrag till utveckling av fetma hos barnet, men säger att dom tittar på det i annan pågående forskning och det visar att gener påverkar vår känslighet för viktökning när vi utsätts för ”fetma miljöer.”
Befolkningsbaserad studie över generationer
Data hämtades från Tromsö-studien, en pågående befolkningsbaserad hälsostudie, som inleddes 1974. Den består av sju upprepade kartläggningar och mer än 45 000 individer. Här kopplades data från medelålders vuxna som deltog i Tromsö7 (2015-2016) mot sina föräldrars data från Tromsö4 (1994-1995), vilket resulterade i en datauppsättning med 2068 kompletta fall, alla i åldern 40-59 år. Längd och vikt mättes på alla deltagare, och även fysisk aktivitet, utbildning och kost.
Sambanden mellan föräldrarnas BMI och fetmastatus jämfördes med deras barn (som vid jämförelsen var i medelåldern). Modellen som användes vid jämförelsen genererade sambanden mellan moderns och faderns fetmastatus (BMI > 30) med oddsen för fetma hos barnet när en eller båda föräldrarna hade fetma, jämfört med om båda hade normalvikt.
Barn ärver sina föräldrars fetma
Man hittade starka bevis på samband mellan föräldrars BMI i medelåldern och deras barns när dom var i samma ålder.
”Resultaten säger oss att medelålders vuxna tenderar att ha högre BMI om deras föräldrar hade ett högt BMI när de var i medelåldern”, säger Mikkelsen.
När man tittade specifikt på fetma (BMI ≥ 30) var relationen mellan föräldrar och barn också stark. Om båda föräldrarna hade fetma i medelåldern hade deras barn sex gånger högre risk att ha fetma i medelåldern jämfört med om båda föräldrarna hade normalvikt (BMI 18,5 -24,9).
Oddset för att barnet skulle ha fetma var också förhöjt om bara en förälder levde med fetma. När bara mamman levde med fetma hade avkomman 3,44 gånger högre odds att själva leva med fetma. Motsvarande odds för om bara pappan hade fetma var 3,74.
”Dessa fynd lägger också grunden för forskning om faktorer som påverkar överföringen av fetma från föräldrar till barn men också hur man kan förhindra att detta sker och att barn behöver tillbringar hela sitt liv påverkad av fetma”, kommenterade Mikkelsen.
European Congress on Obesity 2024
I Biblioteket finns alla studier samlade efter kategori.