Immunsystemet är mest aktivt på morgonen

19 oktober 2021 Medcape
26 oktober 2021

Migrationen (förflyttning) av dendritiska celler till lymfsystemet oscillerar (pendlar) beroende på tid på dagen, vilket tyder på att vissa klockslag kan kopplas till högre immunsystemsaktivitet.

Värt att veta om immunsystemet:

Immunsystemets aktivitet stiger och sjunker under en dag, enligt ny forskning publicerad i Nature Immunology.

Migrationen (förflyttning) av dendritiska celler till lymfkörtlarna förändras under en period av 24 timmar som ett resultat av dygnsrytm.

Forskare från Genèves universitet och Ludwig-Maximilians universitet (München) identifierade flera molekyler, till exempel kemokiner (en typ av cytokiner, vilka har till uppgift att vid en infektion locka till sig och aktivera leukocyter – vita blodkroppar. Detta gör de genom att skapa en kemisk gradient som guidar leukocyterna mot inflammationshärden, en process kallad kemotaxis), som är involverade i denna migrationsprocess. Överföring av dessa molekyler regleras av ”klockorna” som styr dygnsrytmen.

Hos möss, som är nattaktiva, sågs toppar i migrationsprocessen under mössens vilofas på eftermiddagen, strax innan aktiviteten återupptogs.

Immunsystemet är mest aktivt på morgonen

Forskare utvärderade sedan mänskliga hudceller som tagits från patienter vid olika tidpunkter på dygnet och fann att migrationsprocessen nådde sin topp tidigt på morgonen.

Resultaten tyder på att tidpunkten på dygnet kan vara en faktor att ta hänsyn till i framtiden med anledning av när man ska administrera vaccin eller ge immunterapi.

Detta är en sammanfattning av artikeln ”The Human Immune System Is an Early Riser”, publicerad av universitetet i Genève den 18 oktober. Hela artikeln finns på unige.ch.

greatlife

Testmottagningen

Previous Story

Viktminskning är gynnsamt men vissa effekter av fetma kvarstår

Next Story

Sötningsmedel ökar aptiten hos kvinnor och personer med fetma

Latest from Övrigt

Mikrobiotan och cancer

Mikrobiotan och cancer. Växande bevis tyder på att mikrober i mag-tarmkanalen och på andra platser i och på kroppen påverkar cancerbildning, utveckling av metastaser, svar på cancerbehandling och cytostatikarelaterade biverkningar.…

Är intermittent fasta bra?

Är intermittent fasta bra? Mänskligheten utvecklades under förhållanden med relativ matbrist, vilket gjorde intermittent fasta till en vanlig företeelse. De som anpassade sitt liv efter dessa förutsättningar överlevde och förde sina gener vidare genom generationerna.…

Mikrobiotan och neurologiska sjukdomar

Mikrobiotan och neurologiska sjukdomar. Åldersrelaterade neurologiska sjukdomar som ex ALS, MS och Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar befinner sig vid en "brytpunkt". Och det är här tarmmikrobiotan kommer in.…

5 riskfaktorer som förkortar ditt liv med 10 år

5 riskfaktorer som förkortar ditt liv med 10 år. Fem klassiska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar – högt blodtryck, högt kolesterol, fetma, diabetes och rökning – kan leda till att du minskar din livslängd med mer än 10 år om du har…

Bakteriofager, svampar och tarmhälsa

Bakteriofager, svampar och tarmhälsa. Forskning om tarmmikrobiotan har huvudsakligen fokuserat på bakterier, men bakteriofager (ett virus som angriper bakterier) och svampar spelar också avgörande roller, med betydande inverkan på hälsa och sjukdom…